Debatten om unga och deras porrkonsumtion – är vi blåögda eller har vi moralpanik?

Porrfritt, porrfilter, porrmyter, porrberoende. Ser man på den allmänna debatten om porrens ökade tillgänglighet i allmänhet och bland unga i synnerhet, ser den väldigt olika ut i Finland och Sverige. I Sverige går debatten het medan den knappt kommit igång här i Finland.

I Sverige har det uppstått en rörelse som vill varna för hur grov porr barn har tillgång till, medan andra tycker att debatten gått överstyr och att det råder moralpanik.

Det senaste året har debatten främst handlat om porrfilter i skolor, det vill säga ett filter som gör att barn inte exponeras för porr i skolan, på skolans nätverk och datorer.

Också frågan hur porr påverkar hur man ser på våld och övergrepp i samband med sex har diskuterats flitigt.

Medan viss forskning slår fast att porren bidrar till ökade aggressioner gentemot i främsta hand kvinnor, visar annan forskning att unga kan skilja på porr och sex i verkliga livet.

Vid årsskiftet blir Barnkonventionen lag i Sverige. I Finland har konventionen varit en del av rättsordningen i dryga trettio år.

Som lag kräver Barnkonventionen att vuxna ser till att barn skyddas från våld och de länder som antar denna lag ska utveckla lämpliga riktlinjer för att "skydda barnet mot information och material som är till skada för barnets välfärd".

Vad beträffar porr har alltså föräldrar, lärare och politiker ett ansvar för att barn inte ska exponeras för porr.

Lobbyverksamhet mot porr

En röst i debatten är den ideella föreningen Talita, som sammanfattat "10 myter om porr" i syfte att öka ungdomars kunskap om pornografins skadeverkningar.

Sveriges kvinnojourers riksförbund Unizon verkar också för ett porrfritt samhälle.

De har tillsammans med Sveriges kvinnolobby lanserat ett hashtagen #porrfritt där de förespråkar ett porrfritt samhälle.

Även dokumentären ”Pornland – hur porrindutrin har kapat vår sexualitet”, har väckt stor uppmärksamhet.

Samtidigt finns det de som istället vill lyfta pornografin som utmärkt sexualupplysning för unga och varnar för förbud.

Författaren och debattören Katarina Janouch menar exempelvis att den kvinnliga sexualiteten gynnas av porr och har kallat kvinnoorganisationen Roks för åsiktspoliser och moralister då de efterlyst ett porrfritt samhälle.

Jack Lukkerz som är forskare och sexualupplysare, ser även han att det finns mycket positivt med pornografi.

Bland annat är pornografin viktig för de marginaliserade grupper som inte känner sig inkluderade i skolans sexualundervisning, de med funktionsnedsättning eller hbtq-personer, menar han.

De unga som Svenska Yle talat med, är inne på samma linje. De tycker att det inte är så dramatiskt med porr och säger att de förmår skilja på fantasi och verklighet.

"En visuell drog som kapar vår hjärna"

Boken "Visuell drog" av Ulrica Stigberg och Maria Ahlin väckte stor uppståndelse då den utkom 2016 och upplevdes som en ögonöppnare av många.

Andra kritiserar den för att vara alltför ensidig.

Författarna själva säger att de inte skrivit en "moralbok som skriver människor på näsan".

Stigberg håller ändå med om att forskningen om porrens påverkan är oenig.

– Däremot tror jag att alla kan vara överens om att barn och porr inte hör ihop. Unga börjar konsumera porr i 12-14-årsåldern, men exponeras för det långt tidigare.

Stigberg säger att man även kan konstatera att porren förändrats väldigt mycket det senaste decenniet.

– Porren har blivit grövre och det är mer aggressiva inslag riktat mot främst kvinnor och det påverkar givetvis hur man tänker. Speciellt om man är barn och helt oförberedd på vad man får se.

Tidig exponering och beroende

Det som förvånat Stigberg var hur få vuxna som hjälper de unga att hantera det de ser på nätet.

Enligt Stigberg är det också många som är fast i ett porrberoende de inte mår bra av.

– Många klarar av att hantera det, men en del gör inte det. Enligt en studie från 2018 konsumerar var fjärde 18-årig pojke porr varje dag, av flickorna 1,5 procent.

Hur många av dom som vill sluta men inte kan, finns det ingen forskning på, konstaterar hon.

Stigberg lyfter fram en mängd forskning där man kan se ett samband mellan den sexuellt aggressiva mannen och hög porrkonsumtion.

Att man tittar på våldsam porr innebär dock inte automatiskt att man själv blir sexuellt aggressiv, lika lite som man går ut och slår någon på käften för att man sett en våldsam actionfilm.

Men hos vissa individer kan man se ett samband.

Till exempel Max Waltmans forskning ser hon som viktig, då han visar på att porrkonsumtion gör den manliga konsumenten mer sexuellt aggressiv och producerar attityder som främjar eller trivialiserar våld mot kvinnor.

Stigberg kommenterar kritiken mot boken med att de även hört personer som enligt sig själva har ett sunt förhållande till porr.

– I boken lyfter vi fram personliga berättelser, och en del av dem som intervjuats berättar att de tittar på porr men upplever inte att det alls påverkar dem negativt.

Svårt att skilja på fantasi och verklighet

Det har också debatterats flitigt om man kan vara porrberoende eller inte. Porrberoende är inte en erkänd diagnos, men det kan vara en tidsfråga innan det blir det.

