Stora ekonomiska utmaningar väntar finansministeriets nästa kanslichef – Johnny Åkerholm: "Nu saknas de konkreta åtgärderna för att öka sysselsättningen"

Senast i januari förväntas en ny person väljas att efterträda finansministeriets kanslichef Martti Hetemäki. Sex personer kandiderar för posten som anses vara en av de mest inflytelserika i Finland.

Kraven på den nya chefen är stora. Källor inom finansministeriet som Svenska Yle talat med hoppas att den nya kanslichefen som väljs ska hålla måttet i ett läge där det verkar som om finansministeriets roll som övervakare av budgetdisciplin inte är helt lika oifrågasatt som tidigare.

Johnny Åkerholm, som arbetat bland annat vid Nordiska investeringsbanken, Finlands Bank och Finansministeriet och har lång erfarenhet inom nationell och internationell finanspolitik, berättar vad som förväntas av personen som väljs och vad som gör att uppgiften är krävande.

– Dels krävs det stora kunskaper och dels krävs det ledarskapsförmåga för att se till att ministeriet fungerar. Förutom det måste personen ha goda kommunikationsfärdigheter för att på ett begripligt sätt förmedla den ekonomiska lägesbilden till beslutsfattarna. Och ju bättre personen i fråga kan det här desto större blir inflytandet.

Regeringen lämnar bakdörren öppen

I vårens regeringsförhandlingar var upplägget något annorlunda än tidigare, vilket givit upphov till bedömningar att ministeriets maktposition rubbats.

Den uppfattningen stöds också av Johnny Åkerholm utifrån hur regeringsförhandlingarna såg ut.

– Onekligen får man den uppfattningen av de bilder som förmedlades att förhandlarna utgick från vad man ville göra och inte egentligen från vad finansministeriet sade att det fanns resurser till.

I regeringsprogrammet står det både att regeringen vill balansera budgeten och att det här kravet kan underställas konjunkturväxlingar.

– Regeringen vill nu expandera och det har man gjort, man har ökat på de offentliga utgifterna. Sedan har man som målsättning att under gynnsamma förhållanden balansera budgeten. Men samtidigt öppnar man en bakdörr via skrivningarna om konjunkturläget så att man kan tänja på den målsättningen.

Åkerholm tycker ändå inte att ökningar i utgifter per definition är något att rygga tillbaka från.

– Det att man lite satsar på utbildning och forskning är bra. Och det att man inte skär i utgifterna i ett ofördelaktigt konjunkturläge är också bra, åtminstone om linjen gäller inom rimliga gränser.

Regeringen saknar långsiktig plan

Samtidigt behövs en långsiktig plan för att balansera statsfinanserna på längre sikt.

– Vi har en ofördelaktig befolkningsstruktur som drabbar den offentliga sektorn och det gör att man kan börja tvivla på målsättningarna. Nu saknas de konkreta åtgärderna för att öka sysselsättningen.

Det är alltså de frågorna som den nya kanslichefen måste gripa tag i. I det ljuset är det inte svårt att förstå att antalet ansökningar till posten är så få.

Det är politices doktorerna Lauri Kajanoja, Leena Mörttinen, Markus Sovela och Juhana Vartiainen, forstmagister Päivi Nerg och tradenom Piotr Marko Lehtinen som sökt tjänsten.