När åsiktskulturen blir hårdare blir också brottsanmälningarna fler – men när blir skriverier på sociala medier ett brott?

Det är inte ofta som skriverier på Facebook når rättssalen. Men i torsdags gick det så när en man stod åtalad för hets mot folkgrupp i Österbottens tingsrätt.

Statsåklagare Anu Manttila reder ut när det du skriver på sociala medier går över gränsen och blir ett brott.

- Det märks i vårt arbete att åsiktskulturen i landet blivit hårdare, säger Anu Manttila på riksåklagarämbetet.

Hör inte till yttrandefriheten

Enligt åtalsskriften har mannen som åtalades för hets mot folkgrupp i Österbottens tingsrätt i torsdags, vid upprepade tillfällen under 2017, skrivit osakligt om bland annat invandrare, muslimer och mörkhyade på Facebook.

Mannen som bor i Kristinestad, har under förhör erkänt vad han skrivit och publicerat i offentligheten.

Åklagaren konstaterar att det inte hör till yttrandefriheten att förolämpa människors värdighet och att skriverierna är på en sådan nivå att de inte går att acceptera. Åklagaren yrkade på bötesstraff om 80 dagsböter och det var också det straff mannen fick.

Många brottsanmälningar och fler blir de

Det hör inte till vardagen att dylika fall tas upp i Österbottens tingsrätt. Inte heller på nationell nivå. Det är riksåklagarämbetet som har hand om dylika fall.

Statsåklagare Anu Manttila säger att de på riksåklagarämbetet har haft några tiotals fall som gått till åtal under perioden 2014-2019.

Men de får långt fler anmälningar än så, och antalet anmälningar som gäller sociala medier blir bara fler och fler hela tiden.

- Det kan handla om fall där det helt klart inte finns något som kännetecknar förtal eller förolämpning eller där straffet som brottet motsvarar går under straffgränsen. Då är det inte skäl att väcka åtal, säger Manttila.

Med sunt bondförnuft kommer du långt

När en anmälning kommer in som gäller något som skrivits eller sagts på nätet gör man en utredning om det i det som anmälts finns förtal, förolämpningar eller hot.

- Det finns ofta en tydlig linje om det är ett brott eller inte för det som skrivs på sociala medier, säger Manttila.

Hur kan man själv veta när det går för långt, att det här ska jag inte skriva på sociala medier?

- Jag skulle säga genom sunt bondförnuft. Alla eller åtminstone de flesta har nog koll på vad som är förolämpande.
Förtal och förolämpning är det om man förminskar en människas värdighet, som till exempel om man går åt deras ursprung, hudfärg eller sexuella identitet.

När det kommer till hot anser Manttila att det är ganska självklart, då är ofta hot om våld involverat.

En saklig bedömning är inte ett brott

Det fall som vi nämnde i början hade brottsrubriceringen hets mot folkgrupp.

Men det är långt ifrån det enda du kan göra dig skyldig till när du deltar i diskussioner eller gör egna uppdateringar på nätet och på sociala medier.

Ärekränkning blir det om du till exempel sprider information om en persons privatliv på sociala medier. Olaga hot är också vanligen förekommande på sociala medier.

- Men en saklig bedömning av en person är inte ett brott, säger Manttila.

Vissa uppmuntras av uppmärksamheten som ett straff ger

Straffet blir oftast bötesstraff, mellan 40 och 100 dagsböter. Det kan bli fråga om fängelsestraff om det förekommer hot om våld.

Är böter tillräckligt för att hindra sådana personer från att fortsätta med liknande skriverier som de redan blivit dömda för?

- Det är svårt att säga vad straffen sist och slutligen har för effekt. Det beror på hur människor ställer sig till straffet. För vissa kan det bara uppmuntra till att fortsätta, att det ger dem uppmärksamhet. Visst finns det medborgare som tar lärdom men vissa anser att straffet är orättvist och tycker att det begränsar deras yttrandefrihet.