”Min man gnuggar och gnuggar, det gör mest ont men då känner jag i alla fall någonting” - i Olgulului har var tredje kvinna fått klitoris avskuren

Trots att snart tio år har gått sedan könsstympning förbjöds i Kenya skärs unga flickor i skydd av mörkret – långt bort från myndigheternas blickar. Men när informationen om skadorna sprids vägrar allt fler kvinnor att genomgå och att utföra traditionen. Kan en generation räddas, kan stympningen stoppas, menar kvinnor som släppt rakbladet.

Text: Sandra Johansson

- Min man gnuggar och gnuggar där min klitoris brukade sitta. Det gör mest ont, men då känner jag i alla fall någonting, säger Purity Resiato Kayieni, 30, och visar med ena handens pekfinger och långfinger hur hennes man vickar.

Kvinnorna på marken runt henne skrattar, generat men förtjust. I massajkulturen är underliv ingenting man pratar om, än mindre rör eller undersöker. Men Resiato medger att hon inte kunde låta bli att titta mellan benen, efter att hon hade könsstympats. Hon sätter sig på huk och böjer huvudet fram, ner mellan knäna för att visa hur hon gjorde som flicka.

- Jag såg allt det röda. Hade jag vetat att skulle se ut så hade jag aldrig gått med på det, säger hon.

Gruppen av kvinnor sitter i byn Ngararambuni, omringade av en mur av buskris med taggig akacia som ska hålla vilda djur borta.

Kvinnorna i Ngararambuni sjunger, som en välkomsthälsning.

I juni sade Kenyas president Uhuru Kenyatta att han vill se könsstympning upphöra i hela landet innan år 2022. Ett uttalande som ses som banbrytande. Samtidigt har den kulturella traditionen varit olaglig sedan 2011.

I flera byar, som i Ngararambuni, är det först nyligen som praktiken upphört och i andra skärs allt yngre flickor innan solen gått upp, så att föräldrarna inte ska bli upptäckta. Andra skickas för könsstympning hos släktingar på andra sidan gränsen till Tanzania, för att förvirra myndigheter.

Bland massajer är könsstympning en rit som gör flickor till kvinnor, fruar och mammor. Efteråt behöver de inte längre böja ner huvudet, såsom barnen gör, för de äldre som då hälsar genom att lägga en hand på hjässan.

När klitoris skurits av med ett rakblad och en fickkniv får flickorna börja umgås med män, men könsstympningen ska hindra att de får barn med män från andra byar medan deras makar vallar getter och kor undan torka.

linti ene Sampue visar upp rakblad och fickkniv, som brukade användas för könsstympningen.

Abigael Naishorua Letuati, 29, leder gruppsamtalet i Ngarambuni. Hon är chef för ett projekt som försöker få föräldrar att hålla en alternativ rit, med de tillhörande danserna och firandet, men utan rakblad. Informationsprojektet är ett samarbete mellan svenska och kenyanska pingströrelsen, och drivs med pengar från Sida.

Regnperioden är snart slut och det är en kritisk tid för Letuati och hennes medhjälpare, som Resiato. November och december utgör ”cutting season”, eftersom många föräldrar passar på när flickorna har ett längre skollov.

Letuati är massaj och hennes föräldrar var de första i sin by att inte omskära sin dotter. De skickade henne till en internatskola för att hon inte skulle bli könsstympad av någon äldre kvinna i byn, eftersom byns barn är allas barn.

Den smärtan kan läka, men en del av din kropp får du aldrig tillbaka

Abigael Naishorua Letuati

Letuati beskriver skoltiden som fylld av hunger, törst och våld. När hon var hemma på loven fick hon höra av släktingar att hon luktade illa eftersom hon inte var omskuren, att hon var smutsig och att hennes klitoris aldrig skulle sluta växa. När hon åkte tillbaka till skolan kände hon sig övergiven av sina föräldrar.

- Men i dag är jag tacksam. Den smärtan kan läka, men en del av din kropp får du aldrig tillbaka, säger hon.

Resiato försöker för en stund hantera förlusten med humor. Hon ber om tips på var hon kan köpa en ny klitoris. Hon minns tydligt hur hon förlorade den. Hon sov hos sin mormor den natten, som sjöng för henne: ”Mormor har ett rakblad, och du ska inte springa iväg för då gör du din pappa besviken”.

Mormor nöp sitt barnbarn över kroppen för att förbereda henne på den smärta hon skulle känna i gryningen. Resiato fick inte gråta, då skulle pappa också bli besviken, instruerade mormor.

Som bedövning används kallt vatten som stått ute över natten, men Resiato svimmade. Hon blödde kraftigt och togs till sjukhus, men ingen läkare var på plats. Hon blev tillsagd att kissa med benen tätt ihop för att urinen skulle desinfektera såret.

- Första gången flög jag upp i luften av smärta så fort första droppen kom, säger hon.

