Miljöorganisationerna vill diskutera miljösmarta jordbruksstöd – "Jordbrukare som satsar på biotoper och fågelåkrar ska också få lön för sin möda"
Det brukar inte bli en stor diskussion om jordbruksstödens styrning i Finland, men rapporten Färdplan för ett hållbart jordbruk vill nu sätta fart på diskussionen i offentligheten.
Vi talar om stora pengar. Jordbrukspolitiken i EU står för knappt 40 procent av unionens budget. Under nuvarande period är maximibeloppet för direktstöden i Finland cirka 524 miljoner euro.
De nuvarande EU-stöden har kritiserats för att vara otidsenliga och för att underminera EU:s miljömål.
Jord- och skogsbruksministeriet förbereder som bäst det nya stödsystemet för perioden 2021-2027. Med visionen Färdplan för ett hållbart jordbruk vill Natur och Miljö, Suomen luonnonsuojeluliitto och Bird Life Finland väcka politiker till att ta ställning i frågan.
Inom jordbrukssektorn kan man göra mycket för att bromsa klimatförändringen.
Organisationerna föreslår att stöd skall ges till jordbrukare som ökar mängden kol i odlingsmarken, producerar växtprotein för människoföda och använder energi från förnyelsebara källor på sina gårdar.
Livsmedelsprisen är för låga i EU. Det finns ingen chans att leva på att sälja produkterna.
Marja-Liisa Tapio-Biström, konsultativ tjänsteman på Jord- och skogsbruksministeriet
Det finns lösningar som ger resultat
Andra åtgärder som föreslås är stöd för växttäcke året om, skyddszoner, mångsidig växtföljd och anläggning av våtmarker.
— Vi vill ju ha ett blomstrande jordbruk i Finland och då behövs det stödformer på grund av livsmedelspriserna i dagens läge, säger Bernt Nordman, verksamhetsledare för Natur och Miljö.
Matpriserna är så pass låga att livsmedelsproducenterna inte kan leva på vad de odlar.
Det gäller att skapa stödmekanismer som sporrar jordbrukarna att minska utsläppen och producera miljönyttigheter för samhället.
De goda nyheterna är att det finns mycket som kan göras. Med de föreslagna åtgärderna kan växthusgaserna minskas med cirka 20 procent.
Näringsutsläppen från åkrarna, de så kallade diffusa utsläppen kan fås att minska med 10 -15 procent och utarmningen av naturens mångfald kan stoppas i jordbrukslandskapet.
Stegvisa förändringar — inte allt på en gång
De åtgärder som föreslås är inte en radikal omstrukturering av villkoren för jordbruksstöd.
Nordman är noga med att påpeka att det här är en realistisk rapport som tar hänsyn till de investeringar som krävs av jordbrukarna.
Målet är att presentera en så klar ny riktning att jordbrukare, företagare och förädlare av jordbruksprodukter skulle våga satsa på att bygga upp nya klimatvänligare system.
Det är inte bara mat samhället kan förvänta sig i gengäld för jordbruksstöden. Numera är också det som kallas för ekosystemtjänster väldigt viktiga.
Det är fråga om pollinerande insekter, fåglar, blommande ängar och vackra landskap som vi kan njuta av. De har också ett värde.
Kor behövs för biodiversiteten, men bara om de får beta ute. All boskap är inte värdefull.
Teemu Lehtiniemi, Birdlife Finland
— Sådana jordbrukare som satsar på biotoper och fågelåkrar ska också få lön för sin möda, konstaterar Nordman. De som producerar mätbar och faktisk nytta för naturen ska premieras.
Rapporten vill föra fram jordbruket som en betydligt större sektor än den betydelse som livsmedelsproducent vi hittills gett den. Men stöden ska vara prestationsbaserade.
Torvjordarna ger utsläpp
För Finlands del är torvmarkerna betydande kolsänkor och utsläppen av växthusgaser vid odling av torvjordar är betydligt större än utsläppen vid odling av mineraljordar.
Därför är det viktigt att nyröjningen av åkrar på torvmarker upphör.
Jordbruksföretagare som fortfarande vill röja nya åkrar bör i stället erbjudas stöd för att utveckla sina gårdar på andra sätt.
Under kommande stödperiod borde mångårig vall odlas på minst 80 procent av de återstående torvåkrarna. (Vallens andel i dag är cirka 57 procent) Största delen av torvmarkerna finns i norra Österbotten.
Avfolkningen ett problem
Enligt Johan Åberg, linjedirektör på centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK har rapporten inte beaktat de sociala aspekterna av att östra och norra Finland i ganska snabbt takt avfolkas och volymerna där går ned med 10 procent per år.
Men som utgångsläge för miljöarbetet får planen ett gott vitsord.
Inom ett år ska de här frågorna debatteras i riksdagen och miljöorganisationerna hoppas att det blir en mycket livlig diskussion.
Miljöstödet leder till stränga krav på fosforanvändningen. Vissa jordbrukare ifrågasätter det, se mer i Spotlight.
