Politikerna i Libanon lovar reformer medan en ovanligt enig folkmassa kräver mer – se video från kvällens folkfest i Beirut

Frånsett religiös tillhörighet samlades hundratusentals libaneser till glädjefyllda protester i Beirut och andra städer också på söndag kväll. De visar ovanlig enighet mot den styrande eliten och kommer knappast att nöja sig med de reformer som politikerna nu aviserar.

Hundratusentals demonstranter samlades till vad som liknade massiva folkfester i huvudstaden Beirut, Tripoli i norr, Baalbek i öster och andra libanesiska städer på söndag kväll.

Det här var den fjärde dagen i följd som folk protesterade mot den styrande elitens korruption, vanskötseln av landets ekonomi och den usla infrastrukturen.

Det som började med en spontan protest mot en planerad skatt på telefonsamtal i mobilapplikationer har svällt till en stor och ovanligt enig folkrörelse.

Exempelvis Sveriges radio rapporterade igår att inte en enda sekteristisk eller partipolitisk flagga syntes i folkhavet i Beirut. Alla stod enade under den libanesiska flaggan.

Politikerna aviserar omfattande reformer

På lördag kväll uppgav regeringskällor för flera nyhetsbyråer att de största libanesiska partierna hade gått med på ett reformpaket föreslaget av premiärminister Saad Hariri.

Reformpaketet väntas bli antaget då regeringen sammanträder på måndagen.

Enligt förhandsuppgifter ska privata banker bidra med över tre miljarder dollar för att hjälpa upp budgeten. Landets telekomsektor ska privatiseras och elsektorn som slukar pengar trots sin ineffektivitet ska också reformeras.

De hårt kritiserade politikerna ska få sina ersättningar sänkta, men skatterna ska inte höjas.

Enligt exempelvis Internationella valutafonden behövs både tuffa sparåtgärder och skattehöjningar för att ekonomin ska komma på fötter.

Libanons statsskuld motsvarar över 150 procent av bruttonationalprodukten och regeringen försöker få loss ett internationellt stödpaket på 11,6 miljarder dollar, men det förutsätter reformer.

"Vi vill att regeringen avgår"

Demonstranterna i Beirut tycks inte ha någon större förståelse för de ledande politikernas dilemma. Många av dem uttrycker misstankar om att den politiska eliten bara försöker rädda sitt skinn med löften om reformer.

- Vi kommer att stanna på gatorna för det här räcker inte. Vi vill att regeringen avgår och att det ordnas nyval. Vi vill att alla de som stulit av staten ställs till svars, sade statsanställde George Raad till Reuters.

Då det långa och blodiga inbördeskriget i Libanon tog slut 1990 kom man överens om ett komplicerat maktfördelningssystem, baserat på religiös tillhörighet, för att rädda freden.

Till exempel måste presidenten vara en kristen maronit, premiärministern en sunnimuslim och parlamentets talman en shiamuslim. Men maktfördelningen gäller stora delar av administrationen.

Tanken var god, men systemet har också lett till politisk förlamning, vanskötsel av de gemensamma affärerna och svår korruption.

Skrämseltaktiken fungerar inte just nu?

De politiska ledarna i Libanon brukar systematiskt varna och skrämma sina anhängare för medlemmar av de andra religiösa sekterna och grupperna. Det är en beprövad metod för libanesiska politiker att försöka befästa sin makt.

Därför är de massprotester som nu sker i Libanon så ovanliga. Libaneser förenades senast över sektgränserna i massprotester år 2005 då premiärminister Rafik Hariri mördades i ett bombdåd som Syrien misstänktes ligga bakom.

De protesterna ledde till att de syriska trupperna drog sig ur Libanon, men det minskade inte motsättningarna i landet.

Källor: AFP, AP, Reuters, Middle Eastern Eye, BBC, Yle