Loppet är inte kört för Kasköbanan – ökad godstrafik väcker hoppet

Banavsnittet mellan Seinäjoki och Kaskö har länge varit nedläggningshotat. Men en kraftig ökning i godstrafiken under det senaste året ger framtidstro.

I år har banavsnittet i praktiken trafikerats av minst ett godståg per vardag. Trafiken har ökat med 54 procent från årets början till slutet av november jämfört med fjolåret under samma period.

- Trafiken har ökat och det är viktigt för att vi ska kunna visa att det finns ett behov för den här banan, säger Patrik Hellman, viceordförande för Södra Österbottens järnvägsförening.

Trafikledsverket har konstaterat att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt att underhålla banavsnittet om inte trafiken och godsmängderna märkbart ökar.

Från första början var det tänkt att underhållet skulle upphöra i slutet av det här året, men Kasköbanan fick i våras ett nådeår till.

- Det är klart att det ännu finns mycket att göra och vi ska inte tro att loppet är klart. Jag tror att nästa år är en avgörande tidsperiod. Men vi har ökat trafiken och de här projekten som pågår i bakgrunden visar att vi är på rätt väg, konstaterar Hellman.

Lastplatsen i Östermark ett trumfkort

Södra Österbottens järnvägsförening grundades för knappt två år sedan med målet att rädda Kasköbanan. Det arbetet börjar nu bära frukt.

Ett av de projekt som föreningen håller på med är förlängningen av lastplatsen i Östermark.

Tanken är att lastplatsens längd ska förlängas med hundra meter, så att det går att lasta ett fullstort godståg med 24 vagnar där.

- Vi har finansieringen så gott som klar för den saken. Nu väntar vi bara på tillståndet från Trafikledsverket, så att vi får påbörja byggnationen i vår, konstaterar Hellman.

Jag anser att Östermarks trafikplats kan utvecklas till en betydande lastningsplats

Samuli Hujo, UPM

Hamnbolaget, där Hellman är vd, stöder projektet med 22 procent av totalkostnaden.

- För hamnen är det viktigt att banan finns och vi vill få frakten tillbaks på järnvägen, därför anser vi att det är viktigt att finansiera det här.

Målet är att förlängningen av lastplatsen ska vara klar till hösten.

UPM ny aktör på banavsnittet

I början av december började UPM Metsä transportera virke från Östermark till Jakobstad vilket även ökar transporten av virke längs med Kasköbanan.

Bolaget har också besiktat lastplatsen i Östermark och erbjudit egna förvarings- och lastningsområden till skogsindustriföretagen på det av Trafikledsverket ägda lagerområdet.

Åtgärden har förbättrat förutsättningarna för virkestransporterna per järnväg.

- I området finns det goda avverkningsmöjligheter och järnvägstransporter passar utmärkt i bolagets logistik eftersom färdigställandet av triangelspårets elektrifiering till Jakobstadsfabriken förbättrar lönsamheten för järnvägstransporter, säger UPM Metsäs transportchef Samuli Hujo i ett pressmeddelande och fortsätter.

– Jag anser att Östermarks trafikplats kan utvecklas till en betydande lastningsplats genast då man kan ta emot 24 vagnars fulla tåg. För tillfället är detta inte möjligt.

Enligt Hellman kommer man på årsbasis upp till godsmängder på närmare 200 000 ton i och med den här etableringen.

Men gränsen för att ett lågt trafikerat banavsnitt ska hållas i körbart skick är 300 000 ton, det har Trafikledsverket slagit fast för några år sedan.

- Det är helt realistiskt på sikt bara vi får trafik på banan och vi får underhållet för en tid framåt, säger Hellman.

Tror du det finns en framtid för Kasköbanan?

- I sista hand är det en politisk fråga på riksnivå, men jag tror vi är på väg åt rätt håll och vi jobbar målmedvetet på många fronter med den här saken, så jag tror på det.

Diskussioner ska föras med Trafikledsverket

Järnvägstrafikdirektören Markku Nummelin på Trafikledsverket påpekar att UPM först nyligen har börjat trafikera på banan och att det är fråga om enstaka tåg än så länge. Men han ser positivt på att trafiken ökar.

- Det är glädjande att mer gods transporteras på banan. Det är definitivt en positiv sak. Det är bra att godstrafiken flyttas till räls så väl i Kaskö som annanstans, säger Nummelin.

Men det betyder inte nödvändigtvis att Trafikledsverket skulle ändra på sitt beslut om att sluta med underhållet av Kasköbanan från och med slutet av nästa år.

- Det beslutet är i kraft ännu och på nästa års sida kommer vi att föra diskussioner med järnvägsföreningen. Men jag kan inte säga ifall det ändrar på vår linje.

- Det är inte enbart mängden som är avgörande utan också det varifrån vi får finansiering. De över hundra år gamla broarna på Kasköbanan är ett problem. Vi har inte budgeterat för att restaurera broarna.

Dessutom är plankorsningarna en utmaning.

- På Kasköbanan sker det många olyckor och nära ögat-situationer sett till tågmängderna. Dessutom kör tågen långsamt. Trots det sker det mycket olyckor, konstaterar Nummelin.

- Man kan säga att Kasköbanan är en av Finlands mest utmanande banor då det kommer till säkerheten i plankorsningarna.