Kommentar: Finland önskar att al-Hol-kvinnorna inte skulle vara just vårt problem, men i sådana här situationer testas samhällssystemet

Vem har bättre möjligheter att ta emot 10 jihadistiska kvinnor -
det kurdiska samhället, med 10 000 misstänkta terrorister i fängelset, eller väldfärdsstaten Finland? Svenska Yles politiska reporter Ingemo Lindroos skriver att hela samhällssystemet testas i debatten om de finländska IS-kvinnorna.

Jag har haft bekvämare uppdrag som journalist. Våren 2016 besökte jag Göteborgsförorterna Hjällbo och Angered. Jag frågade folk vid det lokala köpcentret om de känner någon som har åkt till Syrien för att strida för Islamiska staten.

Det tog bara några minuter innan det nappade. En ung kille berättar att han har en klasskompis som har rest ner för att strida. Frågan är känslig. Familjer skäms, klasskompisar förundras och förorten blir än en gång prickad som jihadisternas kornbod.

Det var obekvämt då, att en våldsideologi har rotat sig bland unga också i Norden. Det fortsätter att vara obekvämt nu och det märks inte minst i debatten om de finländska IS-kvinnorna.

Trots att Finland har ett väldfärdssamhälle som borde ha full beredskap att sköta den här frågan, låter det i debatten som om vi skulle tvivla på våra egna möjligheter.

Skyddspolisen talar om förhöjd risk men vem talar om att det finns metoder?

De som motsätter sig att kvinnorna tas till Finland citerar Skyddspolisen. Det är sant att Skyddspolisen säger att man räknar med en förhöjd säkerhetsrisk om kvinnorna återvänder till Finland.

När jag talade med översinpektör Martin Westerlund tidigare i höstas sade han att Skyddspolisen uppskattar att kvinnorna bildar nätverk inom sin egen krets. De kan komma att bli en avgörande del av den jihadistiska undre världen som redan finns i Finland.

Men det är viktigt att tillägga att det finns metoder för att jobba med avradikalisering och nå riktigt goda resultat.

Århusmodellen är den mest kända, i såväl Norden som resten av Europa. Modellen går ut på ett nära samarbete mellan skolor, sociala myndigheterna och polis.

Jag träffade en person som arbetade som mentor för projektet år 2015. Idén är att mentorer, som ofta är utbildade i teologi och insatta i olika islamska inriktningar, för djupa religiösa samtal med den radikaliserade personen. Man bygger upp ett förtroende och läser texter ur till exempel Koranen för att så småningom ifrågasätta de våldsbejakande tolkningarna.

- Många av de unga har tunnelseende - de har en svartvit uppdelning av världen. Då måste jag utmana dem så att vi får nyanserna på plats, berättade den mentor som då arbetade med projektet.

Skräddarsydda projekt för att avradikalisera är på väg

I Finland har liknande projekt funnits, bland dem Radinet, som lades ner eftersom den utomstående finansieringen tog slut. Nu bereder inrikesministeriet i snabb takt ett förslag om ett nytt skräddarsytt exitprogram, som föreslås få statlig finansiering, som Svenska Yle berättade om igår.

Också Rädda Barnen berättar i Helsingin Sanomat idag om att man i ett år har hållit igång ett projekt som går ut på att fånga upp jihadistiskt beteende på nätet, och hjälpa unga. Från årsskiftet anställs två personer som är specialister på våldsam extremism.

Myndigheterna säger att Finland har beredskap

Den största fördelen för Finland är att det finns så långa traditioner av myndigheter som samarbetar med varandra och utbredda väldfärdstjänster. Det betonade också utvecklingschef Tarja Mankkinen tidigare i höstas. Hon koordinerar arbetet på inrikesministeriet.

- Finland har god basservice, som en utgångspunkt. Vi har många professionella som hjälper. Vi har bra samarbete mellan myndigheterna. Dessutom finns det ett gott förtroende mellan myndigheterna och resten av samhället, säger Mankkinen.

Kurdernas utrikesminister varnar för en ny generation terrorister

Myndigheterna säger alltså rakt ut att Finland har goda möjligheter att klara av uppgiften att ta emot både kvinnorna och barnen, och återintegrera dem.

Alternativet - att stanna kvar i undermåliga förhållanden i al-Hol, hjälper dem knappast att avradikaliseras. Det budskapet ger de kurdiska myndigheterna till Finland. Abdulkarim Omar är "utrikesminister" för de kurdiska autonoma myndigheterna. Han uttalade sig i Helsingin Sanomat (bakom betalmur) på torsdagen. Hans åsikt är att varje land borde ta hem sina egna medborgare och avradikalisera dem.

- Om de här barnen blir kvar i förhållandena i al-Hol, så blir de den nya generationen IS-terrorister, säger Omar till HS.

10 000 i kurdernas fängelser - kan Finland klara tio?

Kurderna har redan hand om 10 000 IS-krigare i sina fängelser, enligt intervjun med Omar i HS. Därtill finns 70 000 personer i al-Hol-lägret, av vilka omkring 10 000 är familjemedlemmar. I den kurdiska delen av norra Syrien finns därtill 100 000 internflyktingar, efter Turkiets anfall i oktober.

Det säger sig självt att de tio finländska kvinnorna och trettio barnen har bättre möjligheter att avradikaliseras i Finland än i de förhållanden som kurderna kan erbjuda. Med tanke på de absurda proportionerna kunde man tänka sig att det skulle vara rimligt att dela på bördan, i synnerhet då det handlar om Finlands egna medborgare.

Finland och de flesta andra europeiska länder har velat titta åt andra hållet, då det gäller de egna vuxna medborgarna. Det finns en föreställning om att de inte nödvändigtvis är vårt problem, så länge de inte kommer hem.

Finland har beredskap, men det hörs inte i debatten

Det är klart att ingen ansvarig politiker vill vara den som någon gång står till svars, om de återvändande skulle göra sig skyldiga till terrorbrott i Finland. Dessutom vet myndigheterna antagligen sådant om de här personerna, som inte kan sägas i offentligheten.

Trots det slås jag av att vi i Finland är så rädda för utmaningen, trots att vi har ett av världens bästa samhällssystem för att ta hand om sådana här problem. Myndigheterna säger ju själva att det finns fungerande nätverk.

De mottagande kommunerna har sociala myndigheter, dagvård, skola, hälsovård och terapitjänster. Dessutom är skräddarsydda avradikaliseringsprogram på väg. Både polisen och Skyddspolisen är inkopplad och har sina egna verktyg för att följa återvändares verksamhet och eventuellt få dem dömda.

Ett alternativ i den politiska långdansen kring frågan hade varit att hålla flaggan högt och säga ungefär så här: "Vi klarar det här. Finland har ett av världens bästa samhällssystem. Vi är effektiva och vi är förberedda. Vi har löst stora problem förr."

Men det har ingen politiker sagt.