Valet i Spanien: Ytterhögern blev tredje störst men jämnt mellan de politiska blocken - det blir svårt att lösa politiskt dödläge

Nyvalet i Spanien ser inte ut att lösa de politiska knutarna i landet. Varken högerblocket eller vänsterblocket ser ut att få majoritet i parlamentet på egen hand. Det här innebär att det politiska dödläget kan fortsätta även efter valet.

Madrid

Då 99 procent av rösterna är räknade står det klart att socialdemokratiska PSOE kommer att fortsätta som det största partiet i Spanien.

Men partiet går inte stärkt ur valrörelsen utan backar från 123 till 120 platser.

Borgerliga PP gör däremot väl ifrån sig. Partiet får 88 platser i parlamentet. Det här är 22 platser fler än senast.

Valets stora vinnare är ytterhögerpartiet Vox som fördubblar sitt stöd: i valet i april fick partiet 24 platser i parlamentet. Nu får partiet 52 platser.

Vänsterpartiet Podemos backar en aning och landar på 35 platser.

Valets stora förlorare är högerliberala medborgarpartiet Ciudadanos som ser ut att förlora som tappar en majoritet av sina platser i underhuset.

I parlamentsvalet fick Ciudadanos 57 platser, men nu endast tio.

Därmed blir partiet mindre än katalanska socialistpartiet ERC som får 13 platser i underhuset.

Valet löser knappast det politiska dödläget

Efter valet sade ledaren för Podemos Pablo Iglesias att han är beredd att förhandla om en regering med socialistledaren Pedro Sánchez genast följande dag.

Men faktum är att socialisterna och Podemos inte på långt har tillräckligt med platser för att kunna bilda en regering tillsammans.

Då högerblocket som består av PP, Ciudadanos och Vox inte heller har en majoritet i parlamentet är det möjligt att det politiska dödläget i den spanska politiken fortsätter.

Partiledarna uppmanade väljarna att rösta

Partiledarna uppmanade under söndagen väljarna att rösta i parlamentsvalet. Men trots uppmaningarna blev valdeltagandet lägre jämfört med det föregående parlamentsvalet i april.

Knappt 70 procent av väljarna röstade igår, då valdeltagandet i det föregående valet var nästan 76 procent.

Partiledarna uttryckte även förhoppningar om att den politiska knuten som präglat spansk politik snart ska gå att lösa.

- Vi måste försöka uppnå den politiska stabilitet som inte varit möjlig i Spanien under de senaste åren, sade ledaren för borgerliga Partido Popular Pablo Casado efter att ha röstat på söndag.

Nyval utlystes i september

Tillförordnade premiärministern och socialistledaren Pedro Sánchez utlyste nyval i september efter att han misslyckats med att få budgeten godkänd i parlamentet.

Före det hade Sánchez förgäves fört förhandlingar om en regeringskoalition som parlamentet hade varit villigt att acceptera.

Då dessa förhandlingar gick om intet var nyval den enda utvägen för Sánchez.

Socialisterna varnar för fortsatt dödläge

Den korta men intensiva valkampanjen avrundades på fredag med kampanjtillställningar runtom i landet.

Socialistledaren Sánchez försökte övertyga väljarna om att en röst för hans parti är en röst för att sätta stopp för det politiska dödläget.

– Om vi vill ha en stark regering mot osäkerhet och blockering, en progressiv regering mot ytterhögern, och en moderat regering mot extremisterna så har ni socialistpartiet, sade Sánchez i ett tal i Barcelona.

Sanchez hoppades att valrörelsen skulle ge hans parti ett stärkt mandat.

Opinionsmätningarna tyder ändå på att det är ytterhögerpartiet Vox som kan komma att gynnas mest av nyvalet.

Katalonienfrågan gynnar ytterhögern

Kraven på ett självständigt Katalonien har visat sig vara den dominerande frågan i den spanska valrörelsen.