När hon sedan giftes bort var det en ära för hennes man att hon var omskuren.

Omskärare i Olgulului berättar att de flickor som skakar av rädsla, eller gör motstånd, binds med snaror runt fötterna som fäst i två motstående väggar för att tvinga isär benen, så att omskäraren inte råkar skära fel. Träffas en ven kan flickan dö.

En del hade andra knep. Naomi Kupere, fru till den högst rankade – byäldsten – i byn Noonchokuti, band rädda flickors knän så att vaderna pressades mot baksida lår och benen hölls isär. Repet gick från knäna till ländryggen där flickans händer bands fast. För många år sedan band Kupere en av sina egna döttrar på det sättet.

Jag har förstört äktenskap och jag har förstört familjer

Naomi Kupere

När hon var klar lade hon på mjölk från alla fyra spenar på en ko, eftersom talet fyra anses heligt. På kvällen spolade hon bort mjölken och hällde på salt. Sen fick flickan äta fet mat och dricka koblod för att få energi till att läka. Denna process har Kupere gjort med mer än tusen flickor, uppger hon.

- Jag har förstört äktenskap, jag har förstört familjer, säger hon.

När informationsprojektet nådde Noonchokuti trodde Kupere först att talet om att sluta omskära grundade sig i avundsjuka på de gåvor hon fick för varje flicka; pengar, kofett och torrt kött.

- Men nu är jag fri och ber Gud om förlåtelse, säger hon.

För barnmorskan och tidigare omskäraren Mary Sindiyio i byn Orkung’u, nedanför Afrikas högsta berg Kilimanjaro, var det upplevelsen att se kvinnor med oskadade könsorgan föda, som fick henne att ändra sig.

Kvinnor i byarna brukade inte tillåtas att äta för mycket när de var gravida, eftersom bebisen då kan bli stor.

- En omskuren kvinna spricker ofta och såret går upp. Och när ungen inte kommer ut tvingas läkaren snitta upp henne horisontellt, för att inte spräcka ärrvävnaden, säger hon och skär med handflatan genom luften.

- Kvinnor som inte var omskurna klädde på sig själva bara dagen efter födsel, medan våra bara låg och låg, säger hon och tillägger:

- Så när mina söner sände mig sina döttrar, då vägrade jag.

På en kulle ovanför Sindiyios by finns ett hälsocenter där hon brukar hämta plasthandskar och handsprit. Centrets läkare, Isaac Dakane, har under sin karriär sett tre kvinnor dö i barnsäng på grund av skador från könsstympning.

När mina söner sände mig sina döttrar, då vägrade jag

Mary Sindiyio

Ändå är det inte ovanligt att just vårdpersonal genomför stympningen i smyg mot betalning, när det numera är olagligt. Straffet för den stympning som på sikt kan ta en kvinnas sista andetag är sex månaders fängelse, eller 200 000 kenyanska shilling, motsvarande ungefär 19 000 svenska kronor.

På den statliga myndigheten mot könsstympning som Uhuru Kenyatta inrättade 2014, anti-FGM (Female Genital Mutilation) board, anser chefen Bernadette Loloju att straff är lönlöst, även om påföljderna vore hårdare.

- När jag kommer "under cover" erkänner föräldrar att de skär sina flickor mitt i natten, "eftersom myndigheterna flåsar oss i nacken". Det är mer effektivt att få dem med oss, säger hon, som själv är massaj.

Hon menar att ingen flicka vågar vittna mot sin pappa.

- Och om hon gör det, vart ska hon ta vägen sen?

Även om president Kenyatta tycks engagerad i frågan var Loloju – fram till nyligen – den enda anställda på anti-FGM board. Nu är de åtta. I ett land med höga skulder och korruption saknas det shilling bakom presidentens utspel.

Kvinnorna som åker från by till by och för att stoppa könsstympningen, Letuati, Loloju, Resiato och flera andra byinvånare, menar att det gäller att lyckas rädda en generation.

Könsstympade flickor får efteråt ofta bevittna sina yngre systrars eller andra flickors omskärelse och metoden lärs ut praktiskt. Flickornas firas och bekräftas, och män och kvinnor för traditionen vidare. Får en generation växa upp med klitoris kan den rädda nästa.

Jag har skurit ner träd och först senare förstått vad skuggan betyder för oss

Linti ene Sampue.

Före detta omskäraren Linti ene Sampue har lyssnat till Resiatos berättelse om sin mans eviga gnuggande.

Sampue bär ett halsband med tre pärlplattor på rad, en respektingivande symbol för att man har vuxna barn. Det stora halsbandet åker uppåt över bröstkorgen när hon sträcker sina axlar bakåt för att visa hur stolt hon brukade vara över att vara omskärare. Med blicken på de yngre kvinnorna framför sig säger hon:

- Jag har skurit ner träd och först senare förstått vad skuggan betyder för oss.