Efter krisrapporten om yrkesfisket i Östersjön – ”Det krävs drastiska åtgärder om det ska gå att tjäna pengar som yrkesfiskare igen”

Förslaget att börja reglera säl- och skarvpopulationen på samma sätt som älgstammen får ett ljummet mottagande bland fiskare i Österbotten. Även om vi börjar nu skulle det ta många år innan vi ser resultat, säger fiskaren Ove Nysund i Maxmo.

En ny rapport som publicerats av det finska naturresursinstitutet Luke slår fast att en växande population av säl och skarv är ett allvarligt hot mot det småskaliga yrkesfisket längs Östersjöns kust.

"Man får inte ihop tillräckligt för att det ska täcka bränsleutgifterna"

En fiskare som drabbats av både säl och skarv är Ove Nysund. Då han åker ut med sin båt i Maxmo skärgård för att fiska är han sällan ensam nuförtiden.

– Framför båten har man hela tiden fyra, fem sälar och man kan se hur de plockar i sig sik efter sik. Det blir bara värre och värre hela tiden.

Som det är nu går det inte att fiska överhuvudtaget, säger Ove Nysund uppgivet.

– Det går inte att fiska, det är helt enkelt för många sälar. Det finns inte någon lönsamhet alls. Som det är nu får man inte ihop tillräckligt för att det ska räcka till bränsleutgifterna.

Yrkesfisket håller på att försvinna

Rapporten baserar sig på intervjuer med 219 fiskare från sex länder runt Östersjön. Ungefär 80 yrkesfiskare från Finland är intervjuade i rapporten, varav närmare 20 är från Österbotten.

Just lönsamheten, eller snarare bristen på lönsamhet, är något de intervjuade fiskarna lyfter fram, konstaterar projektledare Esko Taanila.

– Det ser väldigt kritiskt ut och om vi inte kommer tillrätta med säl- och skarvproblematiken är risken stor att det småskaliga kustnära yrkesfisket på många områden helt kommer att försvinna, säger Taanila.

Skeptisk till vilken effekt en förvaltningsplan skulle ha

Att lönsamheten lider är inte en nyhet för fiskaren Ove Nysund.

– Det är i oktober, november och december vi borde få halva vår årsinkomst, men som läget är nu ligger den summan på noll, säger Nysund.

Tror du den här rapporten kommer att göra någon skillnad?

– Det får tiden utvisa. Vi sa redan för fem år sedan att det kommer att bli som det blivit nu – så det är på tiden att de reagerar. Allt är ju nästan borta redan.

Är det redan för sent?

– Jag ser då igen räddning. Det skulle vara något drastiskt i så fall.

Vi har haft planer och rapporter och alla visar de samma sak, men ingenting händer. Det som krävs är handling

Enligt projektledare Esko Taanila kunde räddningen vara att man skapar en förvaltningsplan för att hålla säl- och skarvpopulationerna under kontroll. Att man börjar reglera populationen på samma sätt som man gör med älgstammen.

Fiskare Ove Nysund är skeptisk till att en förvaltningsplan är lösningen.

– Vad hjälper en plan? Vi har haft planer och rapporter och alla visar de samma sak, men ingenting händer. Det som krävs är handling.

Om man får till stånd en förvaltningsplan, hur länge tar det för fiskstammen att repa sig tror du?

– Det tar länge för abborre att repa sig i alla fall. Det går kanske lite snabbare för siken, men vi talar nog om fem år i alla fall.

– Om vi nu till exempel började punktera precis alla skarvägg skulle det ändå ta flera år innan det hände någonting, eftersom det finns så många ungfåglar, säger Nysund.