Sömnsvårigheter ökar bland unga i Norden – var femte ungdom i Finland har svårt att få sömn

Ungefär var femte ungdom har sömnsvårigheter i Finland, Danmark, Sverige och Island, visar en undersökning. Andelen unga med sömnproblem ser ut att öka.

I Norge uppger däremot allt färre att de har problem att sova.

Det här visar en studie som publiceras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nordisk välfärdsforskning – Nordic Welfare Research.

Risken för sömnsvårigheter är större hos flickor än pojkar, skriver Nordens välfärdscenter.

Med sömnproblem avses i den här studien svårigheter att få sömn oftare än en gång i veckan.

Unga underskattar ofta problemen

De som svarar på frågor om sömnsvårighet underskattar ofta sina problem och därför tror forskarna att andelen unga med sömnproblem kan vara högre.

– Det är oroväckande att sömnsvårigheter bland unga i de flesta nordiska länder verkar öka med tanke på sambandet mellan sömnproblem och hjärnans utveckling. Sömn är en viktig faktor för ungas mentala och fysiska hälsa, konstaterar Charli Eriksson, en av forskarna och professor emeritus vid Stockholms universitet.

Det är möjligt att ingripa mot sömnsvårigheter med olika metoder. Föräldrar, skolor, beslutsfattare och hälsovårdspersonal har stora möjligheter att vidta åtgärder.

– Det handlar bland annat om att stödja ungdomar att få det lugn runt sig när de skall lägga sig. Ingen teknologi finns med och mobilen har stängts sedan länge. Att vara trött i kroppen underlättar insomnandet, säger Eriksson.

Upprörda känslor, alkohol och droger kan påverka sömnkvaliteten negativt.

Skärmtid och fysisk aktivitet inverkar

I fortsatta studier analyserar forskarna faktorer som kan påverka utveckling av sömnproblem bland skolungdomar i Norden.

Bidragande orsaker till sömnproblem hos ungdomar är lång skärmtid och låg fysisk aktivitet.

– Vilken tid skoldagen börjar kan också påverka sömnvanorna. Att varje helg göra en dygnsomställning ungefär som en transatlantisk flygning påverkar sömnen. En senarelagd start på skoldagen har diskuterats, men frågan är vad sovmorgnar skulle innebära på sikt, påpekar Eriksson.

Undersökningen baserar sig på WHO-samarbetet Skolbarns hälsovanor (Health Behaviour in School Aged Children – HBSC) mellan åren 2002-2014.