Splittring bland de egna och ett allt hårdare ordkrig - Katalonien är fortfarande en stridsfråga då Spanien går till val
Inför söndagens val anklagas de katalanska separatisterna för att bli allt mer radikala, samtidigt som politikerna i Madrid inte viker en tum. Katalanerna själva är splittrade under ytan– och gatuprotesterna fortsätter.
Mörkret har just lagt sig över Barcelona och på torget Sant Jaume framför stadshuset har ett hundratals studenter samlats.
De protesterar mot en vad de ser som som en allt för mild dom i ett gruppvåldtäktsfall där offret var en 14-årig flicka.
På andra sidan stan protesterar en grupp människor mot den spanska kungafamiljens besök i staden.
Det är visserligen måndag under den veckolånga expressvalskampanjen inför det spanska parlamentsvalet på söndag. Men så här har det sett ut i Barcelona de senaste veckorna.
Demonstrationer och protester har avlöst varandra alltsedan Spaniens högsta domstol den 14 oktober dömde nio katalanska separatistledare till långa fängelsestraff för deras inblandning i den olagligförklarade folkomröstningen och för att de utropade Katalonien självständigt.
Senare samma kväll hålls den enda TV-sända partidebatten mellan de fem partiledarna, som alla är män.Parlamentsvalet är det fjärde på lika många år.
Och det är Katalonienkrisen som fortfarande dominerar, och visar hur låsta positionerna är.
Det har skett en radikalisering bland separatisterna i Katalonien, vilket vi har sett genom den senaste tidens oroligheter och våldsamheter.
― Elena Tarifa
Ingen meningsfull dialog mellan partierna
Socialistpartiets ledare och premiärminister Pedro Sánchez vill begränsa den katalanska självständighetsrörelsen.
Medan högerpartiet Partido Populars Pablo Casádo vill se hårdare tag för att få ett slut på protesterna och ena Spanien.
Han anklagar Sánchez för att vara ambivalent och vilja samarbeta med de katalanska separatistpartierna.
De som tycks vinna mest på Katalonienkrisen är dock högernationalistiska Vox, som kan bli tredje största parti. De kallar folkomröstningen om självständighet för ”statskupp”.
Vänsterrörelsen Unidas Podemos, som hamnade utanför regeringen efter hårda förhandlingar med Socialistpartiet efter valet i april i år, är de enda som tydligt säger att de vill få till stånd en dialog.
I valet i april var det den här frågan som avgjorde hur en fjärdedel av väljarna röstade.
Inför borgmästarvalet i Barcelona i maj träffade jag flera personer som då uttryckte hopp inför framtiden, men som nu är betydligt mer desillusionerade.
Självständighetsanhängarna blir allt mer radikala
Det är mycket som hänt sedan dess som har fått Katalonienkrisen att fördjupas ytterligare.
Den enskilt viktigaste händelsen det senaste halvåret är det som många såväl katalaner som icke-katalaner ser som de ”politiska” domarna mot de tidigare katalanska regeringspolitikerna.
- Det har skett en radikalisering bland separatisterna i Katalonien, vilket vi har sett genom den senaste tidens oroligheter och våldsamheter, säger Elena Tarifa som arbetar för staden Barcelona.
Hon tror att det delvis handlar om att en del separatistanhängare känner sig besvikna och lurade av sin egen grupp, som hade lovat självständighet och som de satsat så mycket på att få.
- Det har skapat en frustration bland många, som tyvärr har tagit sig uttryck i våldsamheter menar Tarifa som ändå vill tillägga att det rör sig om en minoritet.
Det blir inte heller bättre av att de politiska positionerna är helt låsta.
- Inget parti har presenterat en politisk lösning på problemen eller visat på en möjlig väg framåt, vilket försvårar för väljarna, säger Elena Tarifa.
Hon tycker det är ledsamt att se hur katalanerna tvingas att välja sida i en konflikt, där de egentligen inte har en stark åsikt.
Frågan delar invånarna också i regionhuvudstaden Barcelona
En av dem är Paca, som inte vill säga hela sitt namn. Hon säger att hon inte bryr sig om politik, utan lever ett enkelt liv i ett kvarter i Barcelona som hon sällan lämnar.
- Jag jobbar här och bor där, säger hon och pekar först in mot ett litet hotell och sedan mot hörnet i samma kvarter.
Snett över torget vi står vid finns en vårdcentral.
- Vad mer behöver jag? Ibland går jag ut och tar en kaffe med min dotter på någon uteservering, säger hon och tillägger sedan lite försiktigt och med låg röst att hon ändå vill att man ska fortsätta vara en del av Spanien även om hon är från Katalonien.
Sedan säger hon att hennes syster däremot stödjer separatisterna, och då är röstläget uppe i normalt igen.
Paca pratar inte katalanska, vilket idag är ett av undervisningsspråken i skolorna, trots att hon är född i Barcelona.
- Jag fick aldrig lära mig det i skolan, eftersom det var förbjudet under Franco-regimen. Det har aldrig varit något problem för mig, säger hon men medger att hon ibland måste gå ifrån en torgförsäljare till en annan för att hitta en person som är villig att prata spanska.
Madrid hotar med olika förbud
Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har inför valet sagt att han vill begränsa den katalanska självständighetsrörelsens inflytande på utbildning och regionala medier.
Högerpartierna vill gå ännu längre och förbjuda alla uttryck för självständighet.
Just åsikts- och yttrandefriheten är något av det som studenterna som tältar på torget framför universitetet i Barcelona i protest mot fängelsedomarna, lyfter fram.
- Man kan inte straffa människor för deras åsikter, utan de måste respekteras, säger Roger Oncins som är en av de studenter som har övernattat här under en dryg vecka.
- Vi måste kunna hitta demokratiska former för att leva tillsammans trots olika syn på Katalonienfråga. Vi kan absolut inte lösa något om terroristanklagelserna mot separatisterna haglar från politikerna.
Samtidigt är ståndpunkten lika orubbad i det katalanska parlamentet med den nuvarande presidenten Quim Torra, ofta omtalad som Carles Puigdemonts marionett.
Han böjer sig inte och anklagas också för att inte tydligt markera mot de våldsamheter som förekommit under flera protester.
Oroväckande rapporter inför valet
Spanska medier rapporterade i onsdags att polisen avslöjat hur grupperingar kopplade till katalanska Comités de Defensa de la República (CDR) planerade att ”inta och försvara” det katalanska parlamentet i en kupp.
Enligt vittnesmål finns kopplingar till högt uppsatta i den katalanska regeringen.
Senare kom även information om att polisen beslagtagit explosivt material hos personer som är knutna till den radikala grupperingen Equip de Resposta Tàctica (ERT) som i sin tur kopplas till CDR.
Elvira Carreras kommer från ett samhälle precis utanför Barcelona och är på väg att hämta sitt barnbarn efter skolan. Hon säger att hon är katalanska men inte separatist.
- Jag var för en folkomröstning, för jag var nyfiken på vad människor tyckte i frågan. Men det har egentligen aldrig funnits någon diskussion om vad en självständighet skulle innebära för oss. Vad som faktiskt skulle bli bättre.
Däremot tycker hon att det är tydligt att de stora förlorarna på allt som händer nu är katalanerna.
- Vi påverkas negativt av oroligheterna, likaså företag och turister, säger hon.