Varför står Gandhi i en park i Helsingfors? Diplomatiska förhållanden går ibland förbi konstnärlig prestige

I slutet av september avtäcktes ett monument som föreställer förgrundsfiguren i Indiens självständighetssträvanden, politikern och andliga ledaren Mahatma Gandhi i Hermanstad i Helsingfors.

Statyn donerades av indiska regeringen till finska staten för att fira 70 år av diplomatiska band och 150 år sedan Gandhis födelse. Monumentet kan verka otippat och väcker säkert förundran hos många som passerar Allotriaparken.

Hur hamnade Gandhi i Helsingfors och vad gör man riktigt då staden får en staty i present?

Planering, samarbete och politik

Klas Fontell, arkitekt vid Helsingfors konstmuseum HAM har varit med om att skapa och koordinera många offentliga konstverk i Helsingfors. Han berättar att processen kan se väldigt olika ut beroende på vem som tagit initiativet till konstverket.

HAM har ett årligt anslag som används till offentlig konst. Utöver detta är museet med och koordinerar skapandet av minnesmärken och konstverk som donatorer tagit initiativet till.

Donationsprojekt genomförs ofta i samarbete mellan HAM, donatorn och stadsmiljösektorn. Det är Helsingfors stadsstyrelsen som i sådana fall besluter om emottagandet av donationer.

Staden behöver självklart inte ta emot alla donationer som kommer, men en donation har ofta större implikationer som måste beaktas. Presenter från utlandet kan vara speciellt svåra att tacka nej till även om det konstnärliga värdet är medelmåttigt.

Klas Fontell konstaterar att konst är ett sätt att knyta band och resultatet kan bli bra om samarbetet fungerar.

- Ett exempel är Eva Langes konstverk Tro hopp kärlek utanför Svenska Teatern som har ett systerverk av Marja Kanervo på Engelbrektsplan i centrala Stockholm. Tillsammans symboliserar skulpturerna de starka banden mellan Finland och Sverige.

Ett lite äldre exempel är monumentet Världsfreden i Hagnäs som donerades av Moskva år 1990. Statyn väcker inte iver bland konstentusiaster men orsakade också politiskt motstånd då den avtäcktes, bara två månader efter Berlinmurens fall:

- Då började konstmuseet säkert inte säga att det inte går för sig eftersom det är medioker konst, det handlade ju om politik och stadsdirektörernas inbördes förhållanden, konstaterar Fontell.

Statyn är inte unik i Europa, men historisk i Finland

Hur hamnade Gandhi i Hermanstad då? Det var Indiens ambassadör som i början av 2018 föreslog till borgmästare Jan Vapaavuori att Indien kunde donera en Gandhi-staty till Helsingfors och Finland.

Eftersom förslaget var ovanligt kom det gradvis till Utrikesministeriet att ta över rodret. Enligt Ari Tasanen, ansvarig tjänsteman på enheten för södra Asien, kartlade man först vilka andra städer i Europa som har en Gandhi-staty.

Det visade sig finnas en hel del. De närmaste är i Tromsö och Köpenhamn, men i Väst-Europa finns det statyer i var och var annan stad verkade det som. De flesta är donerade av Indien och hör till landets “country branding”.

- Till näst utredde vi om det finns motstridigheter angående Gandhis person som kunde vara problematiska, men vi hittade inget sådant. Gandhi är en väldigt respekterad person världen runt, konstaterar Tasanen.

Indien stod i princip för alla kostnader angående själva statyn, men lokalkostnaderna inklusive piedestal och grundläggningsarbeten bekostade staden. Placeringen i Allotriaparken var en överenskommelse mellan finska staten, Helsingfors stad och den indiska ambassaden.

Statyn är enligt Tasanen högst antagligen den första offentliga statyn i Finland som avbildar en utländsk framstående person som inte har en direkt anslutning till Finlands historia.

En liten bit finsk konsthistoria skrevs alltså med statyn.

Många gubbar i brons, men bara en kvinna

I och med Gandhi-statyn fick Helsingfors en ny bronsgubbe i sin stadsbild. På sociala medier blossade det upp diskussioner kring vem som ska avbildas i offentlig konst. Ska vi ha en staty på Gandhi, som saknar direkta kopplingar till Finland, medan det samtidigt i Helsingfors bara finns en enda staty som avbildar en känd finländsk kvinna?

Klas Fontell på HAM ser problematiken i detta.

- Man kan ju säga att det är ganska pinsamt, det borde absolut finnas mera av dem.

För tillfället är det statyn på runosångaren Larin Paraske, som ensam representerar avbildande statyer på kvinnor i Helsingfors.

Enligt Fontell är det ändå osannolikt att vi kommer att se flera monument som avbildar kvinnor realistiskt, eftersom monumentens formspråk i dag är mångsidigare.

- De flesta personmonument härstammar från en äldre tid, nyare monument har inte brukat vara avbildningar av personer. Till exempel är ju president Kekkonens monument en bassäng.