Inte bara hälsocentraler problematiska - också universitetssjukhus får bottenbetyg av unga läkare
Arbetsförhållandena för läkare på hälsocentraler har varit på tapeten på sistone, men det är inte bara hälsocentralerna som är problematiska.
Men då nybakta läkare har jobbat en tid och börjar specialisera sig är det inte längre hälsocentralerna som får dåligt betyg. Det är universitetssjukhusen som klarar sig sämre i jämförelserna än hälsocentraler och centralsjukhus. De här uppgifterna framkommer i Yngre läkarnas förenings enkät.
– Universitetssjukhusen har kanske varit privilegierade. Vi har bara fem universitetssjukhus och alla läkare som specialiserar sig måste arbeta där. Så det kan hända att om man klagar så tar de in bara den nästa i stället. Men nu börjar de inse att också de måste ha en bra arbetsmiljö, säger Sara Launio som är ordförande för Yngre läkares förening.
Då yngre läkare vill börja specialisera sig efter grundstudierna måste de först jobba nio månader på en hälsocentral. Under specialiseringen ska de också jobba en tid på universitetssjukhus. För att bli specialister krävs det både klinisk erfarenhet (alltså att de jobbar inom sjukvården med patienter) och teoretisk utbildning. På så sätt blir arbetsplatserna också en del av utbildningen.
Enkäten frågar bland annat om läkare skulle rekommendera sin arbetsplats för andra, och i den här jämförelsen är det centralsjukhusen som får ett gott betyg. Också flera hälsocentraler utmärker sig, men spridningen inom grupperna är stor. Det som syns tydligt är att universitetssjukhusen klarar sig sämre än centralsjukhus och en del hälsocentraler. Till exempel Vasa hälsocentral och Vasa centralsjukhus har klarat sig bra under de bägge åren som enkäten har gjorts.
Det som däremot är oroväckande enligt Sara Launio är att många slår larm om arbetsbördan.
– Det som är mest oroväckande är att för var tredje läkare som specialiserar sig är arbetsbelastningen så hög att det inte finns tid att lära sig mera. Det är trots allt det vi borde göra, det är vårt jobb, konstaterar Launio.
Ingen läkare som specialiserar sig skulle rekommendera Kvinnokliniken i Helsingfors
Flera enheter vid Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS klarar sig dåligt i rankingen. Till exempel majoriteten av de som jobbar på Universitetssjukhuset skulle inte rekommendera arbetsplatsen. Men sämst av HUS enheter klarar sig Kvinnokliniken.
Av de 13 läkare som svarade på enkäten skulle inte en enda rekommendera Kvinnokliniken som arbetsplats. Och bara en av dem förhåller sig neutralt. De resterande är kritiska.
Och det är inte bara i läkarenkäten som Kvinnokliniken får ett dåligt vitsord. Också inom HUS, då hela personalen tillfrågades, skulle knappt hälften rekommendera Kvinnokliniken som arbetsplats. Inom hela HUS skulle 75 procent av arbetstagarna rekommendera sin egen arbetsplats.
Resultaten i enkäten har väckt diskussion på Kvinnokliniken. Enligt avdelningsöverläkare och professor Oskari Heikinheimo har det skett stora förändringar på Kvinnokliniken då undersökningen gjordes, vilket har satt extra press på arbetstagarna.
– Som vi vet är förändringar på arbetsplatsen en av de största stressfaktorer som en människa kan ha, så kanske det är en del av resultaten, säger Heikinheimo.
Barnmorskeinstitutet var tvunget att flytta för en tid sedan, och då gjordes också mycket om.
Men resultaten kom ändå som en överraskning.
– Man blir nog ledsen när man läser de här resultaten, och säkert kom det också som en chock för oss. Det är självklart att vi har unga läkare som inte mår bra. Och det är något som vi försöker förbättra hela tiden, tillsammans med de unga läkarna, säger Heikinheimo.
MTV Uutiset har också i dag fått tag på en rapport som tyder på stora problem med arbetsklimatet för unga läkare inom HUS.