IMF: Regeringen kommer inte att få statsbudgeten i balans till år 2023 - föreslår nedskärningar

Internationella valutafonden tvivlar på att Finlands statsekonomi är i balans år 2023. Valutafonden hoppas på snabbare åtgärder från Finlands regering för att säkra att budgetunderskottet inte skenar iväg. Till exempel moderskapsledigheterna är under lupp.

Den Internationella valutafonden IMF (The International Monetary Fund) besökte Finland på tisdagen. I sin årliga granskning av Finlands ekonomi är IMF orolig över den ekonomiska utvecklingen.

Regeringens planer att finansiera sina utgifter med hjälp av ökad sysselsättning övertygar inte IMF.

- Vårt budskap är att det är riskabelt att bygga hela planen att balansera budgeten på en ökad sysselsättning. I dagens läge har vi ingen har klarhet i vad en stat egentligen ska göra för att få upp sysselsättningen, säger Alasdair Scott som leder Internationella valutafondens delegation till Finland.

Enligt IMF:s bedömning kommer staten ännu att låna en summa som motsvarar en procent av BNP år 2023.

- Sysselsättningsgraden kan öka naturligt i framtiden. Det finns en del som stöder en sådan utveckling. Men om sysselsättningsgraden har sjunkit under senare år tack vare den ekonomiska tillväxten är det mycket möjligt att den börjar sjunka nu när ekonomin växer långsammare, säger Alasdair Scott.

IMF väntar sig att Finlands ekonomiska tillväxt i år blir 1,25 och nästa år 1,5 procent.

”Spara på social- och hälsovård, miljöskadliga stöd och moderskapsledigheter”

På grund av sin oro föreslår IMF några möjliga sparåtgärder. Alasdair Scott riktar i första hand blicken mot social- och hälsovårdsutgifterna.

- Befolkningen åldras och efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster kommer att öka. Det är en svår fråga. IMF förstår den politiska kontexten, men tycker att kostnadskontroll måste vara en del av diskussionen.

Enligt IMF betalar finska staten ut stöd till miljöskadliga företag för 3,5 miljarder euro varje år.

- De här stöden påverkar budgeten direkt. Det försvårar sannolikt också Finlands möjligheter att nå sina utsläppsmål. Om regeringen verkligen vill att Finland ska bli klimatneutralt till år 2035 borde man överväga om stöden verkligen är en bra idé. Speciellt som man genom att avskaffa dem kan komma ganska långt när det gäller att balansera budgeten, säger Alasdair Scott.

I Finland är vi stolta över våra stöd till nyblivna föräldrar och många skulle gärna utveckla systemet ytterligare. Men IMF ser det som en kostnad.

- Vi vill bara påpeka att andelen kvinnor som är aktiva på arbetsmarknaden i de åldrar då de vanligen föder sina barn är lägre i Finland än i andra länder. Här finns en fråga för Finland: Vill ni verkligen ha det så? Om ni vill det är det OK, men ni måste vara medvetna om att här finns en kostnad. Både i olika typer av föräldrastöd och uteblivet arbete på arbetsplatsen. I slutändan bygger alla typer av sociala stöd på att sysselsättningen är hög. Annars blir systemet inte stabilt.

IMF påpekar också att arbetslöshetsersättningarna och skattesystemet kan leda till flitfällor där det är lönsammare att vara arbetslös än att ta emot jobb.

De finländska hushållens skuldsättning oroar också IMF. Valutafonden skulle gärna se åtgärder som anpassar hushållens skulder till deras inkomster.

Detta för att undvika att privata skulder i framtiden skadar hela lånemarknaden och gör det otryggt för alla att skuldsätta sig.

"Fatta besluten snart"

Finlands regering har utsett flera olika arbetsgrupper som ska ta fram konkreta sätt att förverkliga regeringens politik. De flesta arbetar med sikte på sommaren 2020.

Valutafonden accepterar att det är viktigt att nå konsensus om åtgärderna, men tycker att besluten kunde komma snabbare.

- Det är mycket viktigt att besluten kan fattas snabbt så att man kan börja verkställa dem. Nästa sommar har regeringen redan suttit i ett år, och det är ganska kort tid till 2023 om man ska hinna få budgeten i balans, säger Alasdair Scott.