Fortfarande många stora frågor kring en ny stor vårdsamkommun i Österbotten – ekonomin är en av dem

Om drygt ett eller två år är det tänkt att en ny vårdsamkommun inom Vasa sjukvårdsdistrikt ska inleda sin verksamhet. Det som fattas är bara medlemskommunerna. Senast i mitten av december ska de österbottniska kommunerna ha fattat beslut om medlemskap eller ej. Men det är helt okej att riva upp det beslutet i april.

Den nya stora vårdsamkommunen som planeras i Österbotten ska ta över all primär-, special- och socialvård. Under onsdagseftermiddagen kunde styrgruppen för Österbottens välfärdsområde godkänna grundavtalet för den nya vårdsamkommunen.

Ett förslag till grundavtal har redan varit på utlåtanderunda i de kommuner som hör till Vasa sjukvårdsdistrikt. När styrgruppen skulle slå fast grundavtalet på onsdag eftermiddag gick det inte utan diskussion och förhandlingspaus.

Ok att ändra sig i april

Deadline för kommunernas beslut om de är med eller inte är fortsättningsvis 16 december. Det nya är att om kommunerna är osäkra eller om de vill riva upp sitt beslut kan de vara med i beredningen fram tills april nästa år och då gå ur samkommunen om de så önskar. Det finns också möjlighet att ändra sitt nej till ett ja innan april nästa år.

Under mötet framkom en önskan om att kommunerna ska få mer kött på benen och därmed alltså mer tid på sig för att kunna fatta ett beslut.

- Man ville till exempel veta vad som händer med fastigheterna och vad som händer med stödservicen, säger Patrick Ragnäs (SFP) som dels är styrgruppens ordförande och som dels representerar Kristinestad.

Oklart vad det sparar

En annan stor fråga var avsaknaden av ekonomiska kalkyler. En del av de kommunala representanterna ville ha möjlighet att fundera på att gå med eller inte också senare när det finns kalkyler att tillgå.

Marina Kinnunen som är direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt säger att det i nuläget är svårt att säga vad den nya vårdsamkommunen kunde spara rent ekonomiskt jämfört med hur primär-, special- och socialvården organiseras i dag.

- Utmaningarna är stora när behovet av service bara ökar men pengarna blir mindre. Tillsammans kan vi hitta bättre sätt att göra saker och ting men målet kan inte vara att vi försämrar servicen, säger Kinnunen.

- Det är den nya samkommunens beslutsfattare som måste ta beslut om hur mycket man måste spara eller inte. Då måste man också se hur mycket kommunerna har råd med för det är ju de som betalar också i den nya modellen.

Kinnunen säger att den nya vårdsamkommunen behövs för invånarens skull. I dagsläget blir inte vårdkedjan en välfungerande helhet när organisationen inte är den samma för primär-, special- och socialvården.

Bestämmanderätten är en fråga om tillit

Ytterligare en sak som stötts och blötts är kommunernas rätt att bestämma över den egna vården. Frågan är hur mycket bestämmanderätt en liten kommun som till exempel Korsnäs har i den nya stora vårdsamkommunen.

- Alla som är med, är med om att fatta beslut. Hela den här processen har mycket att göra med tillit. Vågar man tro på att alla i Österbotten vill det bästa för alla invånare. Det här är något som vi gör tillsammans, säger Kinnunen.

Hela den här processen har mycket att göra med tillit

Marina Kinnunen

- Man måste komma ihåg att det här gör vi för alla kommuninvånares bästa. Inte för någon välfärdsmodell eller för något sjukvårdsdistrikt eller samkommun, säger Ragnäs.

Man måste komma ihåg att det här gör vi för alla kommuninvånares bästa

Patrick Ragnäs

Förutom att det kommer att finnas en styrelse och ett fullmäktige för den nya vårdsamkommunen kommer det att finnas en rådgivande grupp för alla medlemskommuners kommundirektörer. Det tror man ska innebära starkare styrning från kommunerna till samkommunen.

Inget hinder för tredje sektorn eller privata vården

Något som också diskuterades under mötet var vad som händer i de kommuner som lagt över en del av vården på tredje sektorn eller på den privata sidan.

I till exempel Kristinestad håller man som bäst på och ser över möjligheterna att lägga över en del av vården till privata aktörer.

- Det hindrar inte att man går med i det här välfärdsområdet, inte på något sätt. Det är bara en liten del av hela vården som vi håller på och ser att ska vi utkontraktera eller inte. Det är ju bara en liten procent av allt, säger Ragnäs.

Oklar verksamhetsstart

Under styrgruppens möte blev det blev inte heller klart när den nya vårdsamkommunen skulle inleda sin verksamhet. Tanken har varit från och med januari 2021 men under styrgruppsmötet på onsdag eftermiddag var det många som ansåg att 2022 skulle vara bättre. Frågan lämnades därför öppen tills kommunerna har sagt sitt.

Hittills har det rått delade åsikter bland Vasa sjukvårdsdistrikts 13 medlemskommuner om att gå med i en så omfattande vårdsamkommun som planeras just nu. Efter styrgruppens möte på onsdagen ville Patrick Ragnäs inte sia något om utgången. Det är upp till kommunernas fullmäktigesamlingar att fatta beslut.

- Jag har den tron och förhoppningen att alla kommer att komma med, förr eller senare. Men faktum är att alla kommuner måste höra till en samkommun som har hand om specialsjukvården, skulle det vara så att någon eller några kommuner inte kommuner med betyder det också att då fortsätter Vasa sjukvårdsdistrikt som samkommun.

Frågan om Vasa sjukvårdsdistrikt helt och hållet skulle ingå i den nya samkommunen är komplex. Det behövs hälften av befolkningen och två tredjedelar av medlemskommunerna för att kunna rubba sjukvårdsdistriktets grundavtal. Marina Kinnunen säger dock att sjukvårdsdistriktet oavsett skulle byta namn till Österbottens välfärdsområde.

Den nya vårdsamkommunen Österbottens välfärdsområde står och faller inte heller på att alla sjukvårdsdistriktets 13 medlemskommuner går med.

Fram till den 16 december kommer bland annat Marina Kinnunen och Olle Gull åka runt i Österbotten och besöka kommunernas fullmäktigen för att informera och svara på frågor om den nya vårdsamkommunen.

Den 17 december möts styrgruppen nästa gång och då ska man ta ställning till vad kommunerna har beslutit i frågan.