Kommentar: Räden mot IS-ledaren al-Baghdadi en politisk triumf för en hårt pressad Trump - men glädjen kan bli kortvarig

Medan nya detaljer publiceras kring den amerikanska räden mot IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi, så är det skäl att betona det uppenbara: operationen är en välkommen politisk seger för president Donald Trump, av åtminstone två skäl, skriver USA-korrespondent Ville Hupa.

För det första handlar det om en triumf inom utrikes- och säkerhetspolitiken - den domän där presidentens agerande allra starkast ifrågasatts under hösten.

Trumps tidigare beslut att ta hem de amerikanska trupperna från norra Syrien och överge USA:s mångåriga kurdiska bundsförvanterna mötte kritik på bred front.

Till och med vanligtvis Trumplojala republikaner talade om den största missbedömningen under presidentperioden, medan demokrater anklagade presidenten för att svika amerikanska värderingar och ideal.

Lägg därtill de kollapsade fredssamtalen med de afghanska Talibanerna som väckte kritik, den säkerhetspolitiska rådgivaren John Boltons avgång, och sist men inte minst, Ukraina-skandalen, med en riksrättsutredning som påföljd, och bilden av en kaotisk, nyckfull och oförutsägbar utrikespolitik blir tydlig.

Försummar inte chansen

I al-Baghdadis död har Trump nu åtminstone ett utrikespolitiskt trumfkort att spela ut under de kommande månaderna.

Pressuppträdandet i söndags, där presidenten i skroderande och frispråkig ton redogjorde för den lyckade räden, tyder på att presidenten själv inte kommer att att försumma den chansen.

Samtidigt har vissa underrättelseexperter redan påpekat att Trumps beslut att återkalla de amerikanska trupperna från norra Syrien snarare bidrog till att försvåra genomförandet av räden mot IS-ledaren.

Det är också klart, att al-Baghdadis död inte betyder att IS skulle vara besegrat och vid USA:s försvarsministerium Pentagon räknar man med att mellan 14 000 och 18 000 IS-krigare fortfarande finns kvar i Syrien och Irak.

Tilltalande tidpunkt för Trump

För det andra sker tillslaget mot al-Baghdadi vid en läglig tidpunkt för presidenten.

Förra veckan i den pågående riksrättsutredningen bjöd inte på goda nyheter för Vita huset.

I ett vittnesmål i tisdags sade USA:s toppdiplomat i Ukraina, William Taylor, att Trump bromsade upp militärt stöd till Ukraina i syfte att pressa fram en utredning av sin politiska rival, Joe Biden.

Uppgifterna är bekanta från förut, men den meriterade och av Trumpadministrationen själv handplockade Taylors detaljerade vittnesmål anses utgöra det hittills kanske tyngsta slaget mot presidenten i den pågående utredningen.

Nu har Trump, en mästare på att styra den mediala uppmärksamheten, ett betydligt mer tilltalande ämne att styra diskussionen till. Åtminstone i några dagar.

Men glädjen kan lätt bli kortvarig.

Sämre nyheter från ett ostadigt Mellanöstern kan snabbt vända opinionen mot presidenten.

Räkna också med att demokraterna, som redan nu ondgjort sig över Trumps val att inte informera om räden på förhand, kommer att kräva att hela operationen nagelfars i ett försök att identifiera eventuella misstag som presidenten gjort.