Josefina Ramos valde svenskan - nästa år kan nyanlända integreras på svenska också i Åboland

I Åboland ska man börja integrera invandrare på svenska från och med nästa vår. De nyanlända har också förr haft möjlighet att välja integration på svenska, men då kurser på svenska saknats, har det inte varit möjligt att genomföra i praktiken.

Men det här ska det nu bli en ändring på. Exakt när är ännu oklart, men sannolikt i mars eller april. De svenskspråkiga integrationskurserna kommer också som pilotprojekt att vara nätbaserade med en del närstudier.

Att det ordnas integration på svenska är viktigt med tanke på att erbjuda olika valmöjligheter för de nyanlända, säger sociologen Mika Helander, som är akademilektor och docent vid Åbo Akademi.

- Man ska vara öppen och möjliggöra för människor - möjliggöra olika former av förverkligande av sig själva.

Integrationskurserna på svenska kommer att inledas under vårvintern och kurser kommer att starta samtidigt i Egentliga Finland och i Nyland, berättar migrationssakkunnig Vilppu Palmberg på Närings- trafik- och miljöcentralen.

Fördelen med nätbaserade kurser är att de i större utsträckning kan skräddarsys, förklarar han.

- Man kan ha olika uppgifter samtidigt för olika deltagare, vilket gör att kursen varken är tids- eller platsbunden, som det skulle vara under vanliga närstudier.

Nackdelen med en nätbaserad kurs är förstås att läraren inte fysiskt är på plats. Också stödet av en större grupp saknas, säger Palmberg.

- Men jag hoppas ändå att det ska finnas en gemenskap i gruppen trots att de är utspridda på olika orter.

Kurserna kommer också kunna ha lokala lösningar, så om minst tre på samma ort går kursen kan närstudier inledas på plats.

Minst 10 personer måste gå kursen för att den ska starta och kursen kommer också innehålla vardagsfraser i finska.

Det blir som en omvänd variant av kurserna i Pargas, som gått på finska, men innehållit vardagsfraser i svenska.

Hur bedömer man då att en integrering lyckats? I första hand ser man att integrationen är en framgång då den nyanlända får ett jobb. Men också en allmän anpassning till det nya landet är viktigt, säger Palmberg.

- Att de känner sig delaktiga och en del av gemenskapen och bidrar med sin tillvaro till Finland.

Bra för Svenskfinland

Men att integrera på svenska är inte bara viktigt för de nyanlända, det är också viktigt för finlandssvenskarna, framhåller Helander.

- Det är helt klart att vi behöver integration på svenska i Finland. Det behövs unga människor att ta hand om de här samhällsfunktionerna när människor blir äldre. Svenskspråkiga bör också ta sitt ansvar för integrationen och välkomna nykomlingar och ge dem möjligheten att etablera sig i landet, vilket man också gjort mycket i svenska Österbotten.

Också ur en kulturell synvinkel är det viktigt att finlandssvenskarna får intryck utifrån.

- Hela den svenskspråkiga gruppen behöver en viss kulturell diversitet och stimulans för att hållas livskraftig. Ingen kultur kan stanna upp och cementeras, utan alla kulturer måste vara dynamiska för att förbli livskraftiga, förklarar Helander.

En lång resa att integreras på svenska, men värt det

30-åriga Josefina Ramos är född och uppvuxen i Perus huvudstad Lima.

Då hon först kom till Finland började hon lära sig finska, men eftersom hon har barn med en finlandssvensk man, valde hon att lära sig svenska på Arbis i Helsingfors då hon fick veta att möjligheten fanns.

Det tog henne ungefär två år att uppnå en medelnivå av svenska, och precis som många finlandssvenskar har hon också funderat på det här med att stanna i Finland eller flytta till Sverige.

- Det känns som en resa på ett fartyg, med höga och långa vågor. Vart det bär, om det är en resa till Sverige eller en resa som går runt och slutar igen i Finland, det vet jag inte. Men jag hoppas det blir Finland, eftersom det är det land där jag under de här åren lärt mig mycket och där jag är en del av kulturen.

Fråga, fråga, fråga!

Josefina Ramos

Även om det varit en lång resa, är Josefina Ramos glad över sitt beslut att lära sig svenska.

- Det var inte alls lätt att komma till den här nivån där man kan tala med olika människor i olika åldrar och i olika situationer och att också komma ut i arbetslivet. Att hitta arbetsmöjligheter är inte alls lätt.

Mottagandet har varit varmt bland finlandssvenskarna, men steget ut i studielivet och arbetslivet var stort, eftersom språkkraven var mycket högre där.

- Det var ett jättestort hopp och det var chockerande. Man kunde kanske ha hittat en lösning på det här.

Josefina Ramos har ändå upplevt att det finns ett intresse för människor som kommer från utlandet som kan tala svenska på en bas- eller medelnivå i arbetslivet.

- Det är på grund av deras kulturella bakgrund. Det bidrar ganska mycket till arbetsmiljön. Intresset finns åtminstone och det är någonting positivt, eftersom det stöder den som kommer.

Vad har Josefina Ramos för tips då för en nyanländ som kommer till Finland?

- Fråga, fråga, fråga! I min kultur försöker alla människor ge hjälp och råd. Alla svar kommer till dig, men här är det tvärtom. Man måste själv leta efter svaren. Det var svårt för mig och är svårt för mig ännu.