Chilenaren Pablo oroas av regeringens besked om hårdare tag mot demonstranter: "Jag fruktar att det blir blodbad"
I flera veckors tid har Chile skakats av protester som är de värsta sedan Pinochet-diktaturens fall. Regeringen har nu sagt att man kommer införa hårdare tag mot demonstranterna.
I torsdags presenterade president Sebastián Piñera en rad olika åtgärder som syftar till att få kontroll över protesterna. Det handlar bland annat om att ge poliserna större skydd, förbjuda barrikader och plundring samt förbjuda demonstranterna från att bära ansiktsmasker och luvor för att dölja sin identitet.
Piñera informerade om de nya åtgärderna efter att demonstrationerna för första gången spridit sig till de rikaste delarna i huvudstaden Santiago. Presidenten sammankallade i veckan också landets säkerhetsråd vilket inte gjorts på flera år.
Massprotesterna som började i mitten av oktober som en motreaktion mot en höjning av biljettpriset i kollektivtrafiken har sedan dess breddats till att handla om krav på bättre livsvillkor och ett slut på ständigt stigande levnadskostnader.
Över 20 personer har dödats och tusentals har skadats i oroligheterna. Flera hundra brottsanmälningar om misshandel och våldtäkt i samband med demonstrationerna har också gjorts.
Oroande utveckling
Pablo Guajardo är född och uppvuxen i Santiago men är sedan ett par år tillbaka bosatt i Finland. Han är skakad över den senaste tidens utveckling i sitt hemland.
– Hur man än vänder och vrider på det är detta skrämmande. Det är ingen som kan säga att det inte är skrämmande, eftersom det har flippat ur totalt. Det är väldigt svårt att se hur man kommer komma loss ur den här situationen den här gången. Det är ingen som ser ljuset i ändan av tunneln.
Pablo Guajardo lämnade Chile år 1996 då han drygt 20 år gammal flyttade till Sverige på grund av kärleken.
Men kvar i Chile bor ännu hans föräldrar och hans bror med familj.
– Mina föräldrar bor mitt i smeten, en halv kilometer från Plaza Italia där alla protesterna äger rum. De är rätt gamla så för dem är det ganska tufft nu. Min mamma brukar inte ringa mig för att göra mig orolig för någonting eftersom jag befinner mig så långt borta. Men nu har hon för första gången sagt att hon är orolig. Det är oroväckande.
Mer våldsamma sammandrabbningar
Guajardo fruktar att presidentens besked om att ge militären större befogenheter kan göra att situationen eskalerar ytterligare.
– Det här kan leda till blodbad. Militären har redan tidigare visat sig vara ganska våldsamma i sammandrabbningar med demonstranterna. Men nu får de nya instruktioner och helt fria händer.
Det här görs bara för att skrämma demonstranterna.
Pablo Guajardo
Samtidigt anser Guajardo att det nu skett en vändning i protesterna.
– Tidigare handlade det mer att man bara går ut och gör oväsen. Men nu är man mer strategisk och har mer specifika mål då man tagit sig till de rikare stadsdelarna. Demonstranterna har också hittat fram till presidentens hus och det kan man förstå som en slags krigsförklaring. Det är symboliskt stort.
Stora klyftor mellan rik och fattig
Eva Zetterberg, Sveriges tidigare ambassadör i Chile, konstaterar att den ekonomiska ojämlikheten i landet är stor. Orsaken till det stavas privatisering av bland annat utbildningssystemet och hälsovården som gjordes under Augusto Pinochets sista tid vid makten.
– Det har bidragit starkt till att öka klyftorna mellan människor. Man har inte råd att studera på högre nivå om man inte har det gott ställt eller om man är fattig men väldigt begåvad, säger Zetterberg.
Enligt Zetterberg förklaras ojämlikheten också av hur landets skattesystem är uppbyggt, där personer med höga inkomster betalar relativt lite i skatt.
Sista droppen
Zetterberg berättar att missnöjet i landet bubblat under ytan en längre tid. Tidigare har studerande protesterat mot skolavgifter men protesterna har inte varit lika omfattande som den senaste tidens demonstrationer.
– Många av de unga som protesterar i dag var inte med under diktaturen och är därför inte rädda på samma sätt som de äldre som upplevt diktatur med militär på gator och torg. Att höja biljettpriset var droppen som fick bägaren att rinna över - det var en förhållandevis liten fråga i det stora hela.
Enligt Pablo Guajardo är listan på vad som behöver åtgärdas lång. Delvis behöver landets ekonomiska resurser fördelas på ett mer jämlikt sätt. Men det Chile framförallt behöver är en ny grundlag.
– Det första första steget är att skriva en ny konstitution. Det är många saker som inte funkar och allt grundar sig i att de juridiska ramarna är från när Chile var en diktatur. Folket gör nu upp med detta. Det här är sista arvet från Pinochet-eran.
– Under hela 90-talet lovades det att man skulle göra om grundlagen men det sköts alltid fram. Nu är det för sent. Chile måste få en ny grundlag där folket är delaktiga, på ett liknande sätt som Finland gjorde på 90-talet.
