Omöjligt att veta vilken lönenivå som försämrar konkurrenskraften

Enligt arbetsgivarsidan ligger Finland efter liknande länder när det gäller lönernas konkurrenskraft. Men konkurrenskraften är svår att mäta.

Löneförhandlingarna skulle vara mycket enklare om det skulle råda någon typ av samförstånd om hur höga lönerna i Finland skulle kunna vara utan att äventyra Finlands konkurrenskraft.

- Under 2007 och 2008 ökade lönerna kraftigt. Ända sedan dess har vi haft sämre konkurrenskraft än de flesta andra länder. Konkurrenskraftsavtalet hjälpte oss, men vi är ännu 4-5 procent sämre än till exempel Sverige eller Tyskland, säger Mika Aalto som är verkställande direktör på Kemiindustrin r.f.

Ska man jämföra med andra länder eller Finlands historia?

Det som Mika Aalto talar om är arbetets så kallade enhetskostnader. Men de jämför egentligen inte Finland med andra länder. De jämför lönerna i Finland i dag med hur konkurrenskraftiga lönerna har varit tidigare.

Det vanligaste motivet för att göra det är att länder skiljer sig så mycket från varandra att det är svårt att göra meningsfulla jämförelser. Lagar och lönestruktur är olika.

Men Eurostat jämför både hur mycket ekonomiskt värde anställda inom industrin producerar per timme i olika EU-länder, och jämför med arbetsgivarnas lönekostnader per timme.

- Om man jämför Eurostats siffror för hur produktivt arbetet är i förhållande till arbetsgivarnas löneutgifter är Finlands konkurrenskraft ungefär 18 procent bättre än i Sverige och Tyskland, säger Timo Eklund som är specialforskare vid Industrifacket.

Han påstår inte att finländska företag verkligen skulle ha råd att höja lönerna med 18 procent. Skillnaderna mellan länderna gör det svårt att dra den slutsatsen.

Men han påpekar att man i Tyskland, Nederländerna och Österrike har gjort avtal där lönerna stiger 3-4 procent.

- I Sverige talar man om tre procents lönehöjningar per år under de kommande åren. Så länge vi höjer lönerna mindre än det förbättrar vi fortfarande konkurrenskraften.

Arbetsgivarsidan har i stället betonat det osäkra läget i världsekonomin och talat för mer moderata lönehöjningar för att sysselsättningen skall kunna förbättras under de kommande åren.