Ett hav av isbollar bildades i Bottenviken

I Ohtakari i Lochteå flöt i söndags plötsligt hundratals isbollar omkring. Motsvarande isbollshav kunde man för första gången se i fjol vintras.

Juha Salo från Lochteå råkade lyckosamt nog befinna sig vid stranden i Ohtakari norr om Karleby och kunde se isbollshavet. Motsvarande fenomen sågs också i fjol i januari.

I fjol flöt det omkring isbollar som hade en diameter på till och med nästan en meter. Isbollarna den här gången är klart mindre, säger Salo, som också förevigade fjolårets isbollshav.

- De största är stora som huvuden. En stor del är som apelsiner eller basebollar och som ägg, beskriver Salo årets isbollar.

Salo och isexpert Patrick Eriksson från Meteorologiska institutet tror att isbollarna bildats då vågorna flyttat på små stenar längs bottnen och de har börjat samla is runt sig.

Ett annat alternativ är att det har bildats isklumpar på vattenytan som småningom börjat samlat mera is och vuxit i storlek tills de är så stora att de rullar längs bottnen. Det kan också hända att isbollarna har bildats som en kombination av de båda sätten som beskrivs ovan.

De största är stora som huvuden. En stor del är som apelsiner, basebollar och som ägg.

― Juha Salo

Isbollarnas jämna storlek talar ändå för att de sannolikt uppstått enligt det första alternativet.

Klarhet med hjälp av en sticksåg

I fjol gick det inte att få tag på isbollarna, men i år har Salo tagit vara på några isbollar och satt dem i frysen.

Salo har varit nyfiken på vad som finns inne i bollarna. I måndags sågade han därför itu en av isbollarna med en diameter på 25 centimeter. För att få sönder isbollen behövdes en sticksåg.

- Det var ganska svårt att få sönder bollen. Den bestod av kompakt is som dessutom hade blivit ännu tjockare i frysen.

Inne i isbollen fanns lite sand, ingenting speciellt med andra ord, konstaterade Salo.

Isbollens innehåll förvånade inte Salo, men i och med det kan man bättre gissa sig till hur isbollarna har uppkommit.

- I fjol funderade vi på om det var ett frö eller en sten som isen började bildas kring. Men tydligen är det bara någon isbit som det har börjat bildas mera is omkring då den rullat omkring på stranden.

Salo har fortfarande flera isbollar i frysen och borde hitta någon lämplig användning för dem.

– Jag har tänkt att jag skulle kunna borra hål i dem och göra dem till unika islyktor.

Isfenomen också tidigare

Ägglika isbollar har också bildats tidigare vid Karlö. För Salo var det ändå ett nytt fenomen fast han bott vid kusten i 25 år.

Isbollshavet är inte det enda speciella isfenomenet från den senaste tiden. På våren 2017 körde tusentals personer till havsstranden för att beundra flera meter höga hopar av is som plötsligt bildades under en natt.

Inne i isbollen fanns lite sand, ingenting speciellt med andra ord.

― Juha Salo

Sådana är ändå inte enligt isexpert Eriksson helt ovanliga utan till och med ganska vanliga vid väststranden i Karlö. Ishögar sågs bland annat norr om Karleby i Ohtakari i Lochteå, i Maringais och ännu längre norrut vid Himango och i Kalajoki.

I inre skärgården är de ändå ovanligare.

Text: Sari Vähäsarja och Hanne Leiwo, Yle Kokkola. Du kan läsa ursprungsartikeln här.
Översättning: Malin Hulkki, Yle Österbotten.