Professor: Parasitstekeln ger hopp om att fästingen kan bekämpas

En parasitstekel som är specialist på att döda fästingar innan de hinner föröka sig ger hopp om att en naturlig fiende kunde få bukt på det ökande antalet fästingar. Den kunde till och med fungera som ett biologiskt "bekämpningsmedel".

I fredags publicerade Åbo universitet en forskning som visar att en parasitstekel av arten Ixodiphagus hookeri har påträffats på Själö i Åbolands skärgård.

Men det är inte sagt att det är bara Själö som är artens hemvist. Den är inte inplanterad, utan den har kommit hit av sig själv. Nu vill forskarna reda ut om den förekommer också på andra områden.

– Speciellt skärgårdshavets område intresserar oss. Vi ska säkert nu börja utreda om den förekommer på andra håll i skärgården och södra Finland, eller varför inte också på andra områden där det finns mycket fästingar, säger professor Ilari Sääksjärvi som var med i forskargruppen som upptäckte arten på Själö.

På Själö hittade forskarna arten i en lund där det växte hassel, men enligt Sääksjärvi är hasseln inte det som lockar arten, utan det stora antalet fästingar.

– Hurdan skog det finns är inte en begränsande faktor. Det viktigaste är säkert att det finns mycket värdorganismer, alltså fästingar, så att den kan upprätthålla beståndet, säger Sääksjärvi.

Enligt Sääksjärvi kan södra Finland vara det nordligaste området där parasitstekeln lever.

– Jag tror att det är högst sannolikt att arten påträffas främst i södra Finland i framtiden. Det är sannolikt att området är det nordligaste området arten lever i. Det är här som förhållandena kan vara gynnsamma för dem.

Det behövs mera forskning för att veta ifall arten klarar sig i våra förhållanden. Men i Egentliga Finland och södra Finland är potentialen för gynnsamma förhållanden störst.

Upp till en femtedel av fästingarna är parasiterade i syd- och Mellaneuropa

Längre söderut i Europa har upp till en femtedel av fästingarna drabbats av parasitstekeln. Det betyder att de här fästingarna kan aldrig föröka sig eftersom de dör före de hinner lägga ägg.

Däremot hinner de nog suga blod ur en annan varelse. Men före fästingen hinner lägga äggen tar parasitstekeln kål på fästingen.

Om lika många fästingar skulle drabbas av parasiten i Finland skulle det synas i fästingbeståndet i Finland.

– Det har nog en betydelse då en så stor andel bär på parasiten, säger Sääksjärvi.

Med det här hänvisar han till antalet fästingar som bär på parasiten i södra och mellersta Europa.

Men om man skulle vilja använda parasitstekeln för att bekämpa fästingar skulle man vara tvungen att plantera ut stora mängder av dem.

– Sannolikt skulle det behövas massiva mängder av dem. Men det här ger upphov till att fortsätta forska i ämnet, säger Sääksjärvi.

Parasiten drabbar endast fästingar

Att plantera ut arter för att bekämpa andra arter kan också leda till problem i naturen. Parasitstekeln är ändå inte en invasiv art, utan den har kommit hit av sig själv.

Och den drabbar endast fästingar och inte andra arter som till exempel spindlar eller insekter. Så det kan finnas en potential att begränsa fästingen med hjälp av parasitstekeln.

– Med Ixodiphagus hookeri (parasitstekeln) är det på så sätt roligt att den är fullständigt specialiserad på att parasitera fästingar och inte några andra arter, säger Sääksjärvi.

Ytterligare forskning krävs

Det dröjer ändå länge före vi vet om arten klarar sig i Finland. Åbo universitet stötte på arten förra sommaren, så för tillfället vet vi endast att den finns i skärgården.

Det är också först under de senaste åren som forskarna har börjat undersöka vilka naturliga fiender som fästingen har. Tidigare har forskarna vid Åbo universitet fokuserat på att kartlägga förekomsten av fästingar.

Professor Sääksjärvi hoppas ändå att de kan fortsätta redan i nästa sommar att utreda parasitstekeln. Och för tillfället håller de på med att söka finansiering och forskningsplaner.

– Jag hoppas att vi får snart gå tillbaka ut terrängen med parasitstekeln i tankarna, säger Sääksjärvi.