Elevers välbefinnande kan förbättras genom positiv psykologi

Positiv psykologi kan höja skolelevers, föräldrars och skolpersonalens välbefinnande. Resultaten av projektet "Styrka, glädje och medkänsla" är mycket goda.

Det är Folkhälsan som står bakom projektet. På torsdagen ordnades ett seminarium i Vasa, på vilket resultaten av forskningen presenterades.

Syftet med projektet har varit att stärka barns och ungas välbefinnande, samt att stärka välbefinnandet hos viktiga vuxna runt dem: skolpersonal och föräldrar.

- Finland rankas som jordens lyckligaste land och vi har en jättefin skola. Ändå finns här många barn som far illa, som känner sig nedstämda, deprimerade, ångestfyllda och stressade. Det säger Åse Fagerlund, som är barnneuropsykolog och ansvarig forskare.

"Inget ytligt happy happy"

Fagerlund säger att positiv psykologi ofta möts av fördomen att det är något ytligt "happy happy" och att man sopar problemen under mattan.

- Vi tänker helt tvärtom: det är de barn och vuxna som har det svårt som verkligen behöver få jobba med sina styrkor och sin självkänsla.

Det handlar också om förebyggande arbete och att ge barn och vuxna färdigheter som de kan bära med sig under resten av livet.

- Som lärare vet jag att jag ska stärka och uppmuntra eleverna, säger Erika Fogelberg. Genom att den positiva psykologin får fotfäste i skolan får vi ett nytt språk och nya verktyg för hur vi kan göra det.

Då man mår bra lär man sig lättare

Fogelberg säger att man med projektet också vill lyfta fram att välbefinnande har ett värde i sig - att man inte ska behöva tänka "välbefinnande för att vi ska förbättra skolresultaten".

- Att den som mår bra också har lättare att lära sig kommer som en biprodukt, säger Fagerlund.

- Man vet man från hjärnforskning att en hjärna i en god sinnesstämning har lättare att ta till sig information, lösa problem och vara kreativ.

Fyll hinken med positiva tankar

Projektet har bestått av tre delar. Den första delen har gått ut på att två femteklasser i Vasa och två i Helsingfors har undervisats i positiv psykologi. Undervisningen pågick en lektion i veckan under ett helt skolår.

- Ett konkret exempel är att eleverna fick kartlägga sina styrkor och jobba med dem. De intervjuade också andra människor omkring sig om vilka styrkor de såg hos eleverna.

Det handlade också om att "fylla hinken", den behållare som alla har inom sig och som innehåller alla de goda tankar och känslor man har om sig själv.

- Du mår bra då din hink är full och inte lika bra då den är tom, säger Fogelberg.

- Vi kan fylla vår egen hink, men vi kan också göra gott åt andra genom att fylla deras hinkar.

För det andra har man utarbetat en modell för föräldragrupper i positiv psykologi, för det tredje har man också arbetat på att stärka skolpersonalens välbefinnande.

Det handlar om att stärka de vuxnas välbefinnande så att de i sin tur kan stärka barnens välbefinnande.

Besök från pionjärskola

På torsdagens seminarium hade man också besök av Charlie Scudamore, vicerektor för Geelong Grammar school i Australien. Skolan var den första skolan i världen att införa positiv psykologi för samtliga av sina elever och lärare.

- Vi har arbetat med det här sen år 2008 och har märkt en gradvis förändring av kulturen i skolan, mot det mildare.

Charlie säger att man inte blint ska tro att positiv psykologi per automatik leder till att elevernas betyg går upp. Däremot kommer de oundvikligen att få en bättre självkänsla.

- De blir mer optimistiska, mindre stressade och känner att de klarar sig, vilket kommer att hjälpa dem att ta till sig av undervisningen.

Mycket goda resultat

Resultaten av projektet har varit mycket goda. Ett systematiskt arbete har visat sig öka välbefinnandet och den positiva sinnesstämningen. Depressionssymptomen minskar och barnen blir bättre på att lösa problem.

- Vi ser också fysiologiskt att i de klasser där man jobbar med det här så är stresshormonerna på en mycket hälsosammare nivå jämfört med kontrollklasser, säger Fagerlund.

För de vuxna är också resultaten goda. Föräldrar som har gått kurserna njuter mera av att vara med sina barn, säger Fagerlund som ett exempel.

- De är mera närvarande och välbefinnandet ökar.

- Hos skolpersonalen ser vi också att de blir bättre på att lösa problem, att hantera stressiga situationer och att vara snälla med sig själva.

Vid sidan om forskningen har man i samarbete med Centret för livslångt lärande ordnat en fortbildningshelhet för lärare på flera orter i Svenskfinland.

- Vi har fått jättebra feedback, bättre än vi någonsin hade kunnat tro, säger Fogelberg.

- Vi har nu 108 ivriga lärare som gärna vill sprida det här tänkesättet till sina klasser och skolor.

Åse Fagerlund hoppas att lärarutbildningarna skulle ta upp positiv psykologi som en viktig del i att vara lärare.