Vad kostar rusningstrafiken dig i tid och pengar? Vi testade, här är resultatet

Vi körde samma sträcka med två timmars mellanrum - en gång i rusningstrafik och en gång lite senare. Att undvika rusning sparar dig inte bara tid utan också pengar.

I huvudstadsregionen infaller den värsta rusningen mellan klockan 7 och 9 på morgonen och mellan 15 och 17 på eftermiddagen. På en vardag är det ungefär dubbelt så mycket trafik då jämfört med till exempel mitt på dagen.

Vi testade hur tid, utsläpp och bränslekostnader påverkas om du undviker att köra under den värsta rusningen. Vår rutt gick från Malm till Drumsö med en start klockan 7.40 och en klockan 9.30. Sträckan var 16,4 kilometer lång.

Här kan du se hur testbilen rörde sig

Den röda bilen startade klockan 7.40 och den blå bilen startade 9.30.

Sextio timmar och 160 kilo koldioxid

På sträckan från Malm till Drumsö sparade vi åtta minuter, alltså 20 procent, i tid och 12 procent i utsläpp bara genom att köra lite efter rusningstoppen. Om du körde den sträckan två gånger varje arbetsdag under ett år skulle det bli sextio timmar i tid och 160 kilo koldioxidutsläpp. I bränslekostnader blir det ungefär hundra euro.

Under vår testdag löpte trafiken normalt och inga olyckor, halka eller vägarbeten störde testet. Man kan se vårt resultat som representativt för en vardag då trafiken löper normalt.

Trafikmängden påverkar utsläppen överraskande mycket

I regel är utsläppen större ju fortare du kör men det gäller inte i rusningstrafik. Varje gång du stannar och gasar upp ökar utsläppen. Vi fick hjälp med att beräkna utsläppen av Juhani Laurikko, ledande forskare på Teknologiska forskningscentralen VTT.

- Det är överraskande att utsläppen varierar så mycket även där farten varit nästan densamma, säger han. Det är samma skillnad som om man körde med en tio år gammal bil och en helt ny, säger Laurikko.

Skillnaden i utsläpp var störst där trafiken grötar till sig som mest och testbilen måste stanna flera gånger per rödljus. Varje gång man bromsar ökar förbrukningen.

- Mitt bästa tips när det kommer till att köra energisnålt är att undvika att bromsa så mycket som möjligt, säger Laurikko.

Ifall alla bilister i huvudstadsregionen kunde undvika rusningstrafik så skulle vi släppa ut 14 000 ton koldioxid mindre. Det här motsvarar grovt räknat utsläppen från 3000 semesterresor till Thailand.

Om du nitar kan du orsaka en trafikstockning flera kilometer bort

På Tavastvägen in mot Helsingfors löper trafiken i medeltal 38 km/h en vardag klockan åtta. Riktigt grötiga dagar då medelhastigheten varit lägre än 30 km/h har inträffat 60 gånger sedan början av året. Det är ungefär var fjärde vardag. Under vår testdag var medelhastigheten vid Helsingfors stads mätpunkt på Tavastvägen 37,8 km/h, alltså en helt vanlig dag i trafiken.

Ser man på mängden bilar varierar bilmängden inte så mycket från vardag till vardag men det gör däremot medelhastigheterna. Den långsammaste dagen var medelhastigheten 13 km/h och den snabbaste vardagen var den 40 km/h. Det betyder att det inte är antalet bilar i trafiken som orsakar trafikstockningar och rusning utan något annat. Det är sist och slutligen ganska små saker som gör att trafiken grötar till sig.

- Ofta kan det vara en liten incident som sätter i gång det. När det väl börja stocka sig sprider det sig lätt bakåt. Det blir som en vågrörelse i trafiken som gör stockningen värre och värre, säger Jens West, trafikanalytiker på HRT.

I Helsingfors är den verkliga trafiktoppen väldigt kort, i praktiken bara en dryg timme på morgonen och lite längre på eftermiddagen. Redan små förändringar kunde därför ha stor effekt.

- Den värsta bilisten är den som inte skulle behöva ta sig fram just nu. Vi vet att bara 17% av alla resor under hela dygnet är arbetsresor. Det är alltså ganska många som inte ska till jobbet också under rusningstiden. Om man kunde hitta något sätt att få dem att åka en annan tid skulle det underlätta mycket, säger West.

Så ser pendlingen ut i huvudstadsregionen

Nästan hälften av helsingforsarna (47 procent) tar sig fram med kollektivtrafik, en tredjedel (27 procent) kör bil, resten går eller cyklar. Vandaborna kör mest bil, över hälften (52 procent) tar bilen till och från jobb och skola. Grafen beskriver hela befolkningens resvanor 2018.

Ser man på den arbetande befolkningen pendlar de allra flesta in till Helsingfors medan helsingforsarna själv främst arbetar på hemorten. Från Esbo tar sig varje morgon nästan 70 000 personer till en annan kommun för att jobba. Esboborna pendlar främst till Helsingfors. Totalt sett korsar över 480 000 personer regelbundet kommungränserna på väg till och från sina arbeten.

Både antalet arbetsplatser och pendling har ökat stadigt i huvudstadsregionen under de senaste åren. Med pendling avser man arbetsresor över kommungränsen. 2017 fanns det 647 553 arbetsplatser i regionen och 289 511 pendlare. På fem år har både antalet arbetsplatser och pendlare ökat med 4 procent.

Av alla som är på väg till olika håll är de allra flesta resor inte till och från arbetet eller butiken utan av annan karaktär.

6 min

Bil, cykel eller kollektivtrafik? Vem är snabbast från Mattby till Böle? - Spela upp på Arenan