Vad skulle du göra om du visste att världen gick under om två månader?

Hur skulle du reagera om du plötsligt fick veta att jordens existens hotades av en framrusande komet och att du endast har två månader kvar att leva? Skulle du maxa tillvaron med fester och lyx eller skulle du fortsätta gå till jobbet eller skolan och vattna dina blommor?

Författaren Mats Strandbergs aktuella ungdomsroman Slutet (Rabén & Sjögren) handlar om exakt det här, om hur några utvalda svenska ungdomar och deras vänner reagerar efter beskedet om att kometen Foxworth kommer att krocka med jorden och utplåna allt liv.

Inspirerande katastroffilmer

I många amerikanska katastroffilmer så som The day after tomorrow, 2012, Deep Impact eller Armageddon var det ett hot från rymden som försatte världen i panik.

Mats Strandberg gillade undergångsstämningen i filmerna...

– Men jag brukade samtidigt fundera över vad som hände med vanliga människor. Skulle de fortsätta att gå till jobbet? När skulle pengarna förlora sin betydelse? Och skulle självmordsstatistiken gå upp eller ner?

Bortom katastroffilmernas superhjältar och actionscener fanns det en massa frågor som författaren Mats Strandberg gick och grunnade på.

Samtidigt fanns det i hans vardag en klimatångest som gav upphov till samma frågor, trots att hotet inte alls vara lika konkret som en komet på kollisionskurs.

– Jag har fått väldigt många frågor om Greta Thunberg. En del av hemligheten bakom hennes genomslag är att hon lyckas personifiera individens kamp mot den ofta ganska ogripbara klimatförändringen. Hon är en ensam hjälte som slår tillbaka mot systemet.

Inför de stora frågorna

Visst kan man läsa Mats Strandbergs ungdomsroman som en allegori över mänsklighetens sista dagar, där klimatförändringen ersatts av ett betydligt konkretare hot i form av en komet.

Men egentligen spelar det inte så stor roll hur hotbilden ser ut: det viktigaste är de frågor vi alla tvingas ställa oss inför det oundvikliga slutet:

Vad är viktigt i livet? Hur vill jag leva mitt liv?

Med hotet inpå skinnet får de existentiella frågorna en ny tyngd, samtidigt som de också tar fram de bästa sidorna hos många av bokens karaktärer.

Tonåringarna Simon och Lucinda kan fortfarande uppleva kärlek och lycka tillsammans. Simons mamma fortsätter att vattna sina blommor och Luncindas pappa går till jobbet, även om han kunde sträcka upp händerna och säga att slaget om mänskligheten är förlorat.

– Fast precis som det finns klimatförnekare så finns det i min bok också kometförnekare, säger Mats Strandberg.

Visst finns det i Slutet skeptiker som in i det sista vägrar tro på att kometen kommer och så finns det nyfrälsta som i himlakroppen ser en gammaltestamentlig bestraffande Gud.

Men de allra flesta tycks ändå invänta den stora smällen med ett upphöjt lugn.

Det är det som är så skönt med den här boken. Alla dör på slutet.

Mats Strandberg

– Det som jag också tyckte var väldigt spännande, var att en komet skulle bekräfta mycket av det som står i Gamla testamentet. Många vill nog ha raka svar och enkla lösningar.

Mats Strandberg serverar ändå inga enkla lösningar, tvärtom låter han klokt nog sina huvudpersoner lida, resonera och formulera sina egna ståndpunkter inför det oundvikliga.

– Det var väldigt spännande att utforska och brottas med de verkligt stora frågorna. Jag tror också att många i extrema situationer vill behålla så mycket som möjligt att vardagens normalitet, kanske som tröst eller hopp eller för att det är enklare att fokusera på torra blommor än en framrusande komet.

Därför fortsätter Simons mamma att vattna sina pelargoner även om världen går under om tre dagar.

Den förenande faran

Bokens karaktärer reagerar olika på de dystra utsikterna, men samtidigt som Foxworth hotar hela mänskligheten förenar den många människor på en oväntat sätt.

– Inför en katastrof av det här slaget skulle alla stå nakna inför varandra. Samtidigt skulle vi dela den här upplevelsen och det skulle stärka och förena oss.

Mats Strandbergs roman visar hur en skenande komet paradoxalt nog kan föra något gott med sig. Man kan i hemlighet till och med glädja sig åt att katastrofen för en gångs skulle drabbar alla jämlikt.

Kometen ser varken till hög eller låg, utan alla är lika värnlösa oberoende av boningsort eller samhällsklass. Det är inte som västvärldens överkonsumtion som sker på de fattigas bekostnad.

– Det finns något lockande i att kunna ge upp och inte kämpa vidare. Fast de får vi inte göra. Vi måste fortsätta ställa krav på politiker och se om våra livsvanor.

Slutet gott allting gott?

Efter Engelsfors-trilogin och skräckromanen Färjan fortsätter alltså Mats Strandbergs litterära segertåg. Rättigheterna till Slutet har precis sålts till ett amerikanskt TV-bolag.

– De frågade på ett möte om kometen verkligen kommer. Jo, den ska slå ner, sa jag. Det är det som är så skönt med den här boken. Alla dör på slutet.