Jasmines egna erfarenheter av rasism fick henne att forska i ämnet: "Finlandssvenskarna måste våga tala mer öppet om rasism i skolorna"

När Jasmine Kelekay gick i lågstadiet upplevde hon att hon stack ut på grund av sin hudfärg. Hon kunde inte riktigt sätta namn på det då, men rasism blev en del av hennes vardag. Vid 12-års ålder kände hon att hon inte kunde fortsätta gå i svensk skola. Det fick henne att byta till en internationell skola som till slut tog henne till universitetsstudier i USA.

Nu föreläser hon i sin gamla hemstad, Helsingfors, om hur man kan tala om rasifiering och rasism i skolor.

- Det var ett smärtsamt val att behöva välja mellan att gå i skola på sitt modersmål eller att byta till en engelskspråkig skola. Men det kändes som en överlevnadsfråga, säger Jasmine om beslutet att byta skola.

Jasmine berättar att hon mådde dåligt av att känna sig utfryst och av att bli kallad negativa saker. När hon försvarade sig mot mobbningen blev hon stämplad som en bråkstake av lärare.

- Ingen förstod hur man skulle hantera problemet, säger hon.

- Det får en att känna sig som att man själv är problemet. Antingen blir man ignorerad som ett problem eller så blir det barnets ansvar att upplysa vuxna om sina erfarenheter. Det är ensamt för barn i den situationen att känna att de har ansvar för saker som vuxna borde förstå.

Rasism kan även ta sig uttryck på andra sätt än mobbning, understryker Jasmine. Rasismen finns även i sättet man blir bemött av lärare, eller att man inte ser några representationer av sig själv i undervisningen, menar hon.

- Man syns både för mycket och samtidigt inte alls. Det påverkar många delar av skolgången för barn.

Viktigt att förebygga utanförskap i skolan

Jasmines mamma är finlandssvensk och hennes pappa kommer från Etiopien. Hon valde att flytta till USA för att studera, eftersom hon tänkte att hon inte skulle sticka ut på samma sätt som hemma i Finland, säger hon.

Idag doktorerar hon i sociologi vid University of California i Santa Barbara, där hon forskar i frågor om rasism - hur rasifiering ser ut i olika samhällen och i synnerhet hur det förknippas med kriminalisering.

Hennes engagemang för dessa frågor har tagit henne tillbaka till Helsingfors. Denna gång för att föreläsa om rasism under ett seminarum som ordnas av föreningen Diva - föräldrar för diversitet. Seminariets mål är att skapa diskussion kring rasism och diskriminering i skolan.

- Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan och skolan är en viktig del av socialiseringen av barn. Om man mår dåligt i skolan är man kanske inte lika motiverad att prestera i skolan.

- De som inte har tillgång till en jämlik och trygg ubildning är mycket oftare utsatta och har svårare att komma in i samhället. Det är något vi ser i forskningen världen runt.

Finska skolor ligger före

Största delen av forskningen kring rasism i skolor handlar enligt Jasmine om finska skolor. Jasmine tycker att det talas alltför lite om problemet i finlandssvenska skolor.

- Eftersom den finlandssvenska befolkningen är så liten, så tror jag att diskussionen kring frågor om rasism ligger ett steg efter i Svenskfinland.

- Jag tror att finska skolor har kommit lite längre än finlandssvenska skolor, speciellt i huvudstadsregionen. Det finns mycket mera mångfald och mycket mera elever i finska skolor, så det utvecklas andra sorts program och man vidtar andra sorts åtgärder som man ännu inte har gjort i finlandssvenska skolor.

Jasmine tror att en annan orsak till diskussionen kring rasism i finlandssvenska skolor kan bero på finlandssvenskars egen självbild.

- Jag tror att vi också har den självbilden att eftersom vi tillhör en minoritet så förstår vi hur utsatthet känns, därför utsätter vi inte andra. Man kanske inte riktigt vill medge att rasism också finns i Svenskfinland.

- Det kan vara ännu farligare att osynliggöra det på det här sättet.

Viktigt att synliggöra problemet

Ett stort problem i samhället i allmänhet är att vi inte vet hur vi ska tala om problem såsom rasism, menar Jasmine.

Hon anser att ett av de största problemen, när det gäller att påverka dynamiken i skolan, är att det saknas en förståelse för hur rasism fungerar.

- Varken barn eller lärare förstår hur rasismen fungerar, eller hur den ser ut i vardagen för rasifierade människor. Därför är det så lätt att rasism reproduceras och osynliggörs.

Hur ska vi då göra för att främja ett öppnare klimat? Jasmine tror att en bra början är att tala öppet om rasism och lära barn att tala om svåra saker.

- Barn borde inte bära bördan att behöva upplysa vuxna.

När Jasmine tänker tillbaka på sin skolgång önskar att hon inte hade behövt övertyga lärare om sina egna upplevelser.

- Det skulle ha gjort en stor skillnad att man hade känt sig hörd. Då skulle kanske också andra åtgärder ha tagits.