Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
En sak jag är säker på har förändrats i svenska språket under de tio senaste åren är att vi, eller framför allt svenskarna, inte använder ordet att lika mycket i dag.
Ibland får jag frågan om det faktiskt är okej att utelämna ”att” så ofta som svenskarna gör. För det mesta är mitt svar ja. I de allra flesta fall gäller frågan nämligen hjälpverbet kommer att.
För snart sjutton år sedan skrev språkvårdaren Mia Falk att "kommer" tappat sitt "att" i Sverige. Många svenskar var ändå fortfarande skeptiska till ”kommer gå” i stället för ”kommer att gå”, och få finländare sa så.
Men de flesta förändringar i svenskan i Sverige dyker med tiden upp i svenskan i Finland.
Så gick det också med ”att” i ”kommer att”, säger Sonja Vidjeskog, som är lektor i svenska vid Centret för livslångt lärande och en av dem som språkgranskat flest pro gradu-avhandlingar vid Åbo Akademi.
Först syntes hjälpverbet ”kommer” utan ”att” bland unga som studerat eller vuxit upp i Sverige. Sedan bland ålänningarna. Därefter spred det sig till österbottningarna, och till slut nådde det även åbolänningarna och nylänningarna. Vidjeskog uppskattar att det tog tio år.
Snart vanligare med "kommer" utan "att"
I dag är konstruktionen ”kommer gå” så pass vanlig även i skrift att den har etablerat sig.
De yngre generationerna kommer aldrig lära sig lägga in ett ”att”, utan det är fullt naturligt för dem att säga: ”Jag kommer bli rik när jag blir stor”.
Själv både skriver och säger jag ”kommer att”, men det är nog bara en tidsfråga innan mina ”att” blir färre. Jag lägger i varje fall inte längre till ett ”att” i de texter jag språkgranskar.
Ett "att" för mycket
I vissa sammanhang petar vi finlandssvenskar in ett extra att där det inte alls hör hemma. ”Att i satsfläta” brukar man kalla det. Följande mening är ett sådant exempel:
Några större förändringar tror jag inte att har skett.
I den här meningen uppfattas ”att” som onaturligt av de flesta sverigesvenskar. Samtidigt är det många finlandssvenskar som anser att detta överflödiga ”att” måste finnas med för att meningen ska kännas naturlig. Man kan kalla det en finlandism på satsnivå.
Den som är intresserad av att veta mer om att i satsflätor kan läsa Charlotta af Hällström-Reijonens artikel Att va? Om den finlandssvenska satsflätan eller Mikael Reuters bok Så här ska det låta.
Gammal språkfråga
Många språkfrågor som jag får diskuterades redan för tio, tjugo, trettio eller till och med för hundra år sedan. Frågan om att är en av dem.
Att i satsflätor redigerades bort i den finländska författaren Tavaststjernas texter redan i slutet av 1800-talet.
Och den samtida svenska författaren Strindberg skrev meningar utan att: "Så har han gjort i tolv år och så kommer han göra till döddar".
Språkkolumnen skrivs av språkvårdarna vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.
Språkkolumnen
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: Vem vill ha socker i botten och grädde på moset?
Det som en kallar en delikatess kan en annan avsky
Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Klimatorden har blivit allmänspråkliga.
Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?
Ordet färst är fullt levande i vårt språk.
Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
Finlandssvenskar petar ibland in för många "att".
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda
Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?
Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
Nya myndigheter kan inte namnges i en handvändning.
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling
Ibland kan man inte säga något rakt på sak.
Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar
Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever
Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.
Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Bör passar perfekt i politiken.
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.
Språkkolumnen: Tuppluren gör dig pigg som en mört
Orden avslöjar hur vi uppfattar djuren.
Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.
Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
"Jag har aldrig varit lucia."
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: En influencer ger också språkliga influenser
Influerare och influencers konkurrerar sinsemellan.
Språkkolumnen: När man är själv är man ensam
Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.
Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen
Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?
Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna
Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?
Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.
Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?
Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland
Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.
Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid
Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.
Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket
Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.
Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska
Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.
Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd.
Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner
En journalist ägnar mycket tid åt finska texter.
Språkkolumnen: Nya fenomen behöver nya ord
Nyord skapas så gott som varje dag.
Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en
Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.
Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån
"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."
Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?
Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?
Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Hur ska man hantera engelska ord i svensk text?
Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder
Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?
' /%3E%3C/svg%3E)
Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?
Hur ska man använda vart och var rätt?
Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Uttalar du rätt når budskapet lättare fram.
Diskussion om artikeln