På jakt efter den försvunna kejserliga senapen: ”Det är den enda senapen det talas om i Borgå”
Tio år har gått. Men fortfarande är det en sak som många Borgåbor saknar till sitt julbord - Harry ”Frysarn” Gustafssons fylligt starka senap. Receptet är hemligt och har enligt legenden ett kejserligt ursprung.
- Ögonen bara rann, det hörde till, men det var nog gott tillika som det var starkt, säger Mårten Gundersen.
Han har så rätt, ögonen tårades, det brände i näsan, marken nästan gungade. Köttpirogen var en bisak. Med andra ord var det en perfekt senap efter en sen kväll på stan.
Vi står utanför det som en gång var Frysarns korvkiosk på Kyrkogatan i Gamla stan och minns senapen med saknad.
- Fast det har gått tio år pratas det, otroligt nog, mycket om Frysarn ännu i dag. Hans korvkiosk var en stor sak för alla Borgåbor - och hans senap.
Som dansbandsmusiker blev det ofta ett tidigt ”morgonmål” hos Frysarn för Mårten Gundersen, vid den gula trähusgaveln uppe i backen intill Borgå FBK.
- Efter varje spelning samlades alla lokala dansband här för att äta ett sent kvällsmål eller en tidig frukost, säger han. Det var en tradition.
Standardbeställningen var enkel och effektivt eldig.
- Korv, semla, mycket senap och lite ketchup. Senapen var viktig, en likadan har jag aldrig lyckats hitta eller själv göra till julen.
- Han hade absolut någon hemlighet. Jag skulle betala ganska mycket för en burk, säger Gundersen.
Också Borgåbon Jan Ahlberg har Frysarns senap väl bevarad i sitt smakminne.
- Stark, stark, söt och stark var den. Det är den enda senapen det talas om i Borgå fast det har gått tio år sedan Frysarn dog. Släkten fortsatte tyvärr inte med att tillverka den, säger han. Det var synd.
På hans julbord skulle senapen självklart ha en plats.
- Och på mången annans också. Han sålde ju alltid de där burkarna till julen. Det var en god kommers.
Ibland har Jan Ahlberg smått funderat på receptet.
- Om man bara hade kvar en burk, så kanske man nu med moderna knep skulle kunna analysera den. Fast samma senap skulle det nog inte bli utan legenden - Frysarn.
Harry Gustafsson, 1922-2010, började sälja korv och senap i sin kiosk på Kyrkogatan 1968. Före det sålde han korv på torget i Borgå.
Innan dess var det glasstillverkning och -försäljning som gällde. På det anspelar hans smeknamn Frysarn.
Så här berättade han själv om sin senap för Patrik Skön i ett tv-reportage från 2003:
- Senapsreceptet fick min far i början på 1920-talet, då han hade en liten karamellfabrik i Terijoki. Där köpte han receptet för tio kilo karameller av en ryss, som hade varit chefskock vid kejserliga hovet. Båda två var väl nöjda med affären.
För att inte skada ögonen tar Harry Gustafsson på sig ett par rejäla skyddsglasögon, då han i tv-reportaget blandar ihop en stor sats senap i sin kiosk.
- Det här är ganska skarp vara, säger han. Hälften av Borgås befolkning äter min senap till julen. Också turister köper mycket av den, ända från Saudi-Arabien.
Om receptet är han förtegen och säger bara att det måste göras för hand, med maskiner blir det inte bra.
I en annan intervju, samma år, för Radio Östnylands Christel Lindholm säger han att över hälften av ingredienserna består av Colemans senapspulver. Men resten förblir en gåta.
Trots EU-tider fanns det ingen innehållsförteckning på Frysarns senapsburkar.
Receptet finns
För Yle Östnyland berättar en närstående släkting till Harry Gustafsson att receptet nog finns bevarat, men...
- Vi beslöt då han dog att det då blev slut med senapen också. Vi har inte gjort den efter det. Bara till eget bruk.
Frågar Borgåbor ännu efter en senapsburk eller två.
- Alla gamla Borgåbor kommer nog ihåg senapen. Det är många som har frågat och jag säger alltid nej, att det inte går. Allt görs för hand och det tar tid.
Är receptet månne till salu?
- Nej, nej det säljer vi inte. Det ville inte Harry heller. Det är bara jag som kan receptet och när jag är borta finns det inte längre.
Till varje jul tillreder släktingen en sats av Frysarns senap för de allra närmaste.
' /%3E%3C/svg%3E)
