Domare hotades med hängning i koordinerad hatkampanj: "Vad är droppen som får bägaren att rinna över och något görs?"

Tingsrättsdomare Paula Virrankoski har hotats med hängning, man har snokat fram hennes hemadress och hon har i sociala medier förolämpats som slaktarkäring och nazisvin.

Virrankoski är också arbetarskyddschef vid Egentliga Finlands tingsrätt, så hon får hela tiden höra om anmälningar där någon har hotats med våld.

"Vi tar i med hårdhandskarna och jämnar stället med marken." "Jag vet i vilken skola dina barn går." "Jag våldtar ditt barn."

Enligt Virrankoski finns det många personer som försöker kontakta domarna och påverka sitt domstolsärende. De tar inofficiellt kontakt genom att ringa och skicka e-post i ärenden som just då behandlas. Dessutom försöker man påverka via sociala medier.

- Sociala medier är ett stort kärr. Man kan inte veta vem som skickar meddelandena. Att göra någon till måltavla är ett brutalt sätt att påverka rättsskipningen, det är skrämmande, säger Virrankoski.

"Koordinerade hatkampanjer har kommit för att stanna"

Virrankoski påpekar att domaren måste avgöra alla mål som hon eller han blivit tilldelad. Domen måste skrivas endast och enbart enligt det som lagen föreskriver. Domarna kan inte "hitta på något" själva.

- Koordinerade hatkampanjer har kommit för att stanna. Jag tror inte att de försvinner någonstans. Om inget görs åt fenomenet kommer det bara att växa och bli värre.

- Vad är droppen som får bägaren att rinna över? Vad krävs innan något görs åt saken? Måste det hända något verkligen allvarligt innan man börjar fundera över de här sakerna?

Enligt Virrankoski kan man aldrig veta vad det är som får folk att utsätta andra för hatretorik och hatkampanjer. Hon tar alla hot på allvar.

Den som hade hotat Virrankoski med hängning dömdes till fängelsestraff. Den som hade snokat fram Virrankoskis adressuppgifter dödade några år senare en polis.

Domare har råkat ut för hatkampanjer också genom att avföring och aska har har skickats hem till dem med posten.

Finlands Juristförbund vill se snabba åtgärder

Juristförbundets styrelseordförande Antero Rytkölä är bekymrad över hur de som blivit utsatta för koordinerade hatkampanjer orkar med sitt jobb och hur det påverkar trovärdigheten för myndigheterna.

I samband med Juristdagarna i Helsingfors i mitten av oktober ville förbundet påskynda att lagarbetet med att förbjuda koordinerade hatkampanjer.

Rytkölä vill att lagstiftarna sätter klara gränser. Man får kritisera myndigheter så länge man håller sig till sak, men det är inte tillåtet att förolämpa en person och hans närmaste eller att snoka fram och sprida uppgifter om dem, påpekar Rytkölä.

Det har redan lämnats in två lagändringsförslag, men ärendena har inte framskridit. I det ena förslaget påpekas att det inte bara är tjänstemän som görs till måltavlor, utan också andra människor trakasseras då de utför sitt arbete.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) har ännu inte tagit ställning i frågan.

En arbetsgrupp vid Inrikesministeriet gav i juni 2019 tolv rekommendationer på hur åtgärder mot hatretorik och nätmobbning effektiviseras. En av rekommendationerna gäller att utveckla lagstiftningen.

Åklagare stämplas som stolliga

Det är inte bara domare som har utsatts för koordinerade hatkampanjer, utan också politiker, poliser och åklagare.

- Mitt namn har spritts på diskussionsforum på nätet och folk har uppmanats att berätta och sprida uppgifter om mig. Telefonsamtal med mig har streamats på Youtube, berättar distriktsåklagare Heikki Stenius.

En som ville göra Stenius till måltavla försökte skaffa uppgifter om honom genom att efterlysa honom på sociala medier.

