Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

ECB-chefen Mario Draghi tackar för sig: "Det har varit intensivt och fascinerande"

Från 2019
Mario Draghi på väg till sin sista presskonferens som ECB-chef, den 24 oktober 2019.
Bildtext Mario Draghi på väg till sin sista presskonferens som ECB-chef, den 24 oktober 2019
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Europeiska centralbankens avgående chef Mario Draghi beskriver sin tid vid ECB som intensiv och fascinerande. Draghi har hyllats som mannen som räddade eurosystemet från kollaps. Hans efterträdare Christine Lagarde har en minst lika svår uppgift framför sig.

- Jag fokuserar alltid på saker som kan förändras. Ge aldrig upp, sade Draghi under en presskonferens efter centralbankens direktionsmöte i Frankfurt.

Draghi verkade lättad och på gott humör, men ville inte svara på frågor om huruvida han ångrar något.

- Jag känner mig som någon som har försökt hålla fast vid ECB:s mandat på bästa möjliga sätt, svarade Draghi.

ECB:s direktion beslöt i dag att hålla sina viktigaste styrräntor oförändrade. Direktionen bekräftade också att ECB återupptar stödköpen av värdepapper, till ett värde av 20 miljarder euro från och med november, men gav inga vidare detaljer.

Torsdagens presskonferens var den sista för Mario Draghi som ECB-chef. I november övertas hans post av Christine Lagarde, tidigare chef för Internationella valutafonden IMF.

Tog över ECB under brinnande eurokris

Mario Draghi efterträdde Jean-Claude Trichet som chef för ECB år 2011 då hela eurosystemet var i gungning.

I efterdyningarna av Lehman Brothers-kraschen och den finanskris som utbröt hösten 2008 i USA hade flera skuldtyngda euroländer, först och främst Grekland, råkat i penningknipa och tvingats be om tiotals miljarder i nödlån.

I USA hade centralbanken Fed redan ryckt in med räntesänkningar och stödköp för att hålla ekonomin i gång. Under Mario Draghis ledning fick ECB dra igång en liknande räddningsoperation för euroländerna.

Blivande ECB-chefen Mario Draghi, maj 2011.
Bildtext Den blivande ECB-chefen Mario Draghi, våren 2011.
Bild: EPA

Under hösten 2011 började spekulationerna ta fart kring huruvida Grekland, eller något annat land, skulle tvingas lämna eurosamarbetet helt och hållet. Storplacerarna hade börjat misstro euroländerna, och räntorna på europeiska statsobligationer steg.

"Whatever it takes"

Draghi satte punkt för spekulationerna i juli 2012, då han försäkrade att ECB var beredd att göra "vad som än krävs" för att rädda euron.

Det var en tillräckligt stark signal: Räntorna på euroländernas statsobligationer började sjunka. Draghis uttalande tolkades som ett löfte om fortsatt stöd till Grekland och de andra krisländerna.

ECB-chefen Mario Draghi, augusti 2012.
Bildtext "Whatever it takes" blev en vändpunkt.
Bild: EPA/ARNE DEDERT

Våren 2015 startade ECB ett fullskaligt stimulansprogram för att sätta fart på tillväxten och inflationen. Styrräntan drogs ner till noll, och bankerna fick börja betala för att deponera pengar i ECB.

- Draghi styrde ECB:s penningpolitik i en helt ny riktning, på gott och ont, konstaterar Swedbanks chefsekonom Heidi Schauman.

Vid utgången av 2018 hade ECB köpt upp euroländers statsobligationer och andra värdepapper för närmare 2 700 miljarder euro. Avsikten var att sätta mer pengar i omlopp i eurosystemet - och att hålla pengarna i omlopp.

Effekterna var tydliga: Både Finland och andra euroländer fick låna miljardbelopp med negativ ränta, belånade hushåll kunde amortera förmånligare och eurons värde försvagades, vilket i sin tur gynnade den europeiska exportindustrin och sysselsättningen.

Mannen som räddade euron

Det var en helt exceptionell räddningsoperation, men den gav resultat. Mario Draghi har efteråt hyllats som mannen som räddade hela eurosystemet.

- Det är en ganska bra beskrivning, säger chefsekonom Reijo Heiskanen vid OP-gruppen.

Arbetslösheten i euroländerna har minskat betydligt sedan 2011, men ECB:s stimulansprogram har också haft nackdelar.

Auton runko liukuhihnalla.
Bildtext Finlands exportindustri, som bilfabriken i Nystad, har gått på högvarv de senaste åren.
Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle

Nollräntorna har missgynnat dem som haft mycket pengar undanstoppade på sparkonton, något som väckt missnöje framförallt i Tyskland. Euroländerna är överlag mer skuldsatta och därmed sårbara i fall av en konjunktursvacka.

Risken för en sådan svacka har också ökat märkbart under det gånga året. Handelskriget mellan USA och Kina bromsar världshandeln och det politiska kaoset kring Storbritanniens EU-utträde skapar osäkerhet.

Stimulansprogrammet har väckt kritik också inom ECB:s direktion. Då ECB i början av september 2019 meddelade att stimulansåtgärderna skulle återupptas, avgick den tyska direktionsmedlemmen Sabine Lautenschläger i protest.

Ännu svårare uppdrag väntar Lagarde

Då Christine Lagarde tar över som ECB-chef i november har hon om möjligt en ännu svårare uppgift framför sig, än vad Mario Draghi hade åtta år tidigare.

- Draghi tog över i ett akut krisläge, som centralbanken lyckades åtgärda med de verktyg som fanns. Nu har centralbanken inte många nya verktyg att ta till, påpekar Reijo Heiskanen.

Christine Lagarde ler.
Bildtext Christine Lagarde tillträder som chef för ECB i november.
Bild: EPA-EFE/SHAWN THEW

Han får medhåll av Heidi Schauman. Fortsatta stödköp har inte nödvändigtvis samma effekt som tidigare, och att sänka räntorna ytterligare hjälper knappast heller.

Euroländerna borde finna en väg tillbaka till penningpolitiskt normalläge, utan nollräntor och stödåtgärder, men då skulle hela systemet behöva en omstart av något slag.

Lagarde har tidigare signalerat att ECB borde fästa större vikt vid den akuta klimatkrisen, och rikta eventuella stödköp mot hållbara och klimatsmarta investeringar.

- Mycket hänger nu på Lagarde och hennes ledarskap, konstaterar Heidi Schauman.

Diskussion om artikeln