Läget är kritiskt inom småbarnsfostran i Helsingfors - Vapaavuori: "Hälften av de svenskspråkiga barnen erbjuds plats på finska daghem"

Det har länge varit svårt att få tag på personal till dagvården i de snabbt växande städerna och under 2019 har läget blivit kritiskt i Helsingfors.

Borgmästare Jan Vapaavuori säger till STT att läget är speciellt utmanande inom den svenska verksamheten. Staden lyckas för tillfället inte fylla alla språkliga rättigheter.

I januari år 2020 tvingas Helsingfors erbjuda dagvård på finska åt hälften av alla svenskspråkiga familjer som söker dagvårdsplats.

Direktören för den svenska servicehelheten vid fostrans- och utbildningssektorn, Niclas Grönholm delar Vapaavuoris oro.

- Situationen har länge varit svår, men nu har vi övergått till krisläge. I början av 2020 kan vi inte erbjuda platser i svenskspråkiga daghem och försöker hitta platser i finskspråkiga istället. Den akuta bristen gäller 10-15 anställda. Vi kunde ha undgått det här läget om dessa platser blivit fyllda.

Många orsaker till det kritiska läget

Den mängd barnträdgårdslärare som årligen blir färdiga från Helsingfors universitet räcker inte nära på för att möta det ständigt ökande behovet. Situationen har också försämrats vad gäller barnskötare.

- Utbildningsplatserna i södra Finland är inte tillräckliga och antalet barn i huvudstadsregionen har ökat redan länge. Dessutom kunde branschens dragningskraft vara bättre och lönen högre. Det är många frågor som påverkar läget, säger Grönholm.

Det finns 233 barnträdgårdslärartjänster och 291 barnskötartjänster obesatta i Helsingfors. Staden försöker aktivt rekrytera personal, men antalet sökanden till platserna är oroväckande lågt.

Delvis Helsingfors eget fel

Staden har också för egen del med sina beslut förvärrat personalbristen då man har velat höja deltagandet inom småbarnspedagogiken, skriver staden i pressmeddelandet.

I Helsingfors har småbarnspedagogiken sedan i fjol varit gratis för femåringar. Också personaldimensioneringen är högre än det som krävs i lagen. Niclas Grönholm säger att det finns en politisk vilja att hålla dessa krav.

- Vi strävar efter att ha färre barn per vuxen också i framtiden, det är bra för personalens välmående i det långa loppet. Däremot måste vi kanske se över enheternas storlek, det underlättar planerandet.

I somras varnades det för att man kanske måste stänga daghem på grund av personalbrist, men det vill man enligt Grönholm undvika.

- Vi måste däremot kanske införa begränsningar gällande tid eller verksamhet för att hålla enheterna öppna, säger han.