Finlandssvenskarnas värderingar utredda: Barn är inte viktigast i äktenskapet – trohet är det

Finlandssvenskarnas värderingar om äktenskap, liv och lycka har utretts för första gången med europeiskt perspektiv. Tidvis finns stora skillnader i Svenskfinland om moraluppfattningar, tilliten till institutioner och till varandra.

European Values Study (EVS) är en frågeundersökning med fokus på samhälleliga och mänskliga värderingar. Det gäller bland annat politik, religion, kön, arbetsliv och fritid.

Undersökningen görs i ett 40-tal europeiska länder, men det är första gången Svenskfinland redovisas skilt.

Rapporten publicerades idag på Svenska Litteratursällskapet, som har finansierat undersökningen.

Undersökningen gjordes för snart ett år sedan, med en svarsfrekvens på 37 procent. Det betraktas som ett rätt gott deltagande.

Teamet som har samlat in intervjuerna består av Åsa von Schoultz, Staffan Himmelroos och Isak Vento från statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

I flera sammanhang tycker finlandssvenskarna ungefär detsamma som finnarna. Men det finns skillnader, i de egna regionerna och gentemot Europa.

Finlandssvenskt frisinne inte lika stort som det svenska

En synlig skillnad finns i finlandssvenskarnas inställning till andra människor. Finlandssvenskarna har ett genomsnittligt större förtroende till institutioner och sina medmänniskor, säger professor Åsa von Schoultz.

Finlandssvenskarna är ändå inte lika tillåtande som svenskarna i fråga om vilka människogrupper som kunde accepteras som grannar.

Narkomaner är den grupp som mer än 80% av både finlandssvenskar och finnar inte vill ha som granne, följd av alkoholister (53%).

Ifråga om de övriga grupperna är svenskarna mest liberala, sedan finlandssvenskarna. Finnarna har svårare än finlandssvenskarna att acceptera romer, muslimer, homosexuella, invandrare och judar som grannar. Det europeiska medeltalet är mycket mindre accepterande.

Ålänningarna Svenskfinlands lyckligaste

30 procent av de svarande ålänningarna betraktar sig som mycket lyckliga. Därmed är de lyckligast i Svenskfinland, rätt långt före Nyland och Egentliga Finland. I Österbotten är bara 22 procent mycket lyckliga, enligt svaren.

Svenskfinland är bara aningen lyckligare än Finland som helhet, och det placerar oss i något slags europeiskt medeltal.

I Island är 43 procent av de svarande mycket lyckliga, tätt följda av Storbritannien, Norge och Sverige.

I botten placerar sig sju tidigare socialiststater. Sämst har man det i Ryssland, där bara 14 procent av medborgarna ser sig som mycket lyckliga.

Trohet och körsång viktigare än inkomst och bostad?

Flera av frågorna gäller äktenskap och barn. På frågan “Vad är viktigt för ett lyckat äktenskap” betonar mer än 85 procent av finländare, svenskar och européer trohet som mycket viktigt.

Omkring 40 procent av finlandssvenskarna anser att barn, delade hushållssysslor och egen tid för vänner och fritidsintressen är mycket viktig. I Sverige är det långt fler som anser det viktigt.

En bra bostad och en god inkomst nämns inte av så många finlandssvenskar som mycket viktigt för ett lyckat äktenskap. Medeleuropén anser det som mycket mer viktigt.

Barn betonas i Europa, men inte i Svenskfinland

Det skiljer sig också mycket i svaren om vilken betydelse barn har för ett lyckat äktenskap.

40 procent av finlandssvenskarna anser att barn mycket viktiga, medan det europeiska medeltalet är 61 procent. Också de finskspråkiga lägger större betydelse vid barn i äktenskapet.

Det är speciellt bland de yngre finlandssvenskarna som betydelsen av barn tonas ner.

Uppdragsgivarna på SLS tolkar det som en långsiktig utmaning att få upp födelsetalen i landet, och framförallt bland finlandssvenskarna.

Stor tilltro till media och myndigheter

Undersökningen visar också att finlandssvenskarna litar mer på media än både finnarna, svenskarna och det europeiska medeltalet. Motsatt går det med förtroendet för sociala medier.

Det är framförallt åbolänningarna som litar på media (mer än 70 procent). På Åland är det bara drygt 40 procent som har förtroende för media.

När det gäller de statliga myndigheterna leder Sverige i fråga om förtroende, gentemot både riksdag, regering och institutioner inom social- och hälsovård samt utbildning.

Svenskfinland har tillit till statliga myndigheter i allmänhet, men inte till riksdagen, regeringen och speciellt inte de politiska partierna.

Regionala skillnader synliga för första gången

Österbotten har den lägsta tilliten i Svenskfinland till riksdag och regering. I Nyland har man högst förtroende för riksdagen och statliga myndigheter i allmänhet.

European Values Study är en internationell enkät som görs vart nionde år. Den har gjorts sedan 1981 och omfattar mer än trettio europeiska länder. Undersökningen har inte tidigare gjorts på svenska i Finland.

Det är Svenska Littteratursällskapet som har bekostat utredningen, hittills 85 000 euro. Forskningschef Christer Kuvaja ser utredningen som viktig för fortsatt finlandssvensk forskning.

Den kan också ge tips om åtgärder till exempel när det gäller det låga intresset för barn bland unga finlandssvenskar.

Artikeln har uppdaterats med graf om inställningen till olika grannar och citat av Christer Kuvaja.