Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Svårt att begränsa skarvstammen med beviljade tillstånd - är slutet nära för det kustnära fisket eller räcker fisken till både skarvar och människor?

Från 2019
Uppdaterad 04.11.2019 10:41.
Mellanskarv i Kantlax
Bildtext Skarvar på en koloni i Nykarleby skärgård
Bild: Markus Nyholm

Där skarvarna slår sig ner för att häcka följer ofta en ganska hätsk debatt om hur mycket skada de ställer till med. Trots att fågeln är fridlyst går det att ansöka om undantagslov för att begränsa stammen. Från fältet får systemet kritik för att vara byråkratiskt och långsamt. Spotlights genomgång visar att undantagslov som fått grönt ljus i många fall haft restriktioner som gjort åtgärderna svåra att genomföra.

Ända sedan Tom Blom var liten har skärgården och fiske varit en viktig del i hans liv. För några år sedan valde han att lämna jobbet på ett tryckeri och satsa heltid på fisket. Tom koncentrerade sig på abborrfiske.

- Jag både fiskade, skötte filéandet och sålde direkt till kunderna. Att det skulle vara mycket jobb var jag beredd på. 10 och 12 timmarsdagar var okej, men då det började handla om 16 timmar och 20 timmar, då gick det inte längre.

Tom Blom i Sundom satsar allt på abborre.
Bildtext Tom Blom ute med båt i Sundom skärgård
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Att fiska den mängd abborre som behövdes för att få affärerna att gå runt blev allt svårare. Tom hade fått nya konkurrenter.

- Skarvarna hade blivit allt vanligare i skärgården där jag fiskade. De splittrade stimmen och jag blev tvungen att lägga ut näten på allt större områden för att få fisk.

Före skarven dök upp var en god abborrfångst under höstfisket omkring 150 kilogram. Sedan började fångsterna minska för att till slut röra sig om 20 kg abborre. Till slut gav Tom upp.

- Tänk dig själv att du jobbar åtta timmar och så kommer chefen och säger att du får betalt för bara fyra timmar. Så var situationen för mig. Och det kändes nog bittert.

I skarvkolonin i Velkua bor över 2000 skarvar på tre små öar.
Bildtext Skarvkoloni
Bild: radar

Räcker fisken till alla?

Skarven häckade första gången i Finland år 1996. Då räknade man till 10 häckande par. Senaste sommar var antalet häckande par omkring 25 700.

Trots att skarvarna mångdubblats på drygt 20 år råder det oenighet om hur mycket fåglarna påverkar fisket.

nät med olika slags inhemska fiskar
Bild: Yle/ Monica Forssell

En undersökning från 2017 visar att skarven konsumerar två gånger mer än vad både yrkes- och fritidsfisket tar av abborre.

- Skarven påverkar helt klart fiskerinäringen. En skarv behöver 500 gram fisk varje dag. Med tusen skarvar på ett område betyder det 500 kilogram dagligen. Stannar skarvarna i fem månader blir det väldigt mycket fisk som skarvbeståndet behöver.

Det säger Marina Nyqvist som är verksamhetsledare på Österbottens fiskarförbund.

Verksamhetsledare Marina Nyqvist utomhus vid inre hamnen i Vasa
Bildtext Marina Nyqvist har doktorerat på gäddan
Bild: Louise Bergman/Yle

- Det borde vara naturligt att tänka att skarven har en inverkan på abborren och att man då också borde kunna förvalta och reglera skarven.

Men alla anser inte att skarven är ett utbrett problem. Överinspektör Tapio Aalto, på Närings- trafik och miljöcentralens enhet för naturvård i Egentliga Finland, är en av dem som går igenom undantagstillstånden för begränsningar av skarvstammen. Enligt Aalto kan skarven påverka fiskemöjligheterna lokalt.

Tapio Aalto som är överinspektör på Närings- trafik och miljöcentralen i Åbo, står ute bland träd.
Bildtext Tapio Aalto jobbar med naturvårdsfrågor på NTM-centralen
Bild: Tapio Aalto

- Men man kan inte se någon bredare inverkan på fiskbestånden.

Han får medhåll av Bernt Nordman, verksamhetsledare på Natur och miljö.

- Både skarven och människan använder bara en liten del av fiskstammarnas produktion. Det finns nog så att det räcker till både människor, skarvar och sälar.

