Raseborg missnöjd med samkommunen Kårkulla: Ni blir bara dyrare och ni kommunicerar inte med oss - gör bättre!
Raseborgs stad är inte alls nöjd med hur samkommunen Kårkulla sköter sin verksamhet. Problemen leder till höga och konstant stigande priser som staden inte kan påverka.
Staden tycker att det inte finns en fungerande växelverkan mellan å ena sidan samkommunen som planerar och förverkligar tjänster och å andra sidan kommunerna som betalar.
Dessutom saknas mätare för att jämföra Kårkullas kostnader med andra aktörers.
Raseborg till Kårkulla: Tala med oss!
Stadsstyrelsen kräver nu att Kårkulla inleder en "grundlig och transparent diskussion med Raseborgs stad om kostnadsökningen".
Stadsdirektören i Raseborg, Ragnar Lundqvist vill också att Kårkulla tar fram en mätare "som är jämförbar med andra producenter inom specialomsorgen".
Det borde alltså finnas en gemensam mätare för alla inom omsorgen eftersom kommunen köper service till båda språkgrupperna, menar Lundqvist.
Det är ord och inga visor. Kårkulla måste helt enkelt enligt staden se över sin verksamhet med målet att få ner kostnaderna.
För 2020 uppskattas kommunernas betalningsandelar återigen stiga med över 4 procent.
Raseborg tycker att Kårkulla slår dövörat till när kommunerna blir tveksamma
Flera kommuner har reagerat på Kårkullas stigande kostnader. Många kommuner frågar sig om inte omsorgsverksamheten kunde skötas bättre och billigare i egen regi.
Raseborgs stadsdirektör Ragnar Lundqvist konstaterar i sin beredningstext till stadsstyrelsen 4.11 att Kårkullas reaktion på de här tankarna har varit negativ och allt annat än kommunikativ.
Diskussionerna "har från samkommunens håll påpekats medföra stora risker i samkommunens ekonomiska läge vilket kan resultera i ökade kostnader för medlemskommunerna" skriver Lundqvist.
Ingen diskussion om planeringen av verksamheten framöver har förts
Ragnar Lundqvist, stadsdirektör i Raseborg
Kårkulla har alltså enligt stadsdirektören hotat med att priserna stiger ytterligare om kommunerna börjar producera specialomsorgstjänster på egen hand i stället för att köpa dem av Kårkulla.
Lundqvist är mycket kritisk till att det inte förekommit någon diskussion mellan Kårkulla och kommunerna som äger samkommunen.
Diskussionen om vilka tjänster som behövs eller inte behövs borde ha varit öppen och livlig anser Lundqvist.
"Kårkulla samkommun borde redan tidigare ha fört en mer öppen och intensiv diskussion med kommunerna om behovet av tjänster och en eventuell utveckling av servicen. Grundavtalet tillåter det, men ingen diskussion om planeringen av verksamheten framöver har förts."
Flera miljoner euro på plus men priserna stiger - det funkar inte menar Raseborg
Lundqvist förvånar sig över hur Kårkulla kan fortsätta höja priserna då samkommunens verksamhet under åren 2013-2018 gick ungefär tre miljoner euro på plus.
Det här har samkommunen förklarat med att pengarna behövs till att täcka tidigare års minusresultat. Kårkulla hänvisar till ett beslut från 1990-talet.
Man kan skönja en styrning mot de kategorier som har en högre enhetsavgift
Ragnar Lundqvist, stadsdirektör i Raseborg
Lundqvist och Raseborgs stadsstyrelse tycker det här är något som samkommunen själv hittat på. Det beslut Kårkulla hänvisar till gällde enligt Raseborg inte för all framtid utan endast för budgetåret 1997.
Raseborg kräver därför att överskott framöver ska betalas tillbaka till kommunerna. Raseborg motiverar sitt krav med hänvisningar till grundavtalet mellan Kårkulla och de kommuner som är med i samkommunen.
"Sluta använda Stockholmsbedömningen"
Kårkulla samkommun ordnar också så kallad arbetslivsorienterad verksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
För att ta fram enhetspriser för det använder Kårkulla ett verktyg som kallas Stockholmsmodellen. I den finns många olika kategorier.
Stadsdirektören i Raseborg tycker Kårkulla använder modellen på ett konstigt sätt. Lundqvist tycker att "man kan skönja en styrning mot de kategorier som har en högre enhetsavgift".
Lundqvist noterar också att Stockholmsbedömningen bygger på information som anställda vid Kårkulla har.
Han påminner att medlemskommunens representant alltid bör vara med när en serviceplan görs upp för en klient (Kårkulla kallar dem inte klienter utan brukare).
Dubbla priser?
Staden anklagar också Kårkulla för att ta dubbelt betalt för vissa tjänster. Här är det frågan om äldre klienter.
"För de klienter/brukare som bor i seniorboendet debiteras förutom boendekostnader även en avgift kontinuerligt för dagverksamhet trots att de vistas i boendeenheten även dagtid, det vill säga 24/7."
Staden kräver att också det här problemet tas upp till diskussion mellan staden och samkommunen.
Kårkulla är ett samarbete för att stöda och ta hand om finlandssvenskar med intellektuell funktionsnedsättning
Finlandssvensk samkommun
Kårkulla är en finlandssvensk samkommun, alltså en enhet som kommunerna tillsammans har bildat och som de tillsammans sköter.
Kårkullas uppgift är att producera specialomsorg för den svenskspråkiga befolkningen. Kårkulla sköter alltså den svenskspråkiga omsorgen av personer med en intellektuell funktionsnedsättning.
Ett trettiotal svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland upprätthåller Kårkulla samkommun. Kårkulla har cirka 900 anställda och en budget på cirka 60 miljoner euro.
På finskspråkigt håll sköts motsvarande uppgifter av Eteva som också är en samkommun.
Artikeln bygger på stadsdirektörens beredningstext till stadsstyrelsen i Raseborg 4.11.2019 samt stadsstyrelsens beslut
Artikelns huvudbild byttes mitt på dagen på fredag (8.11.2019). Den tidigare bilden föreställde en av Kårkullas verkamheter i Ekenäs.