Yle-enkät: Euroområdet borde få en gemensam finanspolitik
Majoriteten av de finländska ekonomiexperter som Yle har talat med anser att euroländerna borde ha en gemensam penningkista, vid sidan av medlemsländernas egna. Det här skulle ge euroområdet bättre förutsättningar att hantera ekonomiska kriser.
Nästa gång euroområdet drabbas av en recession kan det ha stora följder för de enskilda ländernas ekonomier. Centralbankens penningpolitik har förlorat sitt inflytande, och stimulansåtgärder, som att sänka räntorna, har inte längre önskad inverkan då räntorna redan är på minus.
Därför har röster för en gemensam finanspolitik inom euroområdet förstärkts. Vid sidan av en nationell budget borde man alltså ha en gemensam kassa.
Sådana idéer faller inte i god jord hos finländska beslutsfattare. Finland har, tillsammans med andra nordiska länder, motsatt sig planer på ekonomisk solidaritet.
De nordiska ledarna drog en lättnadens suck under finansministrarnas möte i oktober, då man inte åstadkom ett egentligt beslut gällande en ny finansieringsmekanism, utan bara enades om att inleda en utredning om saken.
Gemensam finanspolitik är ett känsligt ämne, eftersom de förmögna nettobetalarna i norr är rädda för ytterligare utgifter. Det ekonomiska stödet till Grekland är fortfarande i färskt minne.
När euron kom till varnade ekonomerna för brister som kunde innebära att en gemensam finanspolitik också förutsätter en gemensam budget.
Men de politiska beslutsfattarna valde att inte lyssna på experterna, eftersom man snabbt ville få igenom ett politiskt beslut. Beslutsfattarna visste att länderna inte var redo för en gemensam eurobudget.
Motståndarna i klar minoritet
Något överraskande får en gemensam EU-budget ändå stöd från nationalekonomer och finansexperter. Till exempel säger Risto Murto, vd för pensionsförsäkringsbolaget Varma, att euroområdet har ett stort behov av gemensam finanspolitik.
Och han är inte den enda. I en enkät riktad till 24 finländska ekonomer gav över hälften - 13 personer - grönt ljus för gemensam budget.
Fem ansåg att en gemensam budget vore bra, ifall det politiska läget tillåter, medan fem inte stödde idén och en inte kunde svara.
Nationalekonom Anni Marttinen vid Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Patrizio Lainà vid Tjänstemannacentralen STTK och Ilkka Kiema vid Löntagarnas forskningsinstitut är alla för en gemensam budget.
Den gemensamma budgeten kunde exempelvis stöda europeiska länder där arbetslösheten plötsligt växer sig stor.
- En gemensam budget kan spela en stor roll ifall Finland, som en liten öppen ekonomi, utsätts för kraftigt minskad efterfrågan. Om arbetslösheten växer kunde också Finland få medel ur budgeten, säger SAK:s Anni Marttinen.
Enligt Ilkka Kiema vid Löntagarnas forskningsinstitut skulle en gemensam budget jämna ut svängningarna i ekonomin och särskilt gynna länder där recessioner och högkonjunkturer inträffar på andra tider än i de flesta andra länder.
- Finland är ett sådant land, det såg vi under åren 2012 till 2014, säger Kiema.
Finland kunde gagnas av ett ekonomiskt stabilt Europa
I egenskap av ett förmöget land kunde en gemensam budget innebära att Finland blir en av nettobetalarna för arrangemanget. Samtidigt kunde Finland gynnas av ett mer stabilt Europa, där man gör fler investeringar. På så vis skulle också Finlands export gagnas.
- Finland kunde ha direkt nytta av en gemensam budget om vi plötsligt skulle drivas in i en djup depression, säger chefsekonomen Pasi Kuoppamäki vid Danske Bank.
En gemensam finanspolitik vore mer handlingskraftig än 19 separata riktlinjer, tror prognoschef Janne Huovari vid Pellervo ekonomiska forskning PTT.
- Euroområdet består av små öppna ekonomier vars finanspolitiska beslut känns av också utanför landet, säger Huovari.
- Ofta är det så att länder som kunde stimulera sin ekonomi tack vare en liten skuldsättning, behöver inte göra det på grund av sin goda ekonomiska situation. Sådana länder som mest skulle behöva stimulans, kan inte göra det på grund av skuldsättning, säger han.
”Risk för moraliskt fördärv”
Chefsekonom Sami Pakarinen vid Finlands Näringsliv EK och Maarit Lindström vid arbetsgivarorganisationen Skogsindustrin anser inte att en gemensam budget är nödvändig.
Chefsekonom Mika Kuismanen vid Företagarna i Finland säger sig förstå behovet av gemensam finanspolitik, men ställer sig skeptisk till förslaget och tror inte att det går att förverkliga.
- Det väsentliga är att få ett system med betoning på ekonomisk återhållsamhet, säger Kuismanen.
- Det är viktigt att medlemsländerna själva får styra över sin finanspolitik, så att de klart har ansvaret över sina egna ekonomiska strukturreformer och en hållbar statsekonomi, säger EK:s Sami Pakarinen.
Enligt Maarit Lindström kunde en gemensam budget leda till moraliskt fördärv och inkomstöverföringar från länder som skött sig väl till länder som inte tagit hand om sin ekonomi.
Texten baserar sig på Anna Karismos artikel ”Pitääkö Suomen varautua tukemaan muita euromaita? Ylen kyselyssä yhteinen eurobudjetti saa kannatusta ekonomisteilta – "Suomikin voi tarvita tukea" för Yle Uutiset.