Superlördag med intensiv politisk dragkamp väntas i brittiska parlamentet

I dag väntas bli en superlördag i Storbritannien då det brittiska parlamentet ska ta ställning till om det godkänner premiärminister Boris Johnsons förslag till utträdesavtal.

Johnson har kallat det utträdesavtal som han kom överens med EU om i torsdags för en “great new Brexit deal”.

Det här blir fjärde gången som det brittiska underhuset ska tycka till om ett förslag till utträde ur EU. Tidigare premiärminister Theresa Mays förslag röstades ner tre gånger av parlamentet.

Om man ska tro premiärminister Boris Johnson blir det här den sista omröstningen. Enligt Johnson röstar parlamentet i dag mellan ett brexit med avtal och ett avtalslöst brexit. Johnson har gång på gång hållit fast vid att Storbritannien lämnar EU den 31 oktober, med eller utan avtal.

Samtidigt fick parlamentet i september igenom en lag som kräver att Johnson ber om att skjuta upp Brexit.

Vad händer i dag?

Det är ovanligt att brittiska parlamentet samlas på en lördag och det här är första gången sedan 1982 som man gör det. Parlamentet samlas med start klockan 9.30 brittisk tid (finsk tid kl 11.30).

Sessionen inleds med att Johnson håller ett anförande. Det följs av en debatt som inledningsvis skulle vara i 90 minuter men som nu inte har någon tidsbegränsning. När debatten avslutats ska parlamentarikerna avge sina röster.

Hur ska de rösta?

I det brittiska underhuset finns 650 platser och för att vara säker på att få igenom sitt avtal måste Johnson få stöd av minst 320 ledamöter.

Det räcker med färre röster än hälften av antalet ledamöter eftersom vice talmännen och talmannen John Bercow inte röstar (Bercow röstar endast om resultatet blir helt jämnt).

Det irländska nationalistpartiet Sinn Féins sju ledamöter röstar inte heller eftersom de aldrig röstar av principskäl.

Men Johnsons konservativa parti har inte majoritet i parlamentet.

Det räcker inte heller med att regeringens stödparti det nordirländska unionistpartiet DUP röstar för avtalet, eftersom ledamöterna bara är tio till antalet.

DUP är också starkt kritiska till avtalet och har sagt att de inte tänker stödja det trots att de formellt alltså stödjer den konservativa regeringen.

Oppositionspartiet Labour motsätter sig också avtalet. Labourledaren Jeremy Corbyn har sagt att det nya utträdesavtalet är sämre än Theresa Mays sista avtal som parlamentet ratade och Corbyn kommer att uppmuntra sina partikollegor att rösta mot avtalet.

De flesta övriga partierna, såsom Liberaldemokraterna och Skotska nationalistpartiet (SNP), väntas rösta mot avtalet. Men sannolikt väljer några oberoende ledamöter ändå att stödja avtalet.

Vilka hoppas Johnson på?

Johnsons konservativa parti är splittrat men trots det förväntas de flesta av partiets 287 ledamöter rösta för avtalet.

Johnsons förhoppningar om att få igenom avtalet hänger till stor del på att locka de omkring tjugo Labourparlamentariker som är för brexit att godkänna avtalet.

En annan grupp som Johnson behöver stöd av är de 21 ledamöter som han sparkade ur regeringsgruppen i september då ledamöterna röstade mot regeringen.

Men många av dem lär nog rösta ner förslaget och kräva att en andra folkomröstning ska hållas.

Johnson hoppas såklart också på att DUP och dess tio parlamentariker ska kunna ställa sig bakom avtalet.

DUP har en avgörande roll också i att deras röster kan påverka de konservativa parlamentarikerna och få ett antal av dem att rösta nej.