Ryssland lever av kol, gas och olja – och vill inte offra dem för att stoppa klimatförändringen

Det är sen eftermiddag och skymningen börjar redan sänka sig över Suvorovplatsen några kilometer norr om Kreml i Moskva. Tre personer står vid generalissimus Suvorovs staty och håller upp plakat.

De deltar i den internationella ”Fridays for Future” – rörelsen och demonstrerar med krav om åtgärder mot de skadliga följderna av klimatförändringen.

Ingen verkar vara intresserad av demonstranterna. Några enstaka personer skyndar förbi och bara en man på cykel stannar upp och tar ett foto.

Men visst är de sedda. Tretton minuter efter att de rullade upp sina plakat kör en polisbil med blinkande blåljus fram och två poliser stiger ut.

Förbjudet att demonstrera utan lov

Inom några minuter är såväl demonstranter som plakat inplockade i polisbilen som kör iväg mot närmaste polisstation.

En av de gripna är den 25-årige violinisten Arsjak Makitjian. Han har trettiotre fredagar i följd demonstrerat för att göra omgivningen medveten om de problem som klimatförändringen medför.

De tidigare fredagarna har han stått ensam med sitt plakat, men nu var demonstranterna tre. Enskilda demonstrationer är tillåtna, är man flera måste man ha tillstånd av myndigheterna.

Det betyder att Arsjak nu åtalas för att ha sammankallat en olaglig demonstration. Straffet kan bli tio dagar arrest eller omkring trettiotusen rubel (cirka 430 euro) i böter.

Parisavtalet utan verkan

Bara några veckor tidigare undertecknade president Vladimir Putin Rysslands ratificering av Parisavtalet om klimatet. Men ingen ska förledas att tro att det innebär att Ryssland har planer på att lämna sitt totala beroende av fossila bränslen.

– Ratificeringen är bara en politisk gest utan praktisk betydelse, säger Georgij Safonov som är chef för centret för miljö- och naturresursekonomi vid ekonomihögskolan Vysjaja sjkola ekonomiki i Moskva.

I hela världen pågår intensiv forskning med målet att hitta lösningar som kan ersätta kol, olja och naturgas som energikällor. Än så länge finns det inte några energikällor som kan ersätta de stora mängder fossilt bränsle som används i industrin eller i trafiken.

Ingen beslutsfattare tänker längre än högst tre år framåt

Många tror emellertid att sådana kan vara på väg inom några tiotal år.

Ryssland har ingen plan B

All planering i Ryssland utgår från ökad produktion och ökad export av fossila bränslen. Bland annat ska kolexporten enligt de statliga planerna fördubblas inom tio år.

Och det finns en köpstark internationell marknad som vill ha rysk olja, gas och kol.

Den dagen marknaden för fossila bränslen magrar eller försvinner faller också bottnen ur den ryska ekonomin. Och det finns inga planer för hur landet ska klara sig ur en sådan kris.

– Horisonten hos oss ligger nära, ingen beslutsfattare tänker längre än högst tre år framåt, säger Georgij Safonov.

Ryssland skulle ha jättebra möjligheter att använda förnybara energikällor, men satsar knappt alls på sådana.

Under en procent av landets energi kommer från förnybara källor, och målet är att uppnå 2,5 procent fram till år 2025.

Georgij Safonov suckar djupt och påpekar att han har arbetat med de här frågorna i tjugofem år utan att se någon ljusning.

Greta Thunberg inspirerade

För Arsjak Makitjian är klimatförändringen en nyare upptäckt.

Det var Greta Thunbergs klimatstrejk om gjorde honom intresserad och ju mera information han grävde fram desto mera oroad och upprörd blev han.

Greta Thunberg har hånats och förtalats i rysk press, men hon är trots det en rätt populär figur.

Då det statliga opinionsmätningsinstitutet Vtsiom undersökte saken var över 70 procent av de tillfrågade positivt inställda till Thunberg.

Arsjak Makitjian är nyutexaminerad violinist från Konservatoriet i Moskva men just nu har han tagit en paus från sitt yrke.

Eftersom han bor hemma hos sina föräldrar klarar han sig utan jobb en tid men han har planer på att börja ge privatlektioner i violinspel.

Just nu är klimatet det viktigaste, det är ett större mål och en fråga som berör precis alla i hela världen.

– Man kan inte rädda världen genom att spela violin, säger Arjak Makitjian.

Han vet också att enskilda personers val bara är en minimal del av det om behövs.

– Vi kräver att staten ska sluta understöda utvinning av fossila bränslen, förbjuda engångsplast och erkänna att vi står inför en klimatkatastrof, säger han.

Ryssland drar nytta av klimatförändringen

Klimatfrågor har börjat få synlighet också i ryska medier, men fortfarande är många ryssar väldigt omedvetna om vad klimatförändringen kan innebära.

En orsak är att statsmakten, alltså i praktiken också de stora riksomfattande medierna, framhåller den nytta Ryssland kan ha av klimatförändringen.

Ryssarna behöver inte längre sätta pengar på pälsar och andra varma kläder

Ryssland har väldigt lite havskust, det betyder att höjda havsnivåer är ett marginellt hot. Klimatuppvärmningen ger istället ryssarna en ny, viktig farled längs Norra ishavet och tillåter livsmedelsodling på nya områden.

President Vladimir Putin har bland annat talat om hur bra det blir då ryssarna inte längre behöver sätta pengar på pälsar och andra varma kläder.

Han har också hävdat att man inte vet om klimatförändringen beror på mänsklig verksamhet.

– Men hur som helst ska vi minska de skadliga följderna av klimatförändringen, sade Putin i Sotji i början av oktober.

Också problem då det blir varmare

Klimatförändringen medför självklart stora problem också för ett landbundet område som Ryssland.

Bland annat räknar man med ökade risker för skogsbränder och översvämningar. Jordbruket kan försvåras av nya djur- och växtsjukdomar.

Också infrastruktur som byggnader och vägar kan skadas av förändringar i marken då den hittills eviga tjälen smälter.

Även om makthavarna vet allt det här vill de helst inte tänka på det och än mindre fatta beslut utgående från det.

Georgij Safovov säger att trögheten till en del beror på att det nuvarande systemet är inordnat i ett korruptionsschema som ger god utdelning åt väldigt många.

Ryssland står för stora utsläpp av koldioxid och den ryska gasbolagsjätten Gazprom betecknas av tidningen The Guardian som världens tredje värsta koldioxidnedsmutsare.

Skatter på utsläpp och krav av investerare

Enligt Georgij Safonov finns det bara två argument som kan gå hem och leda till att Ryssland minskar sina utsläpp av koldioxid.

Det ena vore märkbara skatter på sådana varor som ger upphov till stora utsläpp. Det gäller självklart bränsleprodukter men också till exempel konstgödsel om är en viktig exportvara för Ryssland.

– Inom EU har man länge talat om sådana skatter, men något beslut lyckas man inte ta, säger Safonov.

En av orsakerna till beslutsångesten är enligt hans åsikt att skatterna skulle medföra höjda konsumentpriser.

Det andra som skulle kunna driva fram nytänkande vore att investerare drog sig ur miljöskadlig verksamhet och i stället satsade sina pengar på ny energi och annan miljövänlig teknologi.

Det finns redan tecken på en sådan tendens. Bland annat har den norska pensionsfonden bestämt att den inte längre placerar pengar i miljöskadliga företag.