Svenska Yle på plats i Chile: Demonstranterna börjar bli trötta men ger inte upp:"Vi demonstrerar så länge det behövs"

I Chile har protesterna mot landets ledning och mot social orättvisa gått in på sin sjunde vecka och chilenarna verkar inte ge upp.
Protesterna har mattats av en aning, men i huvudstaden Santiago samlas demonstranterna fortfarande dagligen för att visa sitt missnöje.

Varje dag klockan tre samlas de här på Plaza Italia i centrum av Santiago. De ropar taktfast slagord, visslar i visselpipor och bankar med järnbitar på lyktstolpar.

Majoriteten av dem är studerande och kan därför komma hit för att demonstrera mitt i veckan.

Som mest har över en miljon demonstranter samlats här, men nu är uppslutningen inte så stor.

Ett 60-tal studerande står på och kring den stora statyn av generalen Manuel Baquedano på sin häst, som är plazans mittpunkt.

Statyn är nerklottrad med slagord. Och blommor och banderoller har hängts upp på generalen.

Inte en enda polis eller soldat syns till. Demonstranterna får hålla på med sitt i fred.

Francisca har stått här varje dag i 43 dagar. Hon säger att demonstranterna börjar bli trötta.

-Ja, jag är mycket trött. Men vi ger inte upp. Men vi är alla trötta.

Enligt statsvetaren David Altman vid Pontificia Universidad Católica de Chile genomgår demonstrationerna nu en metamorfos.

- Man kan inte mobilisera miljontals människor hela tiden i sju veckor. Man kan mobilisera vissa befolkningsgrupper, som till exempel studenter. Men människor måste jobba också och därför ser vi nu mycket mindre demonstrationer som är mer utspridda, säger Altman.

Demonstranterna samlar helt enkelt sina krafter.

Demonstranterna har lämnat sina spår

Vart man än går i centrum av Santiago så ser man spåren av demonstrationerna.

Trafikljus är sönderslagna. Husväggar och statyer är nerklottrade med slagord mot regeringen och president Sebastián Piñera skrivna med sprayfärg.

Varken bostadshus, myndighetsbyggnader eller konstmuséer har undkommit klottret.

Men stadens nya utseende verkar inte röra Santiagoborna i ryggen.
Många jag pratar med säger att det är vackert.

-Det kan verka fult men jag tycker att det ser vackert ut, säger Elena. Det som står på väggarna är sanningen, vår sanning. Det är historia som skrivs.

- Man kan säga att det är fult men det är också ett sätt för folk att uttrycka sig. Att säga att nu är gatorna våra. Och det är fint på något sätt, säger Emilia Larenas Selander på klingande rikssvenska.

Hon har svensk mamma och har också studerat i Sverige.

Det samma gäller för Mikaela Gallegos Gauding.

- På det här sättet kan folk verkligen visa vad de tycker. Väggarna är ett ställe där de verkligen kan skriva fritt och säga precis vad de vill och behöver uttrycka, säger hon.

"Det var som en nationell katharsis"

Demonstrationerna började när regeringen bestämde att priset på metrobiljetten ska höjas.

Men det var bara droppen som fick bägaren att rinna över hos chilenarna.

- Det var som en nationell katharsis, säger statsvetaren David Altman. Det här efter att i 30 år ha känt sig orättvist behandlade av makthavarna och frustrerade över hur ekonomin fungerar i Chile.

- Pensionerna, hälsovården, utbildningen. Allt är dåligt i det här landet säger demonstranten Francesca.

En stor del av hälsovården i Chile är privatiserad och bara en bråkdel har råd med den. Den offentliga hälsovården är dålig.

Lönerna och pensionerna är låga. Utbildningen dyr. Många lever på mindre än 500 euro per månad och med de höga levnadskostnaderna i landet är det svårt att klara sig.

Ekonomiska tillväxten har ökat men det har också klyftan mellan rika och fattiga

Chile är ett land som ofta har beskrivits som en ekonomisk framgångssaga. Den ekonomiska tillväxten har ökat stadigt sen 90-talet.

Ändå har klyftan mellan rika och fattiga vuxit enormt. Och korruptionen har florerat.

