Hovrättens okunskap om Twitter väckte frågor på MV-rättegången - vad måste rätten känna till om mikrobloggen?

Hovrättsbehandlingen av härvan kring MV-lehti tog en oväntad vändning då det visade sig att knappt någon i rätten visste hur mikrobloggen Twitter fungerar.

Det här är intressant eftersom meddelanden på Twitter utgör central bevisföring i den pågående rättegången.

Enligt Hufvudstadsbladet medgav bland andra domaren, åklagarna och flera av advokaterna att de saknar Twitter-konton och inte vet hur tjänsten fungerar.

En av de åtalade fick också berätta för rätten hur Twitters meddelandekedjor fungerar och vad det innebär att "pinga" någon på Twitter.

1. Finns det ett problem med att den åtalade berättar för rätten om Twitter?

I allmänhet utgår man från att det finns allmän kunskap som alla har, säger Dan Frände, professor i straff- och processrätt vid Herlsingfors universitet.

Man talar om så kallade notoriska fakta som man inte ens försöker bevisa.

- Om det finns saker som alla inte känner till måste domstolen be om sakkunnigutlåtanden. I det här fallet kunde man tänka sig någon teknisk expert, till exempel någon från Tekniska högskolan eller någon statlig inrättning.

Det är klart att rätten alltid kan ställa frågor och det är också klart att rätten inte köper allt som den åtalade berättar

I det aktuella fallet gavs alltså en av de åtalade möjlighet att berätta om hur Twitter fungerar, men det finns inget problem med det enligt Frände.

- Det är klart att rätten alltid kan ställa frågor och det är också klart att rätten inte köper allt som den åtalade berättar. Rätten måste försöka få en objektiv bedömning av vad som har hänt.

I brottmål kan domstolen inte skaffa sådana expertutlåtanden som sannolikt är till nackdel för den åtalade.

Bevisningen måste vara utom rimligt tvivel och det är åklagarens sak att skaffa fram den bevisningen.

2. Är det pinsamt att hovrätten inte vet hur Twitter fungerar?

Det är åklagarens uppgift att förutse hur rättsbehandlingen kommer att utvecklas i nästa rättsinstans.

Tingsrättsdomen borde ge åklagaren möjlighet att förutse vad som kommer att hända i hovrätten.

Det är helt omöjligt i dagens värld att kunna allt. Sådana domare som är övertygade om att de vet allt är farliga

Borde alltså rätten veta hur Twitter funkar?

- Ska vi säga att åklagaren borde ha begärt att polisen skaffar ett expertutlåtande, svarar Frände. Men det händer hela tiden att till och med Högsta domstolen blir tvungen att begära sakkunnigutlåtanden.

Är det pinsamt om rätten inte har all kunskap som behövs för att göra de här bedömningarna?

- Nej verkligen inte. Det är helt omöjligt i dagens värld att kunna allt. Sådana domare som är övertygade om att de vet allt är farliga.

Hör Twitter till allmänbildningen?

- Om du frågar mig så svarar jag nej, men om du frågar någon annan av mina kolleger så svarar hen ja, säger Frände och skrattar.

- Det är helt enkelt en intressefråga.

3. Hade behandlingen sett annorlunda ut med ett annat brottsvapen?

I det aktuella fallet är brottsverktyget mikrobloggen Twitter. Om brottsvapnet hade varit ett handeldvapen, hur stor kunskap skulle vi då förutsätta att en domare har om hur det fungerar?

- Min erfarenhet säger att grundprinciperna inte vållar några problem, men när det blir lite mera krångligt tar man till sakkunniga som polisen har tagit fram, svarar Dan Frände,.

- Det finns ett känt fall med en signalpistol och hur de olika patronerna kunde avfyras. Då hade rätten sakkunniga som förklarade hur sannolikt det är att det kunde ha skett av misstag. Där utgick man från att domstolen själv inte kunde bedöma den här mekanismen.

4. Hur ska bevismaterialet presenteras i rätten?

Det är åklagaren som bestämmer hur bevisen ska presenteras i rätten. Det är viktigt att alla fakta redovisas så klart som möjligt.

- Jag skulle visa upp materialet i form av presentationer på väggen, säger Dan Frände.

Det vill säga bildkapningar av det som har skrivits?

- Just det. En ingenjör skulle få berätta hur tweetarna sprids, hur man kommer in på Twitter och om man kan bli förföljd på det här sättet. Sedan blir det en juridisk tolkning och det är domstolens sak. Ingen ingenjör ska berätta hur rätten ska tolka paragraferna.

Om det här fallet ser extraordinärt ut i journalisternas ögon, hur ser ett juridiskt proffs på det?

- Det kan jag inte svara på.