En man står bredvid en krukväxt på ett kontor.
Bildtext Bernt Nordman på Natur och miljös kontor i Helsingfors
Bild: Yle/Camilla Berghäll

Grönt ljus för tillstånd, men går de att genomföra?

Skarven omfattas av EU:s fågeldirektiv och är inte jaktbart vilt. Men om skarven förorsakar allvarlig skada på fisk och fiskevatten går det att söka om undantagslov för att åtgärda skarvarna. Sedan år 2015 är det Närings- trafik och miljöcentralen i Egentliga Finland som har hand om ansökningarna för att åtgärda skarv.

- Ett ärende är under behandling som bäst, men av 33 ärenden som lämnats in har 22 beviljats.

De verkar vara designade för att inte gå att genomföra

Det skulle tyda på att systemet med undantagslov fungerar. Men det anser inte Marina Nyqvist. Hon har hjälpt till att skriva ansökningar för en handfull fiskeområden i Österbotten, av vilka två hittills blivit beviljade.

- Tillstånden motsvarar inte ansökan. De verkar vara designade för att inte gå att genomföra. Det kan handla om att man får tillstånd att skjuta skarv i en liten del av fiskeområdet där det inte ens finns skarv vid tidpunkten då det ska ske.

På NTM-centralen tillbakavisar Tapio Aalto kritiken.

- Något inbyggt system för att förhindra eller försvåra åtgärderna finns inte. Men när åtgärderna planeras måste vi också se till andra faktorer. Vi kan till exempel inte tillåta åtgärder som stör andra fågelarter.

Dåligt skrivna ansökningar?

Spotlight har gått igenom de 22 beviljade undantagstloven sedan år 2015. Ungefär hälften av dem är beviljade med restriktioner av olika slag.

En pro gradu-avhandling som lades fram vid Åbo Akademi tidigare i höst bekräftar att beviljade tillstånd inte alltid beviljas enligt ansökan.

- Myndigheterna uppger att drygt 60 procent av tillstånden som lämnas in godkänns. Men när man granskar dem närmare ser man att de har så restriktiva tilläggsvillkor att vissa av åtgärderna inte går att genomföras.

Markus Norrback.
Bildtext Markus Norrback, förvaltningsdirektör i Malax, har skrivit avhandling på förvaltningen av skarv
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Det säger Markus Norrback som gjort avhandlingen i offentlig rätt. Som exempel på restriktiva tilläggsvillkor nämner Norrback tillstånd för att skjuta skarv.

- Avskjutningem ska ske i närheten av yrkesfiskeredskap, men på områden där man gett tillstånd finns inget aktivt yrkesfiske.

På Natur och miljö säger Bernt Nordman att man i ansökningarna borde fokusera på rimliga åtgärder och inte sådana som tillståndsmyndigheterna inte kan godkänna.

- Min uppfattning är att ansökningarna är dåligt gjorda. I den regionala skarvarbetsgruppen i Österbotten har vi gått igenom vilka åtgärder som uppfyller kriterierna för undantagslov och vilka åtgärder som ger önskat resultat.

Man laddar ett gevär.
Bild: Mostphotos/ Angel Nieto

När det gäller skyddsjakt på skarv anser Marina Nyqvist att myndigheterna saknar kunskap.

- Informationen och kunskapen om hur jakt kan genomföras verkar inte finnas på naturskyddssidan hos våra myndigheter.

Olika tolkningar av samma direktiv

Trots att samma fågeldirektiv gäller i alla EU-länder tolkar länderna direktiven olika. Det är också olika myndigheter som hanterar ärendena. I Finland styrs undatagsloven av miljölagstiftningen, medan de i Sverige och Danmark styrs av jaktlagstiftningen.

I Sverige har man de senaste åren gett jakttillstånd på cirka 9 000 fåglar och skjutit ungefär hälften

Markus Norrback har i sin avhandling jämfört Finlands förvaltning av skarven med Sverige och Danmark.

- I Finland har omkring 10 fåglar skjutits de senaste tre till fyra åren. I Sverige har man de senaste åren gett jakttillstånd på cirka 9 000 fåglar och skjutit ungefär hälften, säger Markus Norrback.

Tom Blom, som för tillfället pausat drömmen om att fiska på heltid, hoppas bara att något ska ske.

- Skarvstammen borde minskas. Men det är väl nog en så lång process att jag har rosor på näsan då det här är färdigt. Tyvärr.