- Man har också skrivit om mig i en förnedrande ton på diskussionsforum och det har gjorts flera ogrundade brottsanmälningar om mig, säger Stenius.

Folk har också varit ute efter att ta bilder av åklagare, bara för att kunna sprida dem på sociala medier.

Insinuationer om att myndigheterna påverkats

Antero Rytkölä tror inte att hatkampanjerna och andra påtryckningar har haft någon betydelse för myndigheternas beslut.

- Jag tror inte att hatkampanjerna i verkligheten har någon inverkan nu, men jag är orolig över hur saken utvecklas med tanke på hela vårt samhälle, säger Rytkölä.

Han påpekar att olika organiserade krafter kan insinuera att polisen, åklagare och domare har låtit bli att behandla vissa ärenden, eller att fattat beslut som varit fördelaktiga för dem som utövat påtryckning.

- Om folk får en sådan här uppfattning kan de tappa förtroendet för myndigheterna.

Rytkölä: Arbetsgivaren borde ta sitt ansvar

Rytkölä betonar att en kriminalisering av koordinerade hatkampanjer skulle ge en klar signal att dessa inte är accepterade.

Det handlar också om arbetarskydd. Som arbetsgivare har staten ansvar för hur sina arbetstagare.

- Koordinerade hatkampanjer borde höra under allmänt åtal. Det skulle arbetsgivaren ha en skyldighet att ta tag i saken, inte den enskilda tjänstemannen.

I dag behandlas fall med koordinerade hatkampanjer som straffrättsliga ärenden, exempelvis som ärekränkning, olaga hot eller spridande av information som kränker privatlivet. Den som gjorts till måltavla måste själv göra en brottsanmälan.

Rytkölä är orolig exempelvis för domare som nu redan upplever att jobbet är tungt.

- Koordinerade hatkampanjer kan leda till att kamelens rygg bryts.

För advokater är koordinerade hatkampanjer inget stort problem

Förutom Finlands domareförbund och Finlands åklagarförening har också Finlands Advokatförbund rett ut de erfarenheter deras medlemmar har av koordinerade hatkampanjer.

Advokatförbundets viceordförande Hanna Räihä-Mäntyharju säger att bara en liten del svarade på enkäten. Enligt henne tyder det på att hatkampanjer inte är ett lika stort problem som för till exempel domare och åklagare.

- Advokaten har en annan roll, eftersom vi företräder kunden. Koordinerade hatkampanjer förekommer i någon mån, men man kan inte tala om något omfattande problem.

- Det värsta är om man med en hatkampanj uppnår de mål man önskat. Fastän man inte kan påverka resultatet i ett enskilt fall, så är det en allvarlig sak om koordinerade hatkampanjer leder till att folk byter till andra sysslor, säger Räihä-Mäntyharju.

Advokater hotas

Räihä-Mäntyharju säger att advokater oftare upplever direkta vredesutbrott och aggressivt beteende än att de skulle göras till måltavlor för hatpropaganda.

Advokater som i likhet med Räihä-Mäntyharju sköter familjerättsliga fall kan råka ut för hotfulla situationer.

- Ibland kan vårdnadstvister bli riktigt kinkiga. Att dela egendomen vid en skilsmässa, boutredningar och arvskiften, liksom att förvalta konkursbon, där är riskerna större.

- Under min karriär har jag haft två fall då jag har hotats med våld, om jag inte gör på ett visst sätt.

I det ena fallet anställde advokatbyrån en vakt för den tid boutredningen och arvskiftet pågick.

Räihä-Mäntyharju säger advokater emellanåt har låtit bli att ta emot uppdrag eftersom de har känt sig hotade, och att sådana här saker inte borde få ske i en rättsstat.

Artikeln baserar sig på Hirttotuomiolla uhattu tuomari maalittamisesta:
“Mikä on se viimeinen pisara, että asialle tehdään jotakin?” skriven av Marjatta Rautio.