Som liten kille lekte han på gatorna i Moskva, nu forskar han i hur ryska makthavare tänker i energifrågor

Då vi möts för en intervju i Alexandersinstitutets lokaler i Helsingfors talar biträdande professor Veli-Pekka Tynkkynen svenska med en av sina doktorander som råkar komma förbi. Hon blir lite ställd eftersom hennes modersmål är ryska.

Det här är typiskt för Tynkkynen, som sätter en ära i att vara flerspråkig. Han har bland annat bestämt sig för att lära sig alla Finlands grannländers språk. Just nu studerar han estniska.

Det är möjligt att hans intresse för språk föddes i centrum av Moskva på 1970-talet.

Tynkkynen levde nämligen sina första åtta år på Finlands ambassad i Moskva och lärde sig ryska i dagis och bland kompisarna på gatan.

Ryssland blev hans forskningsfält

Då familjen flyttade tillbaks till Finland glömde Veli-Pekka Tynkkynen ryskan för en tid, men under universitetsstudierna kom språket igen. En lärare uppmanade honom att börja skriva om Ryssland.

Och det har han gjort.

Tynkkynen senaste bok kom ut i början av december på engelska. Den heter ”The Energy of Russia” och är en beskrivning av hur den ryska energipolitiken är uppbyggd och av hur de ryska makthavarna kommunicerar energifrågor till invånarna.

Boken kommer senare ut på finska och ryska, eventuellt också på svenska.

Ryssarna ska hylla energisektorn och tänka positivt på det som olja och gas ger dem

Kroniskt beroende av kolväten

För Ryssland och för ryssarna har energitillgångarna blivit en del av identiteten. Kolväteförekomsterna är Rysslands stolthet och ger nytta till landets egen befolkning, men också makt internationellt.

Makthavarna låter förstå att ryssarna ska hylla energisektorn och tänka positivt på det som olja och gas ger dem, säger Tynkkynen.

Veli-Pekka Tynkkynen beskriver de stora ryska energibolagens marknadsföring i hemlandet som en kamp om människors själar. Ryssarna ska förstå att all utveckling och all service bygger på utvinning av fossila bränslen.

Kolväteberoendet är också Rysslands tragedi. Så länge det går att leva på att sälja råvaror har landet ingen piska på ryggen då det gäller att utveckla andra produktionsgrenar.

Utrikespolitiskt viktig

Den ryska utrikespolitiken är också energipolitik. Då man talar om hur Rysslands och EU:s förhållande avspeglas i energifrågor anser Tynkkynen att man delvis ser bilden skevt.

I verkligheten handlar det om stora ryska energijättar som gör affärer med lokala energiföretag i de olika EU-länderna.

Då blir förhållandet inte jämlikt.

För Finland är den ryska energipolitiken mycket viktig eftersom 54 procent av all energi i landet har ryskt ursprung. Av den energi som Finland importerar kommer 71 procent från Ryssland.

Säkerhetspolitik genom kärnkraft

Kärnkraftsbygget i Hanhikivi i nordvästra Finland är inte endast en affär mellan bolagen Fennovoima och Rosatom. Det är också ett projekt av mycket stor betydelse för den ryska staten.

Med kärnkraftsbygget vill Ryssland visa att landet inte bara exporterar råvaror utan också har högteknologiskt kunnande.

Dessutom är det särskilt viktigt att få bygga ett kraftverk i ett land om Finland med väldigt höga krav på säkerhet.

Men det finns också en utrikespolitisk och en säkerhetspolitisk dimension.

Kärnkraftsprojektet gäller också säkerhetspolitik

Utrikesministeriet i Finland har i sin analys skrivit att framgång i Hanhikivi kan leda till att förhållandet mellan Finland och Ryssland förbättras. Medan ett ekonomiskt eller tekniskt misslyckande kan försämra relationen.

- Det här talar om för oss att kärnkraftsprojektet gäller också säkerhetspolitik, säger Veli-Pekka Tynkkynen.

Han påpekar också att Ryssland använder en stor del av sina inkomster från export av gas och olja till att utveckla kärnkraft och kärnvapen.

Stora resurser ger makten handlingsfrihet och kontroll

Den ryska ekonomin har i praktiken alltid byggt på resurser som finns långt borta från de platser där de flesta människor bor. Så är det också nu när olja, gas och kol utvinns på avlägsna orter och sedan transporteras över hela landet.

De här fossila bränslena ger staten möjlighet att få in pengar från utlandet. Därför bygger den ryska statens ekonomi inte på skatteintäkter.

- Staten har alltid kunnat kontrollera de ekonomiska resurserna, och har aldrig varit beroende av skatter från invånarna eller från företag, säger Tynkkynen.

Förnyelsebar energi vore en lösning

I sin bok skriver han också om hur Ryssland skulle kunna bli ett föregångsland inom förnyelsebar energi. Landet har enorma resurser också på det området.

Om landet gick in för att utveckla bioenergi skulle det emellertid innebära en ekonomisk omstrukturering.

Energiproduktionen skulle flyttas över från de stora energijättarna Gazprom, Rosneft och Rosatom till lokala energibolag och kraftverk.

Det skulle samtidigt betyda att det nuvarande maktnätverket skulle splittras, och det verkar inte makteliten vara intresserad av.