Gasning av grisar har pågått i decennier - kan tolkas som djurskyddsbrott

I Finland slaktas ungefär 5 000 grisar varje dag. Före slakt och styckning görs de flesta svinen medvetslösa genom gasning med koldioxid. Spotlights granskning visar att ingen av dem som bär ansvar har försökt utveckla alternativa metoder.

Eftersom gasningen orsakar en brännande smärta och kvävningskänslor hos grisarna anser forskare i Finland och Sverige att metoden är ett djurvälfärdsproblem.

Eftersom processen är utdragen och leder till starka ångestframkallande känslor kan den till och med tolkas som ett brott mot djurskyddslagen, enligt en rapport av Sveriges lantbruksuniversitet.

Enligt Finlands nu rådande djurskyddslag är det: "förbjudet att åsamka djur onödig smärta eller plåga".

Enligt lagen ska också djurens hälsa främjas och djurägare ska ta hänsyn till djurens fysiologiska och beteendemässiga behov.

På EU-nivå är det lagligt att göra grisar medvetslösa med koldioxid, trots att forskare och djurskyddsorganisationer redan en längre tid sett metoden som ett djurvälfärdsproblem.

"Bedövning med gas är den bästa metoden"

I en forskningsrapport från 2015 räknade man med att grisarnas upplevelse av obehag pågick från att buren började röra på sig tills de föll omkull och fick muskelspänningar.

Det tog mellan en och en halv till två och en halv minut, men eftersom muskelspänningarna börjar före signifikanta förändringar sker i hjärnan, indikerar det att grisarna är vid medvetandet längre än så.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, skriver i en rapport från 2004 att gasen inte bör vara motbjudande för djuren. De betonade redan då, för över 15 år sedan, att forskning och utveckling av humana gasblandningar ska vara mycket högt prioriterade.

Hittills har ingenting gjorts.

Vem har ansvaret?

Då Spotlight frågar EU-kommissionen om vem som har ansvaret för utvecklingen av alternativa metoder, svarar talespersonen Anca Paduraru att EU inte kan förbjuda metoden innan branschen utvecklat alternativ.

Hon är tydlig med att ansvaret för utvecklingen ligger i händerna på köttindustrin.

Forskaren Bo Algers vid Sveriges lantbruksuniversitet var den första som mer ingående studerade gasningsprocessen 2015. Han anser att myndigheterna har ett ansvar.

- Frågan är av en sådan dignitet att den kräver samarbete mellan forskare och entreprenörer i flera länder, således borde EU ta något initiativ. Men för att så ska ske behöver myndigheter aktivt driva frågan framåt, säger han.

Finlands jordbruksminister Jari Leppä anser att köttproduktionen i Finland håller en mycket hög standard och ser inget problem med att tillåta gasningen.

- Gasningen är en i EU godkänd, snabb metod som inte orsakar djuren orimligt lidande, svarar han i ett mail till Spotlight.

Ministeriet har inte diskuterat saken med industrin.

Tiina Pullola, sakkunnig vid jordbruksministeriet, sitter med under beredningen av den nya lagen om djurens välfärd som skulle ha trätt i kraft i år.

Lagförslaget stötte på hård kritik i allmänhet och gasningen av grisar nämndes inte.

- Gasningen är en i EU godkänd metod, och vi kan inte har strängare lagstiftning än EU. Det behövs säkert mer forskning så att man kunde hitta bättre alternativ. Som ett medlemsland i EU kan vi försöka påverka så att man till exempel kunde få igång ett EU-projekt där man utreder saken närmare, säger Pullola.

Inte heller köttindustrin utreder alternativ

Ansvaret för att något ska hända verkar i huvudsak ligga i händerna på dem som använder sig av metoden - köttindustrin.

Spotlight frågar de tre största köttproducenterna i landet hur de ser på bedövningsmetoden och vad de gjort för att utveckla alternativ. Svaren från HKScan och Snellman dröjer flera veckor och vi skickar flera påminnelser.

Till slut svarar båda ungefär samma sak - de använder en i EU godkänd metod, enligt dem den bästa bedövningsmetoden som finns.

- Enligt den information vi har just nu är bedövning med koldioxid den bästa metoden för att göra grisarna medvetslösa. Bedövningens kvalité garanteras genom att se till att vi håller en optimal koldioxidnivå, skriver Martti Hassila som är fältchef vid Snellman.

- HKScan har använt sig av utomstående sakkunniga för att bedöma och utveckla den process vi använder, och vi har gjort åtgärder som lett till att bedövningen bevisligen har förbättrats, skriver HKScans kommunikationschef Marja Siltala.

Enligt djurvälfärdsforskare var metoden tidigare ännu sämre än den är i dag. Då drevs grisarna fram en i taget, upplevde mer stress och köttkvalitén led.

Atria å sin sida svarar snabbt att man anser sig vara en för liten aktör för att skapa förändring.

- Allmänt följer vi utvecklingen inom branschen och nya metoder tas i bruk allt eftersom dom är dokumenterat välfungerande, säkra och förstås kostnadseffektiva, skriver Taneli Tirkkonen, Veterinär vid AtriaSvin.

- Men Atria utvecklar inte själv aktivt maskinparken. De tekniska lösningarna utvecklas i specialiserade företag där branschen är betydligt större, till exempel i Tyskland, Holland, Danmark, så då är ju nog EU rätt ställe att fråga, fortsätter han.

Atria anser att ansvaret främst ligger i händerna på EU.

Ingen av köttproducenterna har alltså investerat pengar i utvecklingen av alternativ.