Dock finns det personer som öppet berättar om att de varit porrberoende, och de här berättelserna vittnar om ett beroende som är svårt att värja sig mot.

Till exempel Harry Skärlund som jobbar på organisationen Porrfri barndom, berättar att han som barn var porrberoende.

Numera föreläser han om porr, jämställdhetsfrågor och machokultur och om hur det är att växa upp med nätporr i bakfickan 24/7.

Att dagens unga är smarta och förstår att porren inte speglar verkligheten är något han är väl medveten om då han är ute och föreläser.

– Men jag tror att vi samtidigt har en parallell utveckling där sexualitet ska vara mera utforskande och risktagande. Det syns även i populärkulturen och i hur snacket går, säger han.

I de diskussioner Skärlund haft med unga framkommer att de känner sig tvingade att gå med på mer risktagande sexuella akter, utan att de kopplar detta till den porr som finns tillgänglig på nätet.

Skärlund säger att det för vem som helst är svårt att se skillnad på fantasi och verklighet ibland, vi påverkas ju även av reklam trots att många av oss tror att vi inte gör det.

– Det kan bidra till underliggande tankar och värderingar som man inte ens reflekterar över.

Debatten som halkat ur spår

Skärlund säger att debatten i Sverige tagit en lite skev riktning, att det blivit för mycket förenklingar från flera håll.

– Vi på Porrfri barndom känner att en del vill minimera vårt budskap till att enbart handla om att vi vill ha porrfilter i skolorna och så är problemet borta. Så resonerar vi inte, säger han.

Skärlund säger att de däremot vill se en kombination av obligatoriska porrkritiska samtal och att porrfilter ska bli standard.

– Det handlar inte om att göra det omöjligt för unga att komma åt porr, för de kommer ändå hitta sätt. Det handlar om ett signalvärde där vuxenvärlden ska markera vad man anser vara dåligt inflytande och att porr inte ska vara en del av barndomen till den mån det går att stoppa.

Diskussionens två läger säger Skärlund består av en sida som betonar att porr är en del av att växa upp och att det ändå inte går att stoppa.

De är måna om att prata om porr utan att skuld- och skambelägga barn och unga.

– På motsatta sidan finns då vi och andra med oss som är mer kritiska mot porr och menar att det är något vi måste kämpa mot. Vi ser detta som ett större problem än vad de andra gör.

Skärlund understryker att även han och hans gelikar definitivt anser att man bör tala om porr på ett konstruktivt sätt, som inte skambelägger barn.

- Därför startade vi även projektet Porrsnacket här på Porrfri Barndom.

Via Porrsnacket får man experttips "hur man tar snacket" med barnen, hur man installerar porrfilter och så vidare.

Kan man vara porrberoende eller inte?

Porrberoende är idag inte en diagnos. Ändå finns det allt fler vittnesmål av personer som anser att de varit beroende av porr.

Skärlund var en av dem.

– Man kan ju bli beroende av vad som helst, så varför skulle man inte kunna bli beroende av porr?

Mobilberoende, spelberoende, sexberoende är exempel på sådana beroenden som inte var diagnoser för några år sedan, men som är det idag.

– Det där ses över hela tiden. Porrberoende kommer att klassas som beroende längre fram, det är bara forskningen som ligger lite efter här. Man har inte riktigt viljat ta tag i det.

Skärlund påpekar att även om ett beroende inte har en medicinsk diagnos är det ju ett problem ifall man inte har kontroll över beteendet, ifall det påverkar ens vardag och man inte kan sluta fastän man vill.

Porrens koppling till prostitution och människohandel

Ulrica Stigberg efterlyser ett likadant tänk kring unga och porr som vi har kring unga och alkohol.

– Precis som vi har en åldersgräns för alkohol och vi gör vad vi kan för att våra barns alkholdebut ska ske så sent som möjligt, borde det vara med porren.

Enligt Stigberg är det då större chans att unga tar kloka beslut och kan hantera det på ett sunt sätt.

Hur kommenterar då Stigberg den finska forskningen av Sanna Spišák där man konstaterar att unga förstår att porr inte motsvarar verkligheten?

– Det är glädjande att ämnet lyfts och att det blir en debatt. Men att unga ser på porr som någon slags underhållning där i främsta hand kvinnor i porrproduktion är utnyttjade och utsatta i väldigt hög utsträckning, är problematiskt.

Stigberg påpekar att det visserligen finns de inom porrindustrin som inte far illa, men att de allra flesta bryts ner och mår väldigt dåligt. Det slår även forskning fast.

– Vi kan inte bortse från kopplingen mellan prostitution, porr och människohandel, även om det också finns de som gör det frivilligt.

Porr för män av män

Det finns en stor mängd pornografi tillgängligt på nätet och Stigberg poängterar att porr framför allt görs av män för män.

– Den här mainstreampornografin innehåller kränkande, nedvärderande och aggressiv behandling av främst kvinnor. Det är det som våra åttaåringar går omkring med i sina telefoner.

Stigberg frågar sig vad man får för syn på könsrollerna då man redan som barn exponeras för detta.

Att inte då tala med barnen om det de ser bygger upp en skev bild av vad sex är, enligt Stigberg.

Men vad säger de unga själva? Hur ser de på de vuxnas farhågor? Klas, Tobias, Jennifer och Linn berättar.