Sauli Niinistö gör sitt första officiella besök i Afrika – träffar Etiopiens premiärminister, den färska fredspristagaren i dag

Afrika har hittills legat lågt på Niinistös prioritetslista. Nu besöker han Etiopien, ett land som många ögonpar i världen just nu tittar på.

Sauli Niinistös första besök i Afrika kunde inte ha gått till ett bättre ställe. Han blev inbjuden redan för ett år sedan, men kunde eller valde att åka först nu. I dag, tisdag, får han träffa en pinfärsk Nobelpristagare, nämligen Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed som i fredags tilldelades fredspriset.

Afrika har inte legat högt på Niinistös prioritetslista, speciellt inte om man jämför med till exempel Martti Ahtisaari eller Tarja Halonen och deras Afrikaengagemang. Niinistö har varit mer upptagen med bland annat krisen i Ukraina och de stormaktspolitiska spänningarna i världen.

I och med den nya regeringen och Finlands EU-ordförandeskap har Afrika däremot klättrat på agendan i Finlands utrikespolitik. Dessutom ser Finland snart ut att få en EU-kommissionär med ansvar för utvecklingspolitik och Afrikarelationer i Jutta Urpilainen (SDP).

Antti Rinnes regering håller på att utveckla en Afrikastrategi och sätter mer pengar på utvecklingssamarbete, där Afrika är i fokus.

Långa traditioner av samarbete

Finland har haft diplomatiska relationer med Etiopien redan i 60 år, och utvecklingssamarbetet har pågått i över 50 år. Etiopien är det land i Afrika som Finland just nu ger mest bilateralt stöd till.

– Finland är ingen stor bidragsgivare i Etiopien, men har funnits där för Etiopien i alla väder, säger Finlands ambassadör i Etiopien, Helena Airaksinen, till Yle.

Niinistös besök i samband med att det talas allt mer om Afrika inom den finländska politiken tyder kanske på en liten förändring i Finlands utrikespolitik, enligt Finlands utvecklingspolitiska råds generalsekreterare Marikki Stocchetti.

– Det har till och med varit lite underligt att Afrika ett tag har hamnat lite i bakgrunden. Vi i Finland har kanske haft svårt att förhålla oss till det faktum att Afrikas betydelse avspeglas också hos oss, säger hon.

Under sitt besök i Etiopien ska Niinistö förutom att träffa premiärminister Abiy Ahmed också besöka Afrikanska unionen och träffa Etiopiens president Sahle-Work Zewde.

Hon är precis som hälften av alla ministrar kvinna, och ett av stegen i Abiys förnyande politik. Abiy Ahmed tog Etiopien med storm i mars år 2018, när han ersatte den förre premiärministern Hailemariam Desalegn efter månader av protester och undantagstillstånd.

Det var som en politisk tsunami i Etiopien. Politiska fångar släpptes plötsligt, tidigare terrorstämplade organisationer bjöds in till dialog och fredssamtal med ärkefienden Eritrea inleddes.

Sommaren 2018 skrev länderna på ett fredsavtal, och det var tack vare det som Abiy fick fredspriset.

Abiy Ahmed mäklade också fred i Sudan i somras mellan armén och de civila, har hjälpt Sydsudan på vägen att bilda en enhetsregering och medlade i en diplomatisk tvist om vattenområden mellan Kenya och Somalia.

Många analytiker har ändå konstaterat att det svåra fortfarande ligger framför Abiy Ahmed.

Utvecklingen i Eritrea har inte gått framåt utan landet är fortfarande en renodlad diktatur. Gränsen är till stor del stängd igen och gränstvisterna fortfarande olösta.

Samtidigt som Etiopien har klättrat 40 steg på Reportrar utan gränsers pressfrihetsranking till plats 110 har de etniska spänningarna i landet ökat i och med reformerna. Med större friheter kommer också krav från delstater och etniska grupper om mer självbestämmanderätt.

Migrationen en het potatis

Under sitt besök talar Niinistö också på ett seminarium om klimatförändringen och deltar i diskussioner om hur kvinnor kan få mer ekonomisk makt.

Allt det här hör ihop med en av EU:s största utmaningar just nu, nämligen migrationen.

En stor del av migranterna som kommer till Europa över medelhavet är fortfarande från Eritrea.

Samtidigt har Etiopien världens största inhemska flyktingkris med över två miljoner människor som tvingats lämna sina hem på grund av det etniska våldet som förnyelserna har lett till. Nu larmar dessutom Rädda Barnen att över 8 miljoner etiopier är i behov av mathjälp på grund av den torraste sommaren på 35 år i Afrikas horn.

Hela området behöver desperat innovationer och investeringar för att kunna anpassa sig till ett förändrat klimat.

Det värsta scenariot är att Etiopien, med kring 100 miljoner människor, faller sönder av de etniska spänningarna.

Ett Etiopien i kaos är inte bara en katastrof för hela regionen, utan skulle påverka också Europa.

EU har redan nu försökt minska på migrationen genom att sluta gränsövervakningsavtal med flera länder, bland annat Sudan. Men den senaste tidens utveckling i Turkiet har visat att avtal inte innebär några garantier.

Inte bara EU intresserat av Afrikas horn

Avgörande för Etiopiens framtid och en av Abiy Ahmeds stora utmaningar är det första demokratiska valet som enligt planerna ska ordnas i maj 2020. Också där kommer Finland att hjälpa till. Via ett FN-projekt donerar Finland en miljon euro för att stöda kvinnor och civilsamhället inför valet.

Det är ändå inte fråga om stora pengar om man tittar över Röda havet. Gulfstaterna håller ett vakande öga på hela Afrikas horn och säkerhetssituationen.

Arabemiraterna pumpade in en miljard dollar i nödlån åt Etiopien när centralbanken led av akut brist på utländsk valuta. I gengäld får de en del ekonomiska fördelar i form av investeringar i Etiopien.

Samtidigt har Gulfstaterna fått länderna i Afrikas horn att minska de diplomatiska kontakterna med Iran.

Etiopien hör till Afrikas snabbast växande ekonomier, och med på Niinistös resa finns också utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari (SDP) och flera företag, som ser sig om efter businessmöjligheter i Etiopien.

Finland har överlag vaknat rätt sent till den växande kontinentens möjligheter.