Inget parti har kunnat ducka för frågan på grund av de omfattande demonstrationerna som pågått under de senaste veckorna och som delvis utmynnat i våldsamheter.

Upplägget har spelat ytterhögerpartiet Vox i händerna.

Partiet har en starkt negativ inställning till den katalanska självständighetsrörelsen. Det vädjar till många väljare utanför Katalonien.

"Populistisk diskurs i linje med Trump"

Men det är inte endast Katalonienfrågan som gynnat den spanska ytterhögern, påpekar Miguel Ángel Muñoz som är journalist vid radiokanalen Cadena SER.

– En av anledningarna till att Vox går upp är Katalonien. Men det finns andra anledningar som migration, säger Muñoz.

– De har en populistisk diskurs i linje med Matteo Salvini från Italien och Trump från USA. Det går hem hos en stor del av befolkningen, säger Muñoz.

I det föregående valet i april fick Vox drygt tio procent av rösterna och 24 platser i parlamentet. Det var första gången sedan 1982 som ett ytterhögerparti tog plats i parlamentet i Madrid.

Nu tyder många opinionsmätningar på att Vox kan få ett stöd på 15 procent eller mer.

Sánchez vill inrätta brandvägg mot ytterhögern

Socialistledaren Pedro Sánchez uttrycker i en intervju för tidningen El Pais sin oro över ytterhögerns frammarsch.

Han säger att det behövs en brandvägg för att förhindra att ytterhögern får makt i Spanien.

I praktiken kan det här ses som en uppmaning till konservativa Partido Popular och medborgarpartiet Ciudadanos att inte låt Vox släppa fram en högerregering efter valet.

Dödläget kan fortsätta

Det är många som hoppas att valet ska sätta stopp för det dödläge som präglat den spanska politiken under de senaste åren.

Landet har haft svaga regeringar och socialistledaren Pedro Sánchez har inte lyckats bygga upp en trovärdig regeringskoalition efter att han övertog makten år 2018.

Det är ändå möjligt att det politiska dödläget fortsätter efter valet. Varken socialisterna eller det ledande borgerliga oppositionspartiet PP ser ut att få absolut majoritet i parlamentet.

Det innebär att regeringarna även i fortsättningen kommer att vara beroende av ett aktivt eller passivt stöd från de mindre partierna.

– Det kan vara så att valet inte ger oss lösningen på det som landet behöver, det vill säga att komma överens och kunna regera, säger Miguel Ángel Muñoz.

Krisen tär på förtroendet bland väljarna

Bland väljare som Svenska Yle träffar i Madrid är valtröttheten påtaglig.

– Vi har politiker som inte är kapabla att sätta ihop en regering. Det är beklagligt, säger Angela Herrero.

Mariano de la Cruz är inte heller imponerad över politikernas insatser på sistone.

– De här människorna lyssnar inte på folk. Helt klart, säger han.

Att det råder valtrötthet är inte förvånande med tanke på att det är fjärde gången inom loppet av fyra år som spanjorerna får gå till valurnorna.

Senast ordnades parlamentsval i våras och innan det såväl år 2015 som 2016.

I parlamentsvalet i april var valdeltagandet drygt 75 procent. Det är möjligt att deltagandet blir betydligt lägre på söndag.

Ekonomiska reformer skjuts på framtiden

Inom det spanska näringslivet hoppas man att det ska bli ett slut på det politiska dödläget.

Trots att landet börjat återhämta sig efter den europeiska finanskrisen är statsskulden och arbetslösheten fortfarande hög i Spanien.

Ett fortsatt dödläge skulle innebära att åtgärder för att stärka den spanska ekonomin skjuts på framtiden.

Experter uppskattar att Spanien gått miste om 150 000 till 200 000 arbetsplatser som ett resultatet av det politiska dödläget.

Kl: 22:39: Artikeln har uppdaterats med de senaste resultaten.

Kl 18:16 - Artikeln har uppdaterats med information om valdagens händelser.