Det var grusade förhoppningar efter militärdiktaturen som fick chilenarna att slutligen explodera säger Emilia Larenas Selander.

- Vi trodde att nu kommer demokratin, att vi skulle få det bättre ställt. Det blev inte så.

Enligt David Altman kunde regeringen ha vidtagit åtgärder för att förbättra chilenarnas levnadsvillkor om den hade velat.

- Regeringen ville inte göra det, men den kunde ha gjort det. Och de eftergifter som regeringen nu har gjort för att lugna demonstranterna visar det.

- Varje gång regeringen gör en eftergift så skjuter den sig i foten eftersom det bevisar att det fanns möjligheter till förbättring, säger Altman.

Eftergifterna inte tillräckliga

Eftergifter ja. Regeringen har bland annat lovat att minimilönen och de lägsta pensionerna kommer att höjas.

Vidare ska den omstridda grundlag som lever kvar från Augusto Pinochets diktatur ersättas med en ny. Det här har varit ett av demonstranternas huvudkrav.

Men det är inte tillräckligt, enligt demonstranterna. Och alla som jag pratar med säger att regeringen fortfarande inte lyssnar på dem.

- Regeringen lyssnar bara på de rika och de som inte har pengar lämnas utanför säger Franciska.

-Regeringen hjälper bara sig själv och försöker fixa sina egna problem, inte folkets problem.

-Nej, eftergifterna räcker inte säger Francesca. Till att börja med borde regeringen åtgärda pensionssystemet, hälsovården och många andra saker, inte bara grundlagen.

Och Emilia Larenas Selander och Mikaela Gallegos Gauding efterlyser mer öppenhet i beslutsfattandet, speciellt när det gäller den nya grundlagen.

- Vi vill att alla ska få vara med om att forma den nya grundlagen, säger Emilia. Det måste göras på ett sätt som verkligen är demokratiskt.

- Ja precis, säger Mikaela. Det är väldigt viktigt att folket är med i hela processen och att allt som diskuteras i parlamentet visas offentligt i tv. För folket vet inte nu vad de diskuterar.

"Polisen är inte utbildad för att handskas med civila oroligheter"

Ilskan är stor bland demonstranterna över att president Sebastián Piñera skickade ut militären på gatorna för att handskas med protesterna, och att polisen tog till så våldsamma motåtgärder mot demonstranterna.

Polisen anklagas för överdrivet våld och övergrepp.

Statsvetaren David Altman säger att Chiles polis är militariserad och inte utbildad för att handskas med civila oroligheter som demonstrationer.

- Polisen har inte varit tillräckligt flexibel, inte visat sin mänskliga sida. I stället för att lugnt ha försökt diskutera, tog den genast till våld.

Demonstranter kräver presidentens avgång, statsvetare tycker han ska stanna kvar

Trots att president Sebastián Piñera har bett om ursäkt för militärens och polisens agerande, fortsätter demonstranterna att kräva att han ska avgå.

- Vår president ställer bara till med problem istället för att fixa dem, säger Francesca.

Men statsvetaren David Altman tycker inte att presidenten ska avgå.

Piñera borde absolut försöka sitta kvar hela sin presidentperiod, anser han.

- Även om stödet för presidenten bland folket bara är tio procent, vilket är det lägsta någonsin, så skulle det inte vara speciellt hälsosamt för Chile om han bara kastade in handduken och sade: Vet ni vad, ni får ta hand om det här jag går hem.

Men president Piñera borde vara mer öppen för förändringar, säger Altman.

- Presidenten borde också vara smartare när det gäller hur regeringen arbetar. Mera öppenhet och insyn skulle vara en bra början säger David Altman.

"Vi demonstrerar så länge det behövs"

Hur länge demonstrationera ännu kommer att fortsätta och hur mycket värre läget ännu kan bli vet ingen.

- Vi fortsätter demonstrera så länge det behövs, säger Francesca.

-Det är mycket svårt att säga hur det här kommer att sluta, säger statsvetaren David Altman. Det här är bara början. Alla förändringar tar tid och frågan är om chilenarna har det tålamod som behövs för det.

Risken är stor att demonstrationerna tar fart igen och att nya våldsamheter bryter ut.