Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Expert: Bankerna vill ha bra nät och låga kostnader - framtidens kontor kan finnas i Indien, Polen eller Vasa

Från 2019
Uppdaterad 07.11.2019 05:54.
Ett bankhus i Ingå kyrkby som tillhör Aktia.
Bildtext Aktia slår samman hälften av bankens kontor. Det är för få som har behov av att besöka bankkontoren. Ingå är ett av de kontor som slås i hop med ett annat.
Bild: Marica Hildén / Yle

Obefintliga bankräntor och förändrade kundvanor har tvingat bankerna att se över sina hus. I början av veckan meddelade Aktia att banken skär ner kontorens antal med över hälften. Snart kan det också vara indier som ger dig bankservice.

I ett pressmeddelande i början av veckan skrev Aktia att banken söker tillväxt i tillväxtcentrum och slår samman 18 av sina kontor med andra kontor.

Totalt har banken 32 kontor så över hälften av bankens kontor kommer att slås ihop med andra kontor.

Det är helt enkelt väldigt få som har behov av att besöka bankkontoren, konstaterar bankiren Stefan Törnqvist.

- Folk klagar då lokalkontoren stängs, men det är oftast väldigt länge sedan de har besökt ett bankkontor, säger Törnqvist. Det har då handlat om att de har fått ett nytt VISA-kort eller att de har glömt sina nätbankskoder. Kunderna behöver inte kontoren.

Kunderna söker sig till banken enbart för att göra mera avancerade saker som att reda upp ett dödsbo eller något motsvarande. Annars kan allt göras digitalt

Stefan Törnqvist
Stefan Törnqvist
Bildtext Nedläggningen av bankernas lokalkontor ses ofta som en stor förlust för det lokala näringslivet. Stefan Törnqvist ifrågasätter det här tänkandet. När de lokala företagen ska ha finansiering är de nämligen oftast tvungna att söka sig till ett större kontor.
Bild: YLE/Joakim Lax

Bankerna gör i dag vinst på serviceavgifter. Det handlar om kapitalförvaltning i form av till exempel fonder och placeringar.

Bostadslånen är inte samma business som tidigare, eftersom kunderna länge har betalat i det närmaste obefintliga bankräntor. Och det här betyder att banker över hela världen lägger ner lokalkontor.

- Kontanthanteringen har minskat otroligt, konstaterar Törnqvist. Jag använder inte kontanter till någonting i dag. Jag betalar allt med kort.

Nedläggningen av bankernas lokalkontor ses ofta som en stor förlust för det lokala näringslivet. Stefan Törnqvist ifrågasätter det här tänkandet.

När de lokala företagen ska ha finansiering är de nämligen oftast tvungna att söka sig till ett större kontor.

- Kontoren på små orter har sällan befogenheter att finansiera näringslivet, konstaterar den erfarna bankmannen Stefan Törnqvist.

Det som händer är att det blir en tom affärslokal och det försvinner några arbetsplatser på orten - men kunderna söker sig till banken enbart för att göra mera avancerade saker som att reda upp ett dödsbo eller något motsvarande. Annars kan allt göras digitalt.

Hur ser bankernas framtid ut i Finland?

- Det är beklagligt att det blir tomma kontorsutrymmen, men samma sak sker i handeln. Näthandeln tar över och små affärer på små orter har svårt att klara sig med det kundunderlag som finns på orten.

Du kan fundera på var Nordeas och Aktias datorer finns. Är det i Indien kanske?

Stefan Törnqvist

När det blir längre avstånd till närmaste bankkontor försämras kundservicen. När kunderna ska sköta krångligare ärenden får de ta sig längre vägar för att sköta dem. Var närmaste bankkontor finns är en definitionsfråga.

- Du kan fundera på var Nordeas och Aktias datorer finns, svarar Törnqvist. Är det i Indien kanske?

Det vill säga kundbetjäningen kan sitta till exempel i Indien?

- Det är åt det hållet världen går. Nordea flyttade delar av sitt backoffice till Polen. Globaliseringen gör att verksamheten flyttar dit där bankerna har bra funktionalitet, bra nätomgivning och låga kostnader. Aktia flyttade en del av sin verksamhet till Vasa eftersom det är lägre utrymmeskostnader i Vasa än i Helsingfors.

Varför ska bankernas centrala funktioner finnas i Helsingfors då de lika gärna kunde finnas på Kimito, i Kuopio eller i Borgå?

Stefan Törnqvist

Det här betyder också att frågan om vad som är periferi och centrum ställs på ända. Frågan är om servicekontoren kommer att placeras i centrum dit alla har svårt att ta sig eller i periferin med bra parkeringsplatser.

Så här svarar Stefan Törnqvist som just nu bor i sitt fritidshus i Barösund i Ingå och har en lång väg till Helsingfors.

- Det är politiskt korrekt att tala om centrum dit man kommer med kollektivtrafik, men jag måste erkänna att jag hellre sköter mina ärenden i Ekenäs där jag får parkeringsplats rakt framför bankontoret.

Framtidens fysiska bankservice finns sannolikt i närheten av olika affärskomplex. Till stora affärscentrum kommer kunderna både kollektivt och med egen bil.

Globaliseringen gör att bankerna kan flytta funktioner både inom landet och utanför landet.

- Frågan är varför bankernas centrala funktioner ska finnas i Helsingfors då de lika gärna kunde finnas på Kimito, i Kuopio eller i Borgå, avslutar Stefan Törnqvist.

- Det gäller bara att hitta bra personal och bra utrymmen. Om det är stadscentrum eller köpcentrum, det vet jag inte. Urbaniseringen - det vill säga att folk flyttar från glesbygden till tätorterna - återspeglar sig i bankernas kontor.

Diskussion om artikeln