Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Aktiveringsmodellen utvärderad: Modellen gav fler besök på TE-byråerna, men ökad sysselsättning kan ha berott på ekonomisk uppgång

Från 2019
Uppdaterad 01.11.2019 16:50.
Minister Harakka förklarar, med händerna uppe.
Bildtext Arbetsminister Timo Harakka vid fredagens presskonferens.
Bild: Lehtikuva

Den omstridda aktiveringsmodellen har utvärderats, men utan klara svar. En arbetsgrupp vid Arbets- och näringsministeriet konstaterar att det inte går att slå fast om aktiveringen fungerade som tänkt.

Aktiveringsmodellen skulle enligt Sipilä-regeringen ge de arbetslösa jobb, utbildning och aktivitet, men bestraffa de inaktiva.

Arbets- och näringsministeriet har offentliggjort utredningen om hur aktiveringsmodellen påverkade sysselsättningen. Den är publicerad på finska på ministeriets webbsida.

Resultatet presenterades av professor Roope Uusitalo vid Helsingfors universitet/Statens ekonomiska forskningsinstitut och forskaren Minna Ylikännö från FPA.

Den nya regeringen som tillträdde på försommaren har redan beslutat slopa den föregående regeringens aktiveringsmodell.

Vad som ska komma i stället är oklart. Regeringen vill hitta åtgärder som har "motsvarande sysselsättningseffekter".

Svårt att utvärdera

I rapporten konstateras att det är svårt att värdera vilka resultat aktiveringsmodellen gav.

Det går inte att ge några klara siffror. En del av de positiva resultaten kan ha att göra med den allmänt förbättrade sysselsättningssituationen.

Sipilä-regeringen ville ge jobb åt omkring 10 000 arbetslösa och aktivera de arbetslösa. De skulle aktiveras att söka jobb i minst 18 dagar, eller annan aktivitet i minst i fem dagars tid.

Om de inte gjorde det, skulle närmare fem procent av deras arbetslöshetsförmån dras av i drygt två månaders tid. Det skedde för många.

Hårt kritiserad

Kritikerna bland annat vid Fackcentralen FFC kritiserade modellen som man ansåg slog ojämnt mot olika grupper arbetslösa. Den sänkte ersättningarna för en tredjedel av de arbetslösa under perioden.

Dessutom fick TE-byråerna kritik för att inte kunna ge den service som behövdes för att de arbetslösa skulle undgå bestraffning.

Utvärderingen visar att många i personalen på arbetsförmedlingarna har varit missnöjda med modellen. Den har aktiverat till onödiga pseudoaktiviteter och drivit en del långtidsarbetslösa i förtidspension.

Resurserna på byråerna har inte räckt till för ändamålsenlig service. Många arbetssökande har därmed i onödan fått sanktioner i form av sänkta arbetslöshetsersättningar och i stället tvigats söka utkomststöd.

Harakka: Mer service och krav på motprestationer

Arbetsminister Timo Harakka(SDP) betonade att regeringen fortfarande vill göra mer för sysselsättningsläget. Målet är fortfarande 30 000 fler sysselsatta i nästa års budget.

Man satsar speciellt på de äldsta arbetssökande (över 55 år) som behandlades sämst i aktiveringsmodellen.

Utvärderingen gav alltså inget svar på om den förra aktiveringsmodellen var verksam eller inte. Minister Harakka konstaterade att rapporten i alla fall visade att aktiveringsmodellen ökade efterfrågan på service från arbets- och näringsbyrån.

Arbetslöshetsskyddet och de olika serviceformerna ska reformeras för att uppmuntra till aktivitet och arbetssökande, i en mer personlig service. De arbetssökandes rättigheter och skyldigheter ska vara i balans, sade ministern.

Kravet på motprestationer för de arbetslösa finns kvar också i fortsättningen, enligt minister Harakka.

"Svårt utvärdera annat än försämringen för arbetssökande"

Flera organisationer på arbetsmarknaden var snabba med kommentarerna.

FFC stöder planerna på att snabbt avskaffa aktiveringsmodellen. Enligt FFC är det inte svårt att förstå att det inte gick att bedöma de exakta effekterna för sysselsättningen.

För en betydande del av de arbetslösa innebar aktiveringsmodellen en nedskärning av arbetslöshetsskyddet, påpekar FFC.

- Det är bra att allt fler arbetslösa har fått delta i den service arbets- och näringsbyråerna kan ge. Antalet som sökte service kan ha ökat också utan aktiveringsmodellen, eftersom en stor del av de arbetslösa snabbt vill få tag i nytt jobb, enligt FFC.

Tjänstemännens centralorganisation STTK tar fasta vid expertutlåtandena i rapporten. De säger att det inte finns ett samband mellan aktiveringsmodellen och den ökade sysselsättningen.

Däremot går det att fastställa att en tredjedel av de arbetssökande fick sänkta arbetslöshetsersättningar. Aktiveringsmodellen var enligt STTK byråkratisk, ojämlik och styv.

"Uppmuntran och aktivering behövs fortsatt"

Också på akademikercentralen Akava betonar man osäkerheten kring modellen. Den togs i bruk i en tid då arbetslösheten ändå var på väg ner, och möjligheterna att få jobb blev bättre.

Akava betonar behovet av en uppmuntrande sysselsättningspolitik som ger incitament i arbetslivet.

På näringslivsorganisationen EK kommenterade man aktiveringsmodellen redan för några dagar sedan.

Den har gett arbete åt en del, och det är bra, sade EK:s talesman Vesa Rantahalvari till finska Yle. Han tyckte det var synd att forskarna har misslyckats i sitt arbete med att reda ut vilken den exakta nyttan var.

Artikeln har uppdaterats med kommentarer från arbetsmarknadens parter kl 16.30

Diskussion om artikeln