Jessica Aminoff klimatkompenserar för sina kor – vill visa att köttbönder i Finland inte behöver vara klimatbovar

Det går att vara köttproducent och samtidigt vara snäll mot klimatet. Det hävdar Jessica Aminoff på Rilax gård i Raseborg – Finlands första gård att klimatkompensera för köttproduktion.

Solen lyser över Rilax gård men trots det är det en kylig novembereftermiddag. Dikorna Ebony och Fazerina står vid stängslet och väntar. Det är snart dags för mat.

Ebony och Fazerina är två av totalt 60 dikor på Rilax gård. I teorin föder de 60 kalvar per år och när man räknar med ungdjuren och avelstjurarna så uppgår djurmängden tidvis till 150.

Antalet kor på gården har ökat efter att den nya lösdriftsladugården stod klar år 2014. Den ger korna regn- och vindskydd men också en möjlighet att när som helst gå ut och spatsera.

Sedan några veckor tillbaka är gårdens köttproduktion klimatkompenserad. Det här för att visa allmänheten att nötkött kan vara okej i tider då klimatdebatten går som hetast.

- Jag vill inte att någon kommer och påstår att det är en produkt man inte kan använda. Att vi måste göra oss av med våra kor för att man inte ska äta kött, säger Jessica Aminoff som också i framtiden vill kunna ha djur på gården.

Kompenserar genom att låta skogen växa

Jessica Aminoff är numera ägare till hälften av Rilax gård. Gården har genomgått en partiell generationsväxling och än så länge driver hon den tillsammans med sina föräldrar.

- Pappa och mamma är ännu ganska mycket med här men jag sitter en hel del och berättar vad de ska göra, säger hon med ett leende.

Det var också hennes idé att utreda hur gården kunde klimatkompensera för sin köttproduktion.

Gården tog kontakt med Åboföretaget NGS Finland som räknade ut hur mycket utsläpp korna ger upphov till och vad man kan göra för att kompensera utsläppen.

Det visade sig att det inte alls var särskilt svårt att kompensera för kornas klimatavtryck.

I kalkylerna har man räknat ut hur mycket utsläpp som köttproduktionen orsakar och hur mycket skog som krävs för att binda minst samma mängd koldioxid. I kalkylerna är också metangasen som korna producerar inräknad.

Naturresursinsitutet Luke uppskattar att koldioxidavtrycket för ett kilogram nötkött producerat i Finland är cirka 20-30 kilogram koldioxidekvivalenter.

Ekvivalenter är en måttenhet som beskriver effekten av olika växthusgaser omräknat i koldioxid.

Köttkoncernen Atria å sin sida talar om ett koldioxidavtryck på ungefär 17 kilogram koldioxidekvivalenter per kilogram nötkött.

Det här är ett rejält mindre avtryck än nötkött överlag i världen. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation är den globala siffran ungefär 46 kilogram koldioxidekvivalenter per kilogram kött.

I uträkningarna för Rilax gård har man räknat med 20 kilogram koldioxidekvivalenter per kilogram nötkött. Då räknas utsläppen från djur till köttpaket och transporten till kunderna ingår inte.

Det är möjligt att vi kompenserar en mycket större mängd än vad vi har till pappers men vad är väl bättre än det

Totalt har gårdens kor ett koldioxidavtryck på ungefär 120 000 kilogram. För att kompensera det låter Rilax gård bli att avverka bördig skog som i vanliga fall skulle huggas ner.

Det handlar om femton hektar 60-90 år gammal skog som ska lämnas i fred i åtminstone fem år. Enligt Aminoff kommer tiden med största sannolikhet att kontinuerligt förlängas.

- Så länge kossorna finns så finns det bördig skog som binder koldioxid.

Kalkylerna är uträknade med en 20 procents marginal. Det kan hända att gården kompenserar ännu mera än så eftersom det inte finns skilda kalkyler för ekologiska kor.

- Det är möjligt att vi kompenserar en mycket större mängd än vad vi har till pappers men vad är väl bättre än det.

Finns olika sätt att sänka klimatavtrycket

I det här fallet i Rilax kompenseras köttproduktionens utsläpp med bara skog. Det är också möjligt att minska utsläppen på andra sätt.

Tidningen Helsingin Sanomat har pratat med köttbonden Jari Eerola. Han lyckades på tre år minska sitt nötkötts koldioxidavtryck med fjorton procent och ligger nu på 13,4 kilogram koldioxidekvivalenter per kilogram kött.

Eerola berättar till tidningen att minskningen beror till stor del på besparingar i bränsle och el.

Det här genom att flytta åkrar där kornas mat växer närmare ladugården så att fodervagnen inte längre behöver dras av en traktor och genom att se över ventilationen.

Jari Eerolas kött säljs till köttkoncernen Atria vars mål är att nötköttskedjan ska bli koldioxidneutral.

Också mjölkjätten Valio ska bli klimatneutral senast år 2035.

Enkelt men inte gratis

I lösdriftsladugården på Rilax gård blir det fart på Ebony, Fazerina och de andra korna när ljudet av en traktor hörs i närheten.

Ljudet är en signal om att det snart serveras mat och det blir trångt vid stängslet när korna radar upp sig i väntan på mat.

Jessica Aminoff konstaterar att livet för korna är precis likadant som tidigare, trots att de numera räknas som klimatneutrala. En status som inte alls krävde så mycket jobb och slit.

- Jag skulle säga att det i princip är så enkelt som det låter.

Men statusen har inte kommit helt gratis. Kalkylerna från konsultbolaget kostade såklart och gården går också miste om pengar när man låter bli att hugga ner skog.

Klart det påverkar ekonomin, säger Aminoff. Men för henne har det varit en viktig sak att göra. Allt för att se till att djurproduktionen fortsätter i Finland.

- Jag hoppas att många andra skulle gå in för det här så att vi tillsammans kunde stå emot dem som vill att man helt ska sluta äta kött.

Aminoff hoppas att finländarna kunde börja med att fundera varifrån köttet kommer och välja finländskt kött framom biffar som importerats från andra sidan jordklotet.

Själv har hon som köttproducent ännu inte påverkats nämnvärt av klimatdebatten. Tvärtom har hon fått positiv respons av kunder som är glada över att kunna köpa närproducerat kött.

Men hon hoppas såklart att köttets nya status som kolneutralt ska påverka försäljningen positivt.

För Rilax gård var certifieringen av köttproduktionen bara början på vägen att bli klimatvänligare. Nästa steg är ett hela verksamheten ska bli klimatneutral och inte heller det ska vara så svårt tror Jessica Aminoff.

- Vi är ganska nära redan, men det är en större kalkyl att få ner på papper.