Författaren och sjukhusprästen Katarina Gäddnäs är projektledare för 40-åriga Franciskusfesten på Kökar: Jag är tacksam över att jag hittade Franciskus andlighet
- Jag bär mitt kära Franciskuskors varje dag under prästskjortan. De tre knutarna på bandet till korset representerar fattigdom, lydnad och kyskhet.
Författaren och sjukhusprästen Katarina Gäddnäs skrattar och säger att ”det följer jag väl så där, men det är en uppmaning i alla fall”.
Katarina är projektledare på den årligen arrangerade Franciskusfesten på Kökar. I år fyllde den ekumeniska festen 40 år.
Franciskuskapellet på Hamnö
På 1400-talet verkade ett Franciskanerkloster på Hamnö i Kökar.
På 1970-talet hittade man klostrets sigillstamp i det som varit klostrets matkällare. Man bestämde sig då för att bygga ett tak över källaren och inviga det till ett kapell. 1979 firades invigningen med över 1 000 personer närvarande.
Franciskusfesten
- Jag har varit med och arrangerat Franciskusfesten under 20 års tid, säger Katarina.
- Som barn var jag med på 80-talet, sjöng och spelade blockflöjt på någon av högmässorna.
Franciskusfesten firas alltid den första söndagen i juli och hit kommer en unik samling människor med väldigt olika bakgrund.
Deltagarna är representanter från de olika kristna kyrkorna, pilgrimsvandrare, kulturarbetare och människor från miljörörelsens sida.
Även människor som egentligen inte söker en andlig upplevelse utan som mera söker gemenskap deltar i Franciskusfesten.
Många kommer även till Kökar för att under festen uppleva Kökars unika natur.
Franciskus teologi är en jordnära och människonära teologi
Det finns mycket i den franciskanska teologin som är som tagen direkt från vår samtid idag, säger Katarina. De flesta av oss frågar till exempel ibland hur man hittar glädjen och meningen med sitt liv.
- Den är en jordnära och människonära teologi. Den är så lätt att ta till sig för den är okomplicerad.
Tilltalande i den franciskanska teologin är att människan är en del av skapelsen, människan är inte bara skapelsens krona.
Teologin har ett fattigdomsideal som betyder solidaritet med de svaga och Franciskus spiritualitet uppmuntrar till en enkelhet i livsstil, för att frigöra resureser till det som är viktigt, till kärleken för medmänniskorna.
Katarina Gäddnäs säger att Franciskus finns med henne i vardagen på många sätt.
- Jag bor på landet och är beroende av bil. Det finns en
Franciskusbild på min kylskåpsdörr och en i min bil. Jag vill ha dem som påminnelse om hur jag konsumerar.
Redan som barn hade Katarina Franciskusbönen i sin dagbok, skriven på en liten papperslapp.
O, Mästare låt mig inte så mycket söka att bli tröstad som att trösta,
inte så mycket söka att bli förstådd som att förstå,
inte så mycket söka att bli älskad som att älska.Ty det är genom att ge som man får. Det är genom att glömma sig själv som man finner sig självHelige Franciskus
- Det är så enkla ord men det är så otroligt befriande. Vi söker och vi behöver alla kärlek och bekräftelse. Vi får kärlek och bekräftelse egentligen först då vi själva kan ge kärlek.
Gud har skapat oss för att leva i gemenskap
- Det här budskapet är den raka motsatsen till hur vår narcissistiska värld ser ut idag, där så många känner meningslöshet.
Via Franciskusbönen kom tankarna om gemenskap till Katarina. Gemenskapen som en motsats till en narcissistisk, meningslös värld.
- Gud har skapat oss för att leva i gemenskap, det som är gemensamt för allas bästa.
- Det är frågorna som har funnits med tidigt i mitt liv säger Katarina.
Den Franciskanska teologin och vikten av kultur är sammanlänkat.
Gäddnäs bakgrund är i kulturvärlden som författare och som producent för kulturevenemang. Hon tycker det är väldigt synd att inte kyrkan i Finland i större utsträckning tar vara på kulturutövare.
- Konstnärer, även om de inte är troende, använder ju sig av symboler och föreställda världar.
Katarina Gäddnäs tror att det finns många kulturarbetare som gärna skulle komma att göra saker i kyrkan men inte blir inbjudna.
Hon har en teori om att det speciellt I Finland finns det en motsättning mellan kulturvärlden och kyrkan sedan gammalt. En orsak kan hittas i inbördeskriget, säger Katarina.
- Väldigt många präster var på den vita sidan och gick överhetens ärenden. Därför finns det en misstänksamhet mot kyrkan från kulturutövare som ofta hör till vänsterrörelsen. Det finns inte alls samma misstänksamhet i kyrkan i Sverige. Där är det mycket vanligare att man har samarbeten.
Andlighet och kultur flätas samman i Franciskus spiritualitet. Han var den som iscensatte den första julkrubban, då han var bekymrad för att julen hade blivit så världslig. Franciskus bjöd in människor för att berätta om julens budskap.
- Folk hade glömt bort varför man firar jul även i början av 1200-talet.
Katarina vill vara en brobyggare
- Jag har blivit bemött med skepsis. I kulturvärlden är jag den konstiga troende människan. Kyrkan vet inte riktigt var den skall placera mig som är intresserad av teater, konst och musik. Jag rör mig i det här gränslandet och vill vara en brobyggare.
I arbetet som projektledare för Franciskusfesten möts tron och konsten helt i praktiken.
En lång andlig tradition och mötet med fader Zlatko
Av alla franciskanska munkar och präster som Katarina lärt känna under Franciskusfesterna nämner hon speciellt fader Zlatko från Kroatien.
Han kom som novis till den första Franciskusfesten och sprang med sina munkbröder på klipporna på Hamnö. De var fascinerade över att det funnits klosterbröder här för 500 år sedan.
Fader Zlatko blev kyrkoherde i Vukovar under Balkankriget. I hans församling fanns drygt 20 barn vars föräldrar blivit dödade i kriget. Han hade ensam ansvar för dem.
Katedralen i Vukovar var bombad och hade inget tak så fader Zlatkos höll varje dag mässa under bar himmel. Han gav all mat han hade till barnen
- Jag tänker alltid på honom då jag ber Fader vår, "ge oss vårt dagliga bröd".
- Kroatien ligger inte långt borta och det är i modern tid det här hände. Fader Zlatkos har varit en återkommande gäst på Franciskusfesten men under kriget kunde han inte komma hit.
Under krigsåren försökte vi samla in pengar till Fader Zlatkos församling.
- När han kom tillbaka så grät han när han såg våra barn leka. Han hade inte sett barn leka sorglöst på det sättet på många år.
jag skulle säkert inte vara präst om det inte var för Franciskusfesterna
Katarina Gäddnäs
Fader Zlatko hade med sig en vit stola som är identisk med den som finns i hans församling i Vukovar.
- När jag år 2018 första gången fick medverka i högmässan som präst på Franciskusfesten fick jag bära den stolan.
- Vi har på Kökar fått vara en del av en lång andlig tradition. Jag skulle inte vara den mänska jag är idag och jag skulle säkert inte vara präst om det inte var för Franciskusfesterna, säger Katarina Gäddnäs.
Se mera om Franciskusfesten på Kökar i programmet Himlaliv, som kan ses på Arenan från 23 .12 och sänds måndagen den 30.12 klockan 18.30 i Yle Fem.