Åländska val intresserar mer än förr: "I år är också kommunalvalet viktigt"
På Åland är alla partier segrare veckan före val. En del partiledare litar på magkänslan, andra på opinionsmätningar. Slutspurten inför dagens val kan avgöra resultatet.
Det har varit full rulle i åländska köpcenter, på gator och torg. Men framför allt i de två lokaltidningarna och på nätet.
Valkampanjen har i många fall blivit tuff och förfallit till smutskastning. Många politiker beklagar avarterna av valkampanj.
Ålands val 2019
Några rösters övervikt gav regeringsmakten
För fyra år sedan fick både Centern och Liberalerna sju mandat i lagtinget. Det kallades “Rysarvalet” i Ålandstidningen.
Eftersom liberalerna ändå hade några fler röster, så fick de inleda sonderingarna för att bilda landskapsregering.
Centern hamnade i opposition. Katrin Sjögren bildade regering med Socialdemokraterna och Moderat samling, två partier som förlorade mandat i valet 2015.
Opinionsmätning ger seger åt Liberalerna - eller Centern
Nu är det oppositionsledaren Veronica Thörnroos från Centern som för en frenetisk kampanj för att få återkomma till makten.
Det har varit en svår och ovan oppositionsperiod för Centern.
Den pålitligaste opinionsmätningen i torsdagens Nya Åland ger olika resultat.
De som hade röstat på förhand gjorde Liberalerna till största parti. Men hela opinionsmätningen gör Centern lite starkare än förr och spår förlust för alla tre regeringspartier, Liberalerna, Socialdemokraterna och Moderat samling.
Centern forsar fram
Centern är starkt kritisk till landskapsregeringen som trädde till för fyra år sedan.
- Vi tycker att Åland behöver få Centern tillbaka i regeringsställning. Vi känner det stödet från fältet, man vill ha oss tillbaka, säger centerledaren Veronica Thörnroos från Brändö.
Hon vill inte säga att allt har blivit sämre med den här regeringen. Men debattklimatet i samhället har försämrats de senaste fyra åren säger Thörnroos. Också Centern har vidtagit hårda nedskärningar under sina långa tider vid makten.
Socialdemokraternas Camilla Gunell säger halvt på skämt att hon ibland känner sig som på republikanernas partikongress i USA. Så mycket förvrängningar, förtal och falska nyheter anser hon sig höra, till exempel just från Centern.
Lantrådet oroat över självstyrelsereformen
Liberalernas lantråd Katrin Sjögren talar om mandatperioden som fyra bra år. Men det har varit tufft och utmaningarna har varit många. Också hon klagar på den råa tongången på nätet.
Hon nämner en seg självstyrelslagsrevision och ekonomiskt underskott, samtidigt som utsikterna ser sämre ut. De finländska planerna på en vård- och omsorgsreform skulle också ha drabbat Ålands självstyrelse i kanterna.
Och så har man haft flera egna reformer; en dyr skärgårdstrafik och förslag om både dyra färjanskaffningar eller ett dyrt tunnelbygge.
Miljö och hållbarhet får uppmärksamhet
Sammanlagt åtta partier kandiderar i valet. Enligt opinionsmätningarna kan Hållbart initiativ erbjuda ett alternativ för missnöjda borgerliga väljare. Nyans opinionsmätningar gav tre mandat.
Talespersonen Alfons Röblom och de öviga kandidaterna har lyckats plocka in ordet hållbarhet som svar på de flesta frågor som ställs. Det har tvingat också de övriga partierna att tala mer om miljöfrågor.
Till och med socialdemokraterna som ofta har uppfattats som ett miljövänligt parti, kan komma att drabbas av de nya vindarna.
Hårt hålla sig framme bakom starka kvinnor
Ålands framtid och Obunden samling väntas också gå hyfsat i valet, trots att deras synlighet inte har varit lika stor under de fyra gångna åren.
Ålands framtid talar om Finland och Åland i en union, Obunden samling betonar minskande svenskhet i Finland som ett hot mot Ålands självstyrelse.
Åländsk demokrati verkar inte ha lyckats lyfta invandringsfrågan i det här valet. Många ålänningar lyfter på ögonbrynen åt den helmanliga kandidatlistan.
Kommunernas storlek och ekonomi oroar
Kommunreformen verkar nu få allra störst uppmärksamhet i valdebatterna. Alla tycks vara överens om att ekonomin på Åland egentligen inte tillåter sexton kommuner för 30 000 invånare.
- Det finns redan kommuner som inte klarar av att ge den lagstadgade servicen åt sina medborgare, säger vicelantrådet Camilla Gunell (s).
Göran Djupsund, emeritusprofessor i statskunskap kallar det åländska valet ett klassiskt viktigt val. Där finns större frågor som rör kommunekonomin, förbindelserna, men också skola och hälsovård.
Det bortglömda valet i kommunerna viktigt i år
Lagtingsvalen brukar betraktas som de viktiga valen. Men i år är också kommunalvalet viktigt, säger professor Göran Djupsund.
- Det är ju oklart hur det ska bli med sammanslagningarna. Under kommande fyraårsperiod måste kommunerna fatta beslut om sin framtid. De invalda måste bestämma om deras kommun ska gå med på sammanslagning och i så fall med vem, och på vilka villkor.
- Det har visat sig att frivilliga kommunsammanslagningar måste man söka efter med ljus och lykta, säger professor Djupsund.
"Tvånget kommer i nästa period - också från Centern"
Det behövs någonting som tvingar fram kommunsammanslagningar, att de ansvariga inser att det inte går att fortsätta självständigt.
Det har inte skett i de åländska kommunerna ännu. Ändå talar alla experter om att tre-fyra kommuner är nödvändigt i längden.
Centerns ordförande Veronica Thörnroos har däremot kritiserat landskapsregeringen för att komma med sammanslagningsplaner från sitt eget ritbord, utan belägg för att det är nödvändigt.
De flesta borgerliga partierna talar för frivillighet i kommunernas sammanslagningar.
Göran Djupsund tror ändå att lösningen kommer under nästa fyraårsperiod, då också Centern går med på någon form av sammanslagningstvång i kommunerna.