Ålands framtid hänger på arbetskraftsinvandringen - Vårdö är världens mest lettiska ort utanför Lettland
Ett dussin vitryssar plockar kinakål på en åländsk åker - kanske en beskrivande bild över strukturomvandlingen på Åland. Invandringskritiken är inte något tema i den åländska valrörelsen.
På Åland finns det ingen arbetslöshet att tala om. Tvärtom, det finns ett stort antal lediga jobb. Lite karikerat kan man säga att om man inte känner för att plocka kinakål så kan man göra nånting annat.
Det betyder samtidigt att branscher som specialodlingen och växthusnäringen inte klarar sig utan den utländska arbetskraften.
Det talas 64 olika språk på Åland. Först kom esterna, sen kom letterna och rumänerna nu kommer också vitryssarna.
På landsbygden är ofta lettiskan eller rumänskan det näst största språket efter svenskan.
Invandringskritiken är inte heller något tema i den åländska valkampanjen, här är man i det stora hela överens om att arbetskraftsinvandringen är nödvändig.
Vårdö - världens mest lettiska ort utanför Lettland
Vårdö är en jordbrukskommun i den åländska skärgården. Kommunen har drygt fyrahundra invånare.
Ett överraskande faktum är att Vårdö hade Finlands snabbaste befolkningstillväxt i fjol. Befolkningen ökade med 4,2 procent.
Ett annat häpnadsväckande drag är att Vårdö är världens mest lettiska ort utanför Lettland. I dag har nio procent av befolkningen på Vårdö lettiska som modersmål.
En av de inflyttade letterna är Solvita Lundell som tillsammans med sin syster tog över bybutiken på Vårdö för tre år sedan.
- Vi tog över då de tidigare ägarna gick i pension. Det är en otrolig utmaning, det var tur att jag inte visste vad jag gett mig in på. Det bor ju bara fyrahundra människor på Vårdö så det är lätt att förstå att vintern är tuff. Men vår skördetid är i juli, då händer det mycket och det är jätteroligt.
Enligt Lundell är det situationen i Lettland som resulterat i att så många letter flyttar utomlands.
- Det är svårt att hitta jobb i Lettland och det är dåligt betalt. Så många unga utnyttjar efterfrågan på arbetskraft här på Åland och flyttar hit.
Vårdös Tarzan
Olof Salmi bedriver en campingplats på Vårdö och för ett halvt år sedan startade han också en äventyrspark tillsammans med sin bulgariska kollega.
Ibland kan man hitta Salmi tio meter ovanför markytan när han provklättrar i sina banor.
- Tyvärr har jag ont i axeln just nu så jag måste ta det lugnt. Nästa sommar ska vi också ha en svart bana, gästerna vill ha allt större utmaningar.
Det är klart att letterna har en enorm betydelse för Vårdö, även utanför växthusnäringen och specialodlingen som är stor på ön.
- Jag har en lett som instruktör här på äventyrsparken och hon är jätteduktig.
Ska bilan gå för de åländska mikrokommunerna?
Kommunfusionerna, eller snarare bristen på dem, är ett hett tema i valrörelsen. I dagsläget har Åland sexton kommuner på trettiotusen invånare, i den minsta kommunen Sottunga bor det bara 91 invånare.
Av de tio minsta kommunerna i Finland finns åtta på Åland. Enligt nu gällande lag ska de åländska kommunernas antal minska från sexton till fyra.
Många politiker talar också för att man borde gå in för en enda kommun.
Frågan om kommunstrukturerna är ytterst starkt förknippad med ålänningarnas identitet.
Hittills har inte en enda kommunsammanslagning genomförts på Åland och frågan är om det överhuvudtaget är möjligt att genomföra fusioner på frivillig väg.
På den här punkten skiljer sig inte Vårdöborna från mängden. Enligt Solvita Lundell skulle en kommunsammanslagning innebära en katastrof för bybutiken.
- På vintern är vi helt beroende av att Vårdös centralkök köper sina varor från butiken. Det skulle säkert inte längre vara möjligt om vi blir en del av en större kommun. Då är det slut med butiken.
Olof Salmi har inte heller mycket till övers för kommunsammanslagningar.
- Om Vårdö slås ihop med Mariehamn blir vi ett semesterparadis för stadsborna. Det blir kanske några jordbrukare kvar här men alla andra kommer att flytta. Det finns ingen butik, ingen skola och ingen äldreomsorg, allt sådant kommer att försvinna på tjugo år.