Lojos investeringar kräver mera lån - staden står inför nytt sparprogram

Lojo investerar enligt det senaste budgetförslaget för 42,5 miljoner euro nästa år. De tre stora byggena som slukar pengar är Laurentiushuset, Ojamohuset och Järnefeltin koulu.

För att kunna genomföra alla investeringar blir staden tvungen att öka sin lånebörda med 25 miljoner euro. Stadens lån kommer att uppgå till 214 miljoner euro i slutet av nästa år och då vara 4650 euro per invånare.

Investeringarna kommer att fortsätta de kommande åren och det innebär att staden blir tvungen att fortsätta ta lån.

Enligt ekonomiplanen kommer lånebördan per invånare att stiga till 5096 euro år 2021 och 5215 euro år 2022.

Behandlingen av nästa års budget och ekonomiplanen för de kommande åren har kommit en god bit på väg i stadsstyrelsen i Lojo.

Styrelsen skickade i måndags (4.11) budgetförslaget tillbaka till tjänstemännen för tilläggsutredningar.

Resultatet drygt 1,5 miljoner på minus

Lojos stads utgifter beräknas vara 359 miljoner euro nästa år.

Stadens egna inkomster beräknas vara 101 miljoner och skatteinkomsterna knappt 200 miljoner euro nästa år. Statsandelarna beräknas vara drygt 73 miljoner euro.

Årsbidraget blir 15,3 miljoner. Då avskrivningarna är 16,9 miljoner landar resultatet 1,6 miljoner euro på minus.

Eftersom det enligt förhandsuppgifterna för i år ser ut som om Lojo kommer ha ett ackumulerat underskott på 14 miljoner euro innebär det att staden behöver göra upp ett nytt ekonomiskt balanseringsprogram.

För att kunna balansera ekonomin behöver stadens resultat visa ett överskott på minst fyra miljoner euro från och med år 2021.

Svår ekonomisk sits för kommuner

Lojo har redan i år genomfört ett hårt ekonomiskt balanseringsprogram för att få bukt med stadens dåliga ekonomi.

I beredningstexten till kommunstyrelsens möte i början av november konstaterar Lojos ekonomidirektör Henri Partanen att kommunfältet på grund av skattereformen har hamnat i den historiskt sett största ekonomiska nöden.

Den största enskilda faktorn är skattekortsreformen som innebar att kommunernas skatteinkomster blir betydligt lägre än beräknat i år.

Dessutom har staten skurit ned i statsandelarna till kommunerna samtidigt som kommunernas uppgifter har ökat.