Vem har råd att vara klimatsmart? Alla, säger forskare – men rika kunde göra mer

Du vill börja äta mera veganskt men vet inte hur du ska börja, att laga mat från grunden tar längre tid och de vegetariska substitutprodukterna är dyrare. Det skulle vara energisnålare och klimatvänligare att värma hemmet med en luftvärmepump, och bilfärderna skulle vara snällare mot miljön om du bytte ut din bensindrivna bil mot en elbil – men det kräver pengar. Är klimatfrågan också en fråga om klass?

I viss mån stämmer det att satsningar för klimatet kan vara dyra såväl i pengar, tid som i inhämtande av kunskap. Men alla kan och alla bör göra något, säger Tero Heinonen, forskare vid Finlands miljöcentral.

Allt fler finländare vill också engagera sig för klimatet, visar resultaten i den senaste klimatbarometern som publicerades i mars.

Enligt mätningen anser fyra av fem finländare att det är bråttom med kampen mot klimatförändringen och allt fler – cirka 40 procent – har redan börjat göra ändringar i sin vardag till förmån för klimatet. Siffran är på väg uppåt: år 2015 var motsvarande siffra 29 procent.

Man skulle tro att den som har mycket också skulle ha råd att göra mer

Tero Heinonen, forskare vid Finlands miljöcentral

Intresse för och engagemang i klimatfrågor hänger i viss mån ihop med socioekonomisk status och samhällsgrupp. De som är beredda att ta till drastiska åtgärder är framför allt stadsbor, kvinnor, unga och högutbildade.

- När det gäller inkomstgrupper är det medelklassen som gör mest. De med lägre inkomstnivå har kanske inte lika möjligheter att göra något. Men i alla inkomstgrupper finns det människor som agerar - och det var överraskande att se hur mycket de som har minst pengar trots allt gör, säger forskare Tero Heinonen.

Också höginkomsttagarna har börjat göra ändringar till förmån för klimatet, men i mindre omfattning än medelinkomsttagarna. Inkomstnivån korrelerar alltså inte direkt med hur mycket man gör för klimatet.

- Det var också överraskande. Man skulle tro att den som har mycket också skulle ha råd att göra mer, säger Heinonen.

Vanda: "Klimatprojekt lockar de redan frälsta"

Acceleratorn för ett mera hållbart leverne, ett miljötest i Vanda, har precis avslutats, och miljöexpert Iina Heikkilä är nöjd. Under månaden som testperioden pågick, då ett antal Vandahushåll testade att leva mera klimatsmart, hade hushållens klimatavtryck minskat med 14 procent i genomsnitt. Projektet har också gett staden något att tänka på när det gäller att skapa förutsättningar för invånarna att ändra sina vanor.

- En stor utmaning är vardagsresorna. Bor man långt från tågbanan eller långt från service behöver man bil. Vanda växer längs tågbanan, och projektet har bekräftat att vi utvecklas i rätt riktning, säger Heikkilä.

Att allt fler engagerar sig för klimatet är positivt, inte bara för klimatet utan också för projekt som acceleratorn i Vanda. De tenderar nämligen främst att locka till sig de redan frälsta. Också i Vanda var deltagarna aktiva och intresserade av klimatfrågor: deras klimatavtryck var redan innan projektet mindre än genomsnittsfinländarens, som ligger på 10 ton koldioxid per person per år.

- Om klimatavtrycket redan är litet kan det vara utmanande att hitta saker att åtgärda som ger effekt under enbart en månad, säger Heikkilä.

Hur får man med sig alla de andra som inte redan har ett intresse? Det är en stor utmaning, medger Heikkilä. För tillfället satsar staden bland annat på att öka sin närvaro med information om klimatet på redan existerande evenemang – alltså ta sig dit människorna redan finns.

Också de som har minst inkomst och minst koldioxidutsläpp har för stora utsläpp

Tero Heinonen, forskare vid Finlands miljöcentral

Höginkomsttagare har tre gånger högre utsläpp än låginkomsttagare

På miljöcentralen påpekar Tero Heinonen att alla behöver agera. Inkomstnivån korrelerar med utsläppsmängderna – i den högsta inkomstklassen är utsläppen tre gånger högre än i den lägsta, berättar Heinonen.

- Men också de som har minst inkomst och minst koldioxidutsläpp har för stora utsläpp, säger Heinonen.

Det är sant att en del åtgärder för klimatet kostar pengar eller innebär stora tidsmässiga investeringar. Men det behöver inte vara komplicerat eller dyrt, säger Heinonen. Både kläder och möbler kan köpas second hand, vilket är snällt för både klimat och plånbok.

- Har man låg inkomst och man redan gjort mycket åt sin konsumtion kunde man spara mer koldioxid genom att påverka i kommunen, på arbetsplatsen eller andra grupper man har att göra med.

Medelinkomsttagarna måste få ner sin konsumtion, men också där ser Heinonen att det politiska engagemanget behövs.

Det handlar nämligen inte bara om konsumtion, säger Heinonen, utan problemen är i mångt och mycket strukturella. Men, säger Heinonen, vi kan inte vänta på att andra börjar agera först.

- Alla kan göra något och alla borde göra något, men den som har mera pengar och hälsan i behåll kan också